Mental sandboxes och deras användbarhet i dagens värld

Världen är full av obegripliga och till och med irrationella fakta som ofta är svåra för oss att förstå. Men om vi avsatte utrymmen i våra sinnen till analys av dessa kaotiska realiteter, skulle vi öka vår intelligens.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 13 april, 2023

En av de personer som använde konceptet mental sandboxes mest (omedvetet) var Albert Einstein. Så vad är de för något och hur kan vi använda dem i dagens värld? Låt oss ta reda på det!

Stephen Hawking sa att vi som människor ofta etablerar den typ av lärande som är bekant för oss och som inte kräver överdriven kognitiv ansträngning. Enligt hans åsikt är vår främsta fiende inte okunskap, utan illusionen av kunskap. Med andra ord känslan av att vi redan vet allt och att det är bättre att förkasta allt som är utmanande.

Men vi gör stora framsteg och skaffar oss kunskap när vi antar de typer av revolutionära koncept som ofta är antagonistiska mot våra synsätt. Faktum är att om vi bara integrerade i våra sinnen det som bäst passar våra övertygelser, utan att motsäga dem, skulle vi förbli på samma plats. Vi kommer ingenstans genom att alltid tänka på samma sätt.

Genuint lärande kommer när vi tar risker och lämnar våra mentala komfortzoner för att analysera andra idéer och perspektiv. Det spelar ingen roll hur konstiga eller irrationella de kan tyckas vara. Ett intressant koncept utvecklat av matematikern och författaren Eric Weinstein är användbart för att ta detta steg.

Mental sandboxes

Eric Ross Weinstein är en känd amerikansk matematiker, ekonom och författare. Han har en podcast där han avslöjar fascinerande revolutionära teorier om vetenskap, psykologi och fysik. Han är en kontroversiell figur, men också en röst som försöker väcka ungdomars sinnen så att de kan erbjuda geniala lösningar på framtida problem.

En av idéerna som han nyligen föreslog var att uppmuntra samhället att nå nya intellektuella höjder. Konceptet kallas “mental sandboxes”. De är psykologiska utrymmen där vi kan bearbeta de mest motsägelsefulla och irrationella aspekterna av våra liv. Till exempel nyheter, information och de typer av situationer som vi befinner oss i dagligen, de som ofta visar sig vara så frustrerande.

Utan tvekan har nuet blivit mer unikt än någonsin. Vi är överväldigade av en oändlig mängd information, varav en del verkar vara extremt märklig. Ofta släpper vi den bara. “Världen har blivit galen”, säger vi till oss själva. Men om vi lämnar åt sidan information som vi inte förstår eller något som vi finner motsägelsefullt, förlorar vi möjligheter till lärande. Vi går också miste om möjligheten att ha större kontroll över vår verklighet.

Ett mentalt utrymme för att leka med farliga koncept

Termen mental sandbox kommer från världen av mjukvara och programmering. Det engelska ordet sandbox är benämningen på ett säkert utrymme på en dator där datavetare och utvecklare kan analysera beteendet hos virus och skadlig programvara. Men tänk om våra hjärnor kunde ha liknande utrymmen för att analysera all märklig information som omger oss?

Även om denna idé kan verka orimlig, är den betydelsefull. Vi kommer aldrig att kunna lösa problemen som drabbar oss om vi inte analyserar allt som verkar irrationellt eller konstigt. Istället för att förkasta det vi finner motsägelsefullt, måste vi därför anstränga oss för att analysera det.

Låt oss tänka på några av de realiteter som för närvarande omger oss. Till exempel kinesiska spionballonger och artefakter som flyger över USA:s luftrum och skjuts ner. Det är en typ av nyheter som verkar groteska för oss. Men även det groteska måste analyseras för vår egen skull.

Mental sandboxes är kritiska och analytiska tankeboxar

Vi använder inte bara tio procent av vår hjärnas kapacitet. Faktum är att vi använder 100 procent av våra hjärnor. Alla områden i våra hjärnor är faktiskt sammanlänkade och alla uppgifter kräver aktivering av flera av dem. Problemet är att vi är konformistiska tänkare.

Det betyder att vi endast ger vikt och giltighet till information som överensstämmer med vår övertygelse. Följaktligen förkastar vi allt som verkar motsägelsefullt och undviker djupt och reflekterande tänkande eftersom det tar tid. Det beror på att vi i vårt förhastade samhälle som domineras av oändlig information som flödar varje sekund, föredrar att röra oss vidare istället för att stanna till för att läsa något.

Mental sandboxes är utrymmen där ett kritiskt och analytiskt kognitivt förhållningssätt krävs. I detta avseende framhöll en forskningsstudie utförd av Alborz University of Medical Sciences i Iran fördelarna med denna typ av tänkande för akademisk framgång.

Det verkar som att vi genom att “bygga” dessa psykologiska utrymmen i våra mentala universum kan analysera händelser på djupet som vi kan utveckla våra egna åsikter om. Att ha ett genomtänkt förhållningssätt till dem gör att vi kan hantera dem bättre.

Vi är programmerade att analysera vardagliga motsättningar

Det finns många omständigheter i det dagliga livet som är frustrerande. Till exempel är människorna runt omkring oss ibland otroligt motsägelsefulla. Dessutom kan det vi tar för givet på jobbet idag försvinna imorgon. Och något som vi tills nyligen antog var helt säkert i samhället kollapsar plötsligt. Vad kan vi göra med så mycket tvetydighet och förändring, och så många helt irrationella fakta?

Även om det är sant att våra hjärnor inte gillar tvetydighet, har vi prefrontala cortex vars funktion är att analysera och reflektera. Mental sandboxes är säkra utrymmen där vi kan fördjupa oss i det paradoxala och singulära. När allt kommer omkring kräver inte varje utmaning en lösning. Faktum är att vi genom att reflektera över vår omgivning också förbättrar vår intelligens och anpassningsförmåga.

Varför inte ge det ett försök?