Mary Ainsworth och denna psykologs liv
Mary Ainsworth var en amerikansk-kanadensisk psykologi som tillsammans med John Bowlby utvecklade en av de främsta och mest hjälpsamma psykologiska teorierna om tidig social utveckling: anknytningsteorin. Inledningsvis skapade de denna teori med endast barn i åtanke. Men på 60- och 70-talen introducerade Ainsworth nya koncept som ledde till att man även inkluderade vuxna.
Hon var en av de mest citerade psykologerna på 1900-talet. Hennes briljanta teori är faktiskt än idag en av pelarna som flera forskare och psykologer baserar sina studier på. Universitet världen runt använder hennes arbete som exempel. Vidare har hon mottagit flera erkännanden, trots att hon levde i en era där kvinnor var ganska begränsade i sina professionella roller.
Under sina år på högskolan började Ainsworth reflektera om den anknytande relation som barn vanligtvis bildar med sin modersfigur.
Men Ainsworths liv var inte bara studier och frågor. Det fanns faktiskt mycket mer dynamik än vad vi skulle kunna vänta oss av en kvinna på den tiden. Låt oss ta en djupare titt på hennes liv.
Mary Ainsworth och hennes liv
Mary Ainsworth föddes i USA, men hennes familj flyttade till Toronto, Kanada, när hon bara var en liten flicka. Hon tog examen i utvecklingspsykologi vid University of Toronto och fick sin doktorsexamen 1939. Efter att ha avslutat sina studier gick hon med i den kanadensiska kvinnoarmén och spenderade fyra år där.
Snart därefter gifte hon sig och flyttade till London med sin make. Då började hon arbeta vid Tavistock Institute of Human Relations tillsammans med psykologen John Bowlby. De två började experimentera med att separera barn från deras mödrar.
1953 flyttade hon till Uganda och började jobba vid East African Institute of Social Research. Där fortsatte hon sin forskning om den tidiga relationen mellan mödrar och söner.
Efter ett tag fick hon en position vid John Hopkins University i USA, och hon började senare jobba vid University of Virginia. Där utvecklade hon sin anknytningsteori, fram tills att hon pensionerade sig 1984.
“Benägenheten att skapa starka emotionella band till specifika individer är en grundläggande komponent av den mänskliga naturen.”
-John Bowlby-
Anknytningsteorin
John Bowlby anses vara anknytningsteorins fader. Bowlbys studier visade att barn har ett medfött undersökande beteende. Trots det kommer deras första reaktion vara att hitta sin mamma eller vårdgivare vid första tecken på fara. Mary Ainsworth lade till ett nytt koncept till denna teori: den främmande situationen.
Mary Ainsworth studerade barns relation med sina vårdnadsgivare genom att lägga till “den främmande situationen” i flera olika omständigheter. Den består av att lägga till en främmande person i sammanhanget mor och son.
Baserat på resultaten hon gick utökade hon teorin genom att mynta tre anknytningsstilar: säker anknytning, osäker-undvikande anknytning och osäker-ambivalent/resistent anknytning. Andra forskare fortsatte sedan att utökade hennes teori. Anknytningsteorin vi har idag är ett resultat av andra psykologers tillägg.
Mary Ainsworth och de olika anknytningstyperna
En fjärde typ av anknytning inkluderades senare i anknytningsteorin. Mary Ainsworth definierade dock endast följande tre:
- Säker anknytning: när barnet känner sig älskat och skyddat. Även om vårdgivaren är frånvarande och barnet känner en viss ängslighet när de separeras, vet det att vårdgivaren kommer återvända snart.
- Osäker-undvikande anknytning: när barnet svarar med intensiv ångest på en separation från modern eller vårdgivaren. Det verkar som att denna typ av anknytning är resultatet av dålig tillgänglighet hos modern eller den primära vårdgivaren. Barn med denna typ av anknytning lär sig att modern inte alltid kommer finnas där när de behöver henne.
- Osäker-ambivalent/resistent anknytning: denna anknytningstyp utvecklas när den primära vårdgivaren inte möter barnets behov på ett konsekvent sätt. Dessa barn utvecklar en stor känsla av misstro och lär sig att inte söka hjälp i framtiden.
Hennes fantastiska arbete
Mary Ainsworth blev medveten om vikten av att utveckla en hälsosam relation med sin modersfigur. Hon ansåg att detta var viktigt eftersom det kunde påverka barnet i framtiden.
Hon förespråkade program som kunde hjälpa kvinnor att arbeta och vara mödrar på samma gång. På den tiden var det i ärlighetens namn nästan omöjligt satt göra det, men nuförtiden ser vi det varje dag.
Tillgången till akademiska studier, forskningsprogram, arbetsvärlden, etc. verkade inte vara kompatibelt med hushållssysslor, speciellt sådana som dikterades av samhället (att vara en fru och moder). Av denna anledning anser många att Ainsworth är en av ursprungsfigurerna för program för arbete och liv för mödrar.
Som en kvinnlig forskare visste hon att hennes arbete var tvungen att gå bortom den akademiska världen. Hon vill hjälpa framtida kvinnor att välja sin egen livsväg.
Mary Ainsworth dog 1999 vid 86 års ålder efter att ha hängivit sitt liv åt att utveckla en av de viktigaste psykologiska teorierna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Delgado, A. O., & Oliva Delgado, A. (2004). “Estado actual de la teoría del apego”. Revista de Psiquiatría y Psicología del Niño y del Adolescente, 4(1), 65-81.
- Main, M. (2001). “Las categorías organizadas del apego en el infante, en el niño, y en el adulto: Atención flexible versus inflexible bajo estrés relacionado con el apego”. Aperturas psicoanalíticas, 8.
- Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
- Wallin, D. J. (2012). El apego en psicoterapia. Desclée de Brouwer.
