Nucleus suprachiasmaticus: din interna klocka
Nucleus suprachiasmaticus (SCN), eller dygnsrytmskärnan, är belägen i den främre delen av hypotalamus och innehåller runt 20 000 nervceller. Den fungerar som din inre klocka och reglerar dina sömn/vaken-cykler. Den mottar specifikt stimulans från din näthinna, vilket tillåter dig att vara mer eller mindre aktiv beroende på tiden på dygnet.
Precis som djur är människor känsliga för förändringar i sin omgivning. Jorden och dess rotation fastställer ljus- och temperaturmönstren som bestämmer din aktivitetsnivå. Därför är din metabolism starkt kopplad till naturen, även om det ibland inte verkar så.
Cirkadianska rytmer eller dygnsrytmer är biologiska rytmer som återstartas naturligt vart 24:e timme. Dygnsrytmskärnan är en av de intressantaste strukturerna i hjärnan eftersom den förmedlar dygnsrytmen. Denna kärna är specifikt ett regleringscenter kapabelt att sätta igång neurologiska och hormonella processer. Dessutom kontrollerar den viktiga aspekter såsom vila, energi, kroppstemperatur och hunger.
“Titta djupt in i naturen och du kommer att förstå allting mycket bättre.”
Nucleus suprachiasmaticus: lokalisering och funktioner
Vi har faktiskt två av dessa kärnor. Båda är lokaliserade i var och en av hjärnhalvorna, väldigt nära hypotalamus. De är belägna precis ovanför synnervskorsningen eftersom de tar emot signaler som näthinnan fångar för att reglera ett stort antal biologiska processer.
Studier som den gjord av Dr. Joseph L Bendot kallar Nucleus suprachiasmaticus för hjärnans centralklocka. Vi vet att den här hjärnstrukturen främjar viktiga processer såsom skapande av minnen och inlärning.
Att åtnjuta tillräckligt med sömn och kvalitetssömn är essentiellt för hjärnan och var och en av dess processer. Därför kan störningar i det cirkadianska systemet leda till sömnstörningar och till och med minnesförlust.
Hur fungerar Nucleus suprachiasmaticus?
Dessa kärnor är komplexa. De biokemiska processerna de sätter igång är lika exakta som intrikata.
- Det här området mottar information om din omgivning genom din näthinna.
- Din näthinna är inte bara full av fotoreceptorer som du använder för att särskilja former och färger. De har också nervknutsceller som är rika på melanopsin, en typ av pigment.
- Detta pigment och dess celler bär information direkt till dygnsrytmskärnan. Senare, efter att ha analyserat informationen, kommer den att skicka signaler till övre cervikala nervknutor. Dessa signaler kommer att stimulera tallkottkörteln eller epifysen att utsöndra eller hämma melatoninproduktionen.
- Om det är nattetid, kommer melatoninutsöndringen att öka. Detta bidrar särskilt till att reducera aktivitetsnivåer och främja sömn.
Dygnsrytmskärnan är huvudreglaget till resten av våra interna klockor
Ända sedan ett par decennium har forskare upptäckt mer information om den här strukturen tack vare bananflugan. Som många av oss vet har studiet av den här insekten gett oss värdefull information om fundamentala biologiska och genetiska principer.
Idag vet vi att dygnsrytmskärnan hjälper oss att kontrollera cirkadianska rytmer. Den gör så genom att koordinera och synkronisera de många andra interna klockorna. Både vår kropp och hjärna har nämligen hundratals mekanismer som reglerar otaliga processer och beteenden.
Processer som den bidrar till att reglera är:
- Hunger
- Matsmältning
- Vinderdvala (hos djur)
- Kroppstemperatur
- Hormonproduktion
- Den uppmuntrar vår hjärna och kropp att utföra underhåll och återställningsuppgifter. Den gör det specifikt under REM-fasen av sömnen.
Förändringar i Nucleus suprachiasmaticus
Många faktorer kan förändra funktionerna i Nucleus suprachiasmaticus. Många av dem kan härledas från dina dagliga rutiner:
- Att vara vaken om natten framför en digital skärm.
- Att inte följa en fast rutin.
- Jetlag.
- Att bo i städer med hög förorening.
Dessutom har Nucleus suprachiasmaticus ett direkt förhållande till hypofysen och produktionen av melatonin. Dina hormonnivåer sjunker när du blir äldre. Detta leder till problem såsom sömnstörningar, trötthet, minnesförlust, utmattning, depression med mera.
Dessutom har forskare upptäckt att neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers, leder till progressiv förlust av neuroner som utgör Nucleus suprachiasmaticus.
Därför bör du följa ett regelbundet schema. Likaså bör du minska exponeringen för det blå ljus som elektroniska enheter avger.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Benarroch, E. E. (2008). Suprachiasmatic nucleus and melatonin Reciprocal interactions and clinical correlations. Neurology, 71(8), 594-598.
- Mirmiran, M., Swaab, D. F., Kok, J. H., Hofman, M. A., Witting, W., & Van Gool, W. A. (1992). Circadian rhythms and the suprachiasmatic nucleus in perinatal development, aging and Alzheimer’s disease. Progress in brain research, 93, 151-163.
- Moore, R. Y. (2007). Suprachiasmatic nucleus in sleep–wake regulation. Sleep medicine, 8, 27-33.
- Joseph L. Bedont (2014) Constructing the suprachiasmatic nucleus: a watchmaker’s perspective on the central clockworks. Frontiers in Neurology DOI 10.3389/fnsys.2015.00074
