Njutning och beroende – substans eller känsla?

Vi tror att vi blir beroende av substanser. Men tänk om anledningen till detta beroende är hur den får en att må? Så är det njutning eller beroende?
Njutning och beroende – substans eller känsla?
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Är njutning anledningen till beroende? Drogberoende är ett problem som drabbar fler och fler för varje dag som går. Men anledningen till substansmissbruk kanske inte är direkt kopplad till droger, utan helt andra processer.

Idag ska vi titta på teorin om att personer inte nödvändigtvis blir beroende av substanser, utan istället får väldigt stor njutning av hur de får oss att känna.

För att belysa ovan nämnda tes är det viktigt att referera till ett av många experiment som utfördes på råttor på 80-talet och som var mycket talande.

Njutning, beroende, heroin, kokain och råttor

En väldigt stressad kvinna

Experimentet vi talar om bestod av att placera en råtta i en bur. Det fanns två flaskor i buren: en innehöll vatten och den andra vatten med antingen kokain eller heroin.

Resultaten var samma varje gång, oavsett vilken råtta som fanns i buren. Varenda av dem blev beroende av drogen och drack lösningen tills de dog. Detta är ett mönster som upprepar sig hos många beroende människor.

Men det finns en variabel vi inte nämnt. Råttorna var ensamma i buren. Så vad hände när man gav dem sällskap? Detta blev nästa steg i experimentet.

Forskarna skapade en liten “råttpark” där det fanns mat, färgade bollar och allt de behövde för att må bra. Resultaten var fantastiska.

Många råttor drack inte det drogade vattnet, och de som gjorde det gjorde det med måtta. Så medan alla isolerade råttor dog av överdoser blev råttorna i parken aldrig ens beroende.

Det ska tilläggas att det så kallade “Rat Park”-experimentet har fått viss kritik, men det hindrar oss inte från att dra slutsatser från det.

Isolering och dess koppling till droger

En sak stod klar tack vare experimentet. De isolerade råttorna med dålig omgivning och brist på stimuli var mer benägna att bli beroende, och som en konsekvens begick de i princip självmord genom att konsumera för mycket.

Samma sak sker med människor. Substansmissbruk har inget att göra med själva drogen, utan känslan de producerar.

När vi isolerar oss från andra, frivilligt eller ofrivilligt, producerar våra hjärnor en substans vid namn myelin.

Den orsakar förändringar i vårt kognitiva och känslomässiga beteende som leder till depression, ångest och rädsla. Därför mår vi dåligt, för precis som råttor är människor sociala djur.

När vi är isolerade är det lättare för oss att bli beroende. Detta eftersom drogerna ökar utsöndringen av dopamin – substansen som gör oss lyckliga.

Droger dövar faktiskt våra hjärnor och hjälper oss att undvika att tänka. De minskar även våra hämningar och låter oss ta avstånd från allt som sårar eller påverkar oss, åtminstone tillfälligt.

Det är en form av undvikande beteende.

Familjehistoria och drogbruk

Beroende av mobilen

Vi har förklarat att vi inte blir beroende av substanserna själva, utan den njutning vi får av dem. Men vi måste även nämna ett viktigt kännetecken hos beroenden: familjehistoria.

Om dina föräldrar är beroende eller har ett giftigt förhållande så är det möjligt att du ofta känt dig vilsen, ignorerad och isolerad.

Som vi nu vet är detta en exceptionell grogrund för tillflykt hos droger eftersom vår omgivning inte är rolig och full av vänner. Istället är vi snarare som de isolerade stackars råttorna.

Många känner sig skyldiga efter att ha trillat ned i missbruket. Vad de inte inser är att de inte är beroende av substanserna. De gillar huvudsakligen hur drogerna får dem att må.

Då är frågan: varför vill de känna så?

Allt som kan påverka dig känslomässigt kan leda till att du finner ett annat sätt att må med hjälp av droger.

Om du dessutom omger dig med personer som konsumerar dem eftersom de också har känslomässiga problem, är det enklare att falla in i denna onda cirkel.

Slutsats om njutning och beroende

Om beroenden orsakades av substanser, varför kan vissa då inte leva utan sina mobiltelefoner eller TV-spel? Anledningen till ditt beroende ligger inte i själva substansen, utan huvudsakligen i hur de får dig att må.

I slutänden är beroenden inget annat än en säkerhetsventil, och de kommer existera så länge vi fortsätter att leva i våra onda cirklar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Contini, E. N., Lacunza, A. B., Medina, S. E., Alvarez, M., González, M., & Coria, V. (2012). Una problemática a resolver: Soledad y aislamiento adolescente. Revista Electrónica de Psicología Iztacala15(1), 127-149.
  • Everitt, B. J., Dickinson, A. y Robbins, T. W. (2001). The
    neuropsychological basis of addictive behaviour. Brain
    Research Review, 36, 129-138 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165017301000881
  • Oviedo, R. (2012). Psicología de adicciones. Facultad de Psicología Universidad de Oviedo.(1). Recuperado de: https://www. unioviedo. es/gca/uploads/pdf/Psicologia% 20de% 20las% 20Adicciones2.
  • Souza y Machorro, M. (2006). EditorialImagenología, neurociencias y adicciones. Revista Mexicana de Neurociencia7(4), 278-281.
  • Vicario, M. H., & Romero, A. R. (2005). Consumo de drogas en la adolescencia. Pediatría• Integral, IX2, 137-135.
  • Yucel, M. y Lubman, D. I. (2007). Neurocognitive and
    neuroimaging evidence of behavioural dysregulation in
    human drug addiction: implications for diagnosis, treatment
    and prevention. Drug and Alcohol Review, 26,
    33-39. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1080/09595230601036978

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.