Panpsykism: En fantastisk teori om medvetande
Panpsykism är en teori som hävdar att allt som existerar har någon form av medvetande. Detta inkluderar djur och växter, men även livlösa föremål. Vi pratar inte om en konstig tes som har kommit från ingenstans utan ett tillvägagångssätt som föreslagits av några stora filosofer och neuroforskare.
Idag är den rådande tanken att endast en högt utvecklad hjärna, som en människas, kan ge upphov till fenomenet medvetande. Men panpsykismen delar inte denna uppfattning. Istället menar den att allt som existerar har en viss grad av självmedvetenhet, även om det kanske inte är detsamma som människors.
Denna fråga är kontroversiell och debatten är långt ifrån över. Med det sagt har några milstolpar passerats som visar att panpsykism är allt annat än en övergående teori. Ett exempel på detta är Cambridge-deklarationen, där medvetande hos djur uttryckligen diskuterades.
“Alla djur, från människor och ner till daggmaskar har medvetande.”
-Christof Koch, neurovetare-
Panpsykism
Panpsykism är en teori som menar att allt som utgör universum har någon form av inre erfarenhet och därför någon form av medvetande. Men inte alla panpsykister är så radikala. Vissa introducerar bara levande varelser, inklusive mikroorganismer, i sina kategorier. Andra tror att det till och med finns ett visst medvetande i ett sandkorn.
Detta är dock ingen ny teori. Faktum är att Thales från Miletos var övertygad om att allt som existerade hade medvetande. Ur denna idé föddes den berömda frasen: “Allt är fullt av gudar”. Platon tänkte i liknande banor, liksom Leibniz, Spinoza och Bertrand Russell.
På medeltiden hävdade Giordano Bruno att allt borde ha en själ eller en vital princip. Men med positivismens frammarsch hamnade panpsykismen i skymundan. Teorin fick faktiskt styrka igen först på 1970-talet, med figurer som filosoferna Thomas Nagel och framförallt David Chalmers.
Medvetandets mysterium
David Chalmers är en av de filosofer som har studerat panpsykism mest. Han menar att medvetandet, trots framsteg, fortsätter att vara ett dunkelt ämne som vi fortfarande har mycket att lära oss om. Han menar vidare att man generellt sett kan tala om ett “lätt” problem och ett “svårt” när det gäller det medvetna.
Det lätta problemet med medvetandet förklarar vetenskapligt medvetna fenomen. Till exempel att identifiera ögonblicket och det sätt på vilket ögat fångar en viss färg och observera de delar av hjärnan som aktiveras. Det svåra är att det inte finns något sätt att veta hur varje individ upplever denna situation inom sig. Med andra ord: hur ser du rött? Är det röda du ser samma röda som jag ser?
Chalmers och teorin om panpsykism menar att varje individ har inre upplevelser som inte går att upptäcka med vetenskapliga verktyg. Det där “något” som undkommer registret skulle vara medvetande, sedd som en individuell upplevelse. Den store amerikanske neuroforskaren Christof Koch anser att alla levande varelser vet att de lever.
Livlösa föremål
Som vi nämnde tidigare talar den mest radikala panpsykismen om ett slags medvetande även hos livlösa föremål. Vid första anblicken verkar denna idé absurd, så vad bygger den på? Keith Frankish skrev en artikel 2016 där han tar upp detta intressanta ämne.
Frankish är professor på Brain and Mind-programmet vid universitetet på Kreta i Grekland. I sin artikel belyste han att en elektron har massa och laddning (materia och energi). Massa uttrycks som motstånd mot acceleration och laddning som ett svar på elektromagnetiska fält. Detta beskriver vad som händer med en elektron, men förklarar inte vad en elektron är. Med andra ord, det finns inget sätt att veta hur du upplever dig själv.
Panpsykism är en av de teorier som vi kallar counter-evident. Sunt förnuft säger att det bara finns liv om det finns rörelse och att det bara finns medvetande om det finns tanke i de termer som vi förstår det. Men vissa filosofer och neuroforskare tror att det inte är så. Det råder ingen tvekan om att vi kommer att höra mycket om detta ämne under de kommande åren.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chalmers, D. J. (1997). The conscious mind: In search of a fundamental theory. Oxford Paperbacks.
- Gault, R. Panpsychism and the Problem of Consciousness.
- Jáuregui, C. (1994). Experiencia interna y subjetividad en la refutación kantiana del idealismo problemático. Revista de filosofía DIÁNOIA, 40(40), 177-187.
