Paranoid schizofreni: definition, orsaker och behandling

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Francisco Pérez

Senaste uppdateringen: 21 april, 2023

Du har säkert vid fler än ett tillfälle hört någon säga att någon annan är “paranoid”. Det är inte ovanligt att vi använder termen “paranoid” för människor som tror att någon annan förföljer dem, vill skada dem, göra narr av dem eller är emot dem. Men akademiskt sett innefattar termen paranoid något mer än så. I den här artikeln kommer vi att avhandla paranoid schizofreni, som är en undertyp av psykos.

Historiskt sett har termen “psykotisk” definierats på flera olika sätt. Inga av dessa definitioner har accepterats universellt. Vi uppfattar en “psykotisk” person som en person med en specifik uppsättning symptom som kan kategoriseras i två större grupper: positiva symptom och negativa symptom. Låt oss titta närmre på dem mer detaljerat.

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom

DSM-5-TR (Diagnostisk och statistisk handbok över psykiska störningar) definierar schizofreni som förekomst av “två (eller fler) av följande [symptom], vart och ett närvarande under en betydande del av tiden under spannet av 1 månad (eller kortvarigare om behandling är framgångsrik)”. Dessa innefattar följande symptom: illamående, hallucinationer, oorganiserat tal, gravt oorganiserat eller katatoniskt beteende samt negativa symptom.

De så kallade “positiva” symptomen innefattar en ökning av eller en snedvridning av normala funktioner medan de så kallade negativa symptomen består av en minskning eller förlust av normala funktioner. De positiva symptomen innefattar snedvridning av resonemang (vanligtvis kallat vanföreställningar, inklusive de “paranoida” tankar som vi nämnde tidigare i denna artikel). Dessa inkluderar också hallucinationer, oorganiserat tal och gravt oorganiserat beteende.

Å andra sidan inkluderar negativa symptom följande: en minskning av omfattningen och intensiteten av emotionella uttryck (avtrubbad effekt), en förlust av flyt och produktivitet i tanke och språk (alogi) och frånvaron av viljestyrka (abuli).

Vanföreställningar

Vanföreställningar är felaktiga övertygelser som vanligtvis kommer från en felaktig tolkning av erfarenheter eller uppfattningar. Dessa felaktiga övertygelser kan handla om många saker (t.ex. förföljelse, självreferens, sjukdom, religion eller storhetsvansinne). Vanföreställningar om förföljelse är de mest frekvent förekommande.

Personer som har vanföreställningar om förföljelse är paranoida eller har paranoida idéer. De kan till exempel inbilla sig att någon stör dem, förföljer dem, är otrogen mot dem, spionerar på dem eller förlöjligar dem. Vanföreställningar som är relaterade till självreferens är också vanliga. Detta är när personen tror att vissa gester, kommentarer, avsnitt ur böcker, artiklar i tidningar eller låtar samt andra aspekter i omgivningen är speciellt menade åt denne.

Även om vanföreställningar kan anses vara typiska för schizofreni, kan det vara svårt att bedöma huruvida det handlar om en anomali eller ej. Särskilt i olika kulturer. Vanföreställningar och vilda idéer klassificeras som konstiga om de är klart och tydligt osannolika och oförståeliga. Och om de inte kommer från de vanliga upplevelserna vi har av livet (till exempel om en person tänker att någon har planterat in ett mikrochipp under dennes hud för att “spionera” på varenda rörelse han gör).

Kan orsaka relationsproblem

Ett annat exempel på en vanföreställning är tron att en konstig varelse har stulit ens inre organ och ersatt dem med en annan persons organ. Utan att lämna något synligt sår eller ärr efter operationen. Vanföreställningar som uttrycker en förlust av kontroll över sinnet eller kroppen anses generellt vara konstiga.

Vanföreställningar kan orsaka relationsproblem samt problem i det sociala livet eller i arbetslivet. Människor med vanföreställningar kan förstå andra människors resonemang och överväga att deras idéer kan vara irrationella. De kan emellertid ofta inte fullt ut acceptera det. Många av dessa människor kan bli mycket irriterade. Och denna irritation kan vara en reaktion just på grund av deras vanföreställningar.

Psykos eller paranoid schizofreni

Det finns olika typer eller undertyper av schizofreni enligt DSM-5-TR:

• Paranoid
• Oorganiserad
• Katatonisk
• Barndomsschizofreni
• Schizoaffektivt syndrom

Som vi tidigare sagt kommer vi i den här artikeln främst fokusera på paranoid schizofreni .

Vad som kännetecknar paranoid schizofreni

De främsta egenskaperna som kännetecknar paranoid schizofreni är tydliga vanföreställningar eller auditiva hallucinationer. Men personen har inga problem med flödet av tankar eller känslor. Vanligtvis handlar dessa vanföreställningar om förföljelse eller storhet eller både och, men de kan också uttrycka sig på ett annat sätt (till exempel genom avundsjuka, religiositet eller sjukdom).

Det kan förekomma flera vanföreställningar som följer med paranoid schizofreni, men de brukar ha ett sammanhängande tema. Det är också vanligt att personens hallucinationer är relaterade till detta vanföreställningstema.

Symptom i samband med paranoid schizofreni

Associerade symptom inkluderar ångest, ilska, undandragande och en tendens att argumentera. De drabbade kan ha en attityd av överlägsenhet och nedlåtenhet. De kan också vara pompösa, tråkiga, onaturliga eller ha extremt starka uttryck när det kommer till personliga relationer.

Känslan av förföljelse kan göra att de kan lida av högre risk för självmord, och kombinationen av förföljelse och förargelse med vredesutbrott kan få dem att agera våldsamt (även om det inte nödvändigtvis är fallet då det varierar från person till person).

I detta hänseende är spontana eller oväntade aggressioner sällsynta. Aggression är vanligare hos unga män och hos personer med en tidigare historia av våld, personer med svårigheter att fullfölja terapi, personer med drogmissbruk samt väldigt impulsiva personer.

Oavsett fallet så måste vi vara tydliga med att säga att majoriteten av de som lider av schizofreni inte är aggressiva. Dessutom löper de en större risk för att bli offer för aggression eller misshandel än människor som inte har schizofreni. De är potentiella offer snarare än potentiella angripare.

Uppkomsten av paranoid psykos tenderar att inträffa senare i en människas liv än andra typer av schizofreni. Dess egenskaper kan också vara mer stabila över tid. Viss statistik tyder på att utsikterna för personer med paranoid schizofreni kan vara betydligt bättre än för dem med andra typer av schizofreni. I allmänhet kan dessa människor vanligtvis leva ett liv med en hög grad av autonomi.

Vilka är orsakerna?

Orsakerna till paranoid schizofreni är fortfarande inte helt klarlagda och förklaringarna är ofta motsägelsefulla. Det finns i alla fall några riskfaktorer:

• Miljörelaterade faktorer: den årstid då en person är född kan vara en faktor. Som sen vinter eller tidig vår i vissa områden. Schizofreni och relaterade sjukdomar har en högre prevalens hos barn som växer upp i en stadsmiljö, liksom i vissa etniska minoritetsgrupper.
• Genetiska faktorer: genetiska faktorer är bland de främsta bidragande faktorerna till schizofreni. Det uppkommer ur både vanliga och sällsynta genmutationer. Dessa mutationer är också associerade med andra psykiska störningar, såsom bipolär sjukdom, depression och autismspektrumtillstånd.
• Fysiologiska faktorer: graviditetskomplikationer och förlossning med hypoxi (brist på syre) och en högre ålder på mannen vid barnskaffande orsakar högre risk för barnet att drabbas av schizofreni. Dessutom kan andra negativa prenatala och perinatala situationer, såsom stress, infektion, undernäring, om mamman har diabetes och andra medicinska tillstånd, associeras till schizofreni. Men de allra flesta barn som föds under dessa omständigheter med dessa nämnda riskfaktorer utvecklar inte schizofreni.

Behandling av paranoid psykos

Kronisk paranoid psykos behandlas med en kombination av läkemedel, främst neuroleptika, antipsykotika, anxiolytika samt med stöd genom psykoterapi. Patienter söker emellertid sällan behandling eftersom de inte är medvetna om sjukdomen. De mår dåligt, men tänker att det är på grund av vad de får utstå, inte något i huvudet på dem själva. De tar farmakologiska behandlingar hela livet. I allvarliga fall bör sjukhusvård beaktas.

Som vi kan se har paranoid schizofreni egenskaper som skiljer sig från andra typer av schizofreni. Vanföreställningar om förföljelse, storhet eller både och är vanligt förekommande. Men de drabbade är mer eller mindre kapabla att resonera, vilket gör det möjligt för dem att ha en hög grad av autonomi.