Ditt minne berättar vem du är och hur du vill vara i framtiden. Det berättar även hur du ska köra bil eller cykla. Idag kommer vi prata om explicit minne.
Olika teorier om minnet delar in det i två kategorier: implicit minne, relaterat till inlärningsförmågor, och explicit minne.
Implicit minne är då man lagrar procedurer som att köra bil, cykla eller göra rutinuppgifter på datorn. Att ha ett explicit minne är dock lite annorlunda.
Explicit minne lagrar å andra sidan minnen som man kan ta fram medvetet. Explicit minne delas också in i två kategorier: episodiskt minne och semantiskt minne.
Episodiska minnen lagrar minnen som är relaterade till personliga händelser.
Det hjälper dig därför att komma ihåg den där fantastiska resan eller barndomseftermiddagarna då du lekte med dina vänner i parken. Det låter dig också prata om dessa minnen.
Denna information finns lokaliserad i tid och rum, vilket är anledningen till varför minnenas sammanhang har en stor påverkan. Referenspunkten för minnet är själva personen.
Anledningen till varför vi kommer ihåg vissa saker vid speciella tider beror oftast på de omkringliggande omständigheterna.
Att exempelvis återvända till en plats där något har hänt förr kan ge upphov till vissa speciella minnen.
Då de har en stark relation till sammanhanget så kan episodiska minnen vara enklare att glömma bort eller förvränga.
Det är anledningen till varför folk ofta har problem med detaljer inom autobiografier, och förvirrar tid och plats gällande händelser i deras egna liv.
Detta händer speciellt då någon ber dig om att berätta några detaljer rörande en händelse eller ett minne, som exempelvis om man ska vittna.
De förväntningar som den andra personen har och din önskan att vara till lags kan faktiskt modifiera ditt minne.
Den mediala temporala loben, där hippocampus finns, har att göra med skapandet av nya episodiska minne. Hjärnans prefrontala cortex verkar också vara ganska viktig för att kodifiera minnen spatialt och temporärt.
Med andra ord hjälper det dig att komma ihåg var och när du hade en upplevelse. Du kan då bättre organisera dina minnen.
Den främsta sjukdomen som drabbar det episodiska minnet är Alzheimers. Denna typ av minnesförlust uppstår eftersom hippocampus är en av de första strukturerna som drabbas av den här sjukdomen.
Det är även vanligt att det episodiska minnet påverkas efter att man blivit matförgiftad av skaldjur. Det kan låta konstigt, men matförgiftning från skaldjur kan faktiskt orsaka permanenta skador. Detsamma gäller för Korsakoffs syndrom.
Stress och droger som ecstasy och MDMA kan också skada det episodiska minnet.
Denna typ av minne innehåller kunskap om språket och världen runt omkring oss. Det är som ett uppslagsverk och en ordbok.
Denna minnestyp gör det möjligt att komma ihåg vad ord betyder och exempelvis relationen mellan två idéer.
Denna typ av kunskap kan länkas till det episodiska minnet, men det är oftast generiskt och utan sammanhang. Det är också enklare att komma ihåg.
Vissa författare menar att det episodiska minnet och det semantiska minnet har att göra med samma hjärnstrukturer.
Det finns dock studier som inte finner någon relation mellan hippocampus och det semantiska minnet.
Vissa forskare relaterar detta till hjärnans temporala neocortex medan andra menar att den involverade strukturen beror på den kunskap som man försöker komma ihåg.
Kunskap som är relaterad till ljudet som uppstår då en burk faller till marken kan exempelvis aktivera hörselstrukturen av hjärnans cortex. Att komma ihåg färgen på ett visst djur kan aktivera den visuella strukturen osv.
Den bilaterala temporala loben är också involverad i integrationen av all semantisk information.
Semantisk demens är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar den temporala loben. Denna sjukdom kan påverka förmågan att namnge föremål och även förstå vad de innebär.
De individer som lider av semantisk demens tappar gradvis sin förmåga att kategorisera koncept på ett detaljerat sätt. Det försämrar exempelvis deras förmåga att använda familjära ord och att visuellt känna igen föremål.
Alzheimers ger generellt också upphov till en nedbrytning av specifika kategorier, eftersom Alzheimers-patienter kan ha svårt att namnge eller beskriva föremål.
En studie vid Tel Avivs universitet har ifrågasatt en av biologins underliggande principer: Weismann-barriären. Denna studie är bara det första steget för vidare forskning rörande huruvida det är möjligt att ärva kunskap. Ett forskarlag lett av Oded Rechavi från avdelningen för…
Signalsubstansen kväveoxid har flera viktiga funktioner. Till exempel hjälper den vårt minne, påverkar vår sömnkvalitet och kan till och med främja våra sexuella relationer. I den här artikeln undersöker vi hur den fungerar i detalj. Miljontals ämnen cirkulerar kontinuerligt genom…
Lukter kan väcka minnen. Ditt luktsinne transporterar dig inte bara till det förgångna, utan hjälper dig även att ta viktiga beslut varje dag. Idag kommer vi prata om en viktig del av ditt luktsinne: luktloben i hjärnan. För att hjälpa…
Nyligen utförda studier har fått oss att ifrågasätta huruvida en isolerad hjärna kan leva utan en kropp efter att denna har dött. Kan den leva på egen hand? Låt oss titta lite på det. Hjärnan är vår kropps styrcentrum och…
Relationen mellan hippocampus och självkänslan är väldigt intressant. Din identitetskänsla är direkt relaterad till denna hjärnstruktur och dina minnen. Under början av 1900-talet upptäckte Vladimir Bejterev att den var relaterad till minnet och vår emotionella värld. Tim Keller vid Carnegie…
Idag kommer vi prata om besvikelse och din hjärna. Vi har alla undrat varför en besvikelse kan göra så ont. En besvikelse kan faktiskt ändra balansen hos ditt universum av neuroner i hjärnan. Neurologerna säger till och med att depressionens…
