Marshmallowexperimentet: en studie om fördröjd tillfredsställelse
Låt oss göra en liten resa tillbaka i tiden och gå tillbaka till din barndom. Föreställ dig att du sitter framför en skål med ditt favoritgodis. Hur lång tid tar det innan du börjar äta det? Barndomen har undersökts mycket och vi vet att detta stadium inte kännetecknas av tålamod och motstånd mot begär. Marshmallowexperimentet vid Stanford är en studie om fördröjd tillfredsställelse som kikade närmare på dessa fenomen. Läs mer om den här nedan.
Otålighet är dock inte bara ett drag hos barn. Som vuxna väljer vi faktiskt att få omedelbar tillfredsställelse, även om konsekvenserna på medellång eller kort sikt skadar våra långsiktiga intressen. Till exempel om du är hungrig och kylen är tom. I det fallet kan det vara alldeles för frestande att välja hemleverans av skräpmat, även om du vet att det inte är det hälsosammaste alternativet. Faktum är att det skulle vara hälsosammare för dig att gå till mataffären, och dessutom är det bättre för din ekonomi.
Vad sägs om den där skjortan du såg i butiken häromdagen som du gillade så mycket? Inga problem, du kan ha den inom 24 timmar och bära den under helgen. Eller så borde du plugga men dina vänner har bjudit med dig till en uteservering. Inget att fundera på. Vem säger nej till en kall öl på sommaren? Otänkbart.
När du står inför dessa typer av beslut aktiveras prefrontala loben. Din önskan, främjad av det limbiska systemet, konfronterar tanken (försvarad av neocortex) att det som frestar dig inte riktigt är det som är bäst för dig. I själva verket är din hjärnas belöningssystem involverat i en intensiv dialog om framträdandet av de nästan konstanta olika förstärkarna eller bestraffningarna i din inre värld.
Marshmallowexperimentet vid Stanford
Det var psykologen Walter Mischel från Stanford University i USA som för många år sedan undersökte betydelsen av denna typ av fördröjd tillfredsställelse i barndomen. Hans team ville studera värdet av att kunna motstå frestelsen av en omedelbar förstärkning till förmån för en större på lång sikt.
Försökspersonerna i Mischels studie var pojkar och flickor i åldrarna tre till fem år. Han satte varje barn framför en tallrik med en enda marshmallow. De fick höra att om de inte åt den inom 15 minuter skulle de få ännu en.
Resultaten
Experimentet syftade till att studera sambandet mellan impulskontroll i barndomen och vissa karaktärsdrag senare i livet. Därför kallade man in barnen i studien på nytt efter några år. Det visade sig att de barn som hade väntat på ännu en marshmallow uppvisade bättre akademisk prestation, självkänsla och självförtroende jämfört med de som hade ätit upp den första.
Efter ytterligare några år kallade man in barnen, nu vuxna, ännu en gång. Man observerade att de som hade lyckats övervinna frestelsen var mindre benägna att vara överviktiga, var vid god hälsa, var mer kompetenta i sina sociala relationer och hade jobb med högre kvalifikationer.
Revidering av Marshmallowexperimentet
Senare tvivlade professor Tyler Watts på resultaten av Marshmallowexperimentet med tanke på att urvalet inte hade varit helt representativt. Han belyste att det hade genomförts med ett urval av färre än 90 barn med extremt liknande egenskaper, som vuxit upp i liknande sammanhang.
Därför upprepade han experimentet och var särskilt noggrann med urvalet. Faktum är att hans team samlade mer än 900 barn från olika kulturer, etniska grupper och socioekonomiska nivåer.
Studien drog slutsatsen att ekonomiska variabler var signifikant associerade med barnens förmåga att fördröja tillfredsställelse. De från rikare familjer visade större självkontroll. De visade sig också ha det bättre andra gången de samlades för utvärdering.
Behovet av omedelbar tillfredsställelse
Samhället idag verkar vara utformat för omedelbar tillfredsställelse. Det är faktiskt inte lätt att utöva tolerans för frustration och att kunna vänta. Faktum är att beslutet att vänta i vissa sammanhang är något vi ofta ser ner på. När allt kommer omkring, varför vänta när vi har obegränsad tillgång till vad vi vill när vi vill? Varför vänta om vi kan få det nu?
Generellt sett kan resultaten av denna studie diskuteras. Med det sagt går det inte att förneka att systematiskt val av ett omedelbart alternativ hindrar oss från att möta situationer som bidrar till att träna vår tolerans för frustration. Dessutom sänker omedelbarhet också värdet av vissa boosters samtidigt som det ökar obehaget vi känner efter att ha skaffat dem.
“Utan fördröjd tillfredsställelse uppnår man inte målen och uppdragen blir inte slutförda.”
-Sunday Adelaja-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bembenutty H., Karabenick S. A. (2004). Asociación inherente entre el retraso académico de la gratificación, la perspectiva del tiempo futuro y el aprendizaje autorregulado. Educational Psychology Review, págs. 16, 35–57.
- Watts T. (2018). Revisitando la prueba del malvavisco: una réplica conceptual que investiga los vínculos entre el retraso temprano de la gratificación y los resultados posteriores. Journals Sage.
