Schizoaffektivt syndrom: symptom och behandling

Schizoaffektivt syndrom: symptom och behandling
Francisco Pérez

Skriven och verifierad av psykologen Francisco Pérez.

Senaste uppdateringen: 28 april, 2023

Det främsta kännetecknet på schizoaffektivt syndrom är att det förekommer symptom på schizofreni samt på humörsvängningar (exempelvis ljudmässiga illusioner, hallucinationer, förvirrat språk samt allvarliga depressionsepisoder). Men riktlinjerna för att diagnostisera denna sjukdom har förändrats över tid.

Men även med alla dessa förändringar gällande riktlinjerna så är det fortfarande den bästa diagnosen för patienter som kanske får fel typ av klinisk behandling om läkaren såg det som endast schizofreni eller en humörstörning.

Schizoaffektivt syndrom och dess historia

George H. Kirby och August Hoch beskrev båda under tidigt 1900-tal patienter med symptom som var en blandning av schizofreni och humörstörningar. Då ingen av patienterna blev sämre, som de hade blivit med “dementia praecox”, brukade Kirby och Hoch placera deras symptom i en grupp med manisk-depressiva psykoser som Emil Kraepelin hade kommit fram till.

1933 myntade Jacob Kasanin termen “schizoaffektivt syndrom” för att referera till ett tillstånd med symptom på både schizofreni och humörsvängningar. Han märkte också att personerna med detta tillstånd började få symptom väldigt snabbt, och de var för det mesta tonåringar.

Men dessa personer fungerade ofta bra i sina liv, och ofta fanns det en specifik stressfaktor som uppstod precis innan deras symptom. Det förekom ofta humörsvängningar inom familjen.

På 1970-talet hände två saker som orsakade en förändring i hur människor såg på schizoaffektivt syndrom. Detta ledde dem till att sluta se det som en form av schizofreni, och istället börja se det som en form av humörstörning. Det första som fick dem att byta synsätt var att litium var lika effektivt för personer som var bipolära som det var för personer med detta tillstånd.

Det andra var en gemensam studie som hade utförts i USA och Storbritannien som visade att den enda anledningen till att det förekom en skillnad i antalet patienter med schizofreni i USA och Storbritannien var att det förekom en viss partiskhet. Läkarna i USA lade större vikt vid huruvida det förekom psykotiska symptom då de diagnostiserade schizofreni.

Kvinna med schizoaffektivt syndrom

Hur ställer man diagnosen schizoaffektivt syndrom?

Som vi tidigare har nämnt inkluderar konceptet schizoaffektivt syndrom diagnostiska aspekter av både schizofreni och humörsvängningar. Så det innebär att sättet som riktlinjerna för detta tillstånd har utvecklats på påminner om det sätt de utvecklats på för de andra två åkommorna som vi har tittat på.

Det viktigaste som patienterna måste uppfylla när det gäller detta tillstånd är att de ska ha upplevt en allvarlig depressiv eller manisk episod (de är “fulla” av energi, sover inte mycket, gör stora planer, spenderar mycket pengar etc.) De uppvisar samtidigt vissa symptom på aktiva stadier av schizofreni (illusioner, hallucinationer etc.)

Symptomen på deras humörstörningar måste också visa sig som en avgörande del av det aktiva eller resterande stadiet av deras psykotiska episoder. Och DSM-manualen (The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) låter dig också bestämma huruvida ett schizoaffektivt syndrom är bipolärt eller depressivt.

Du kan klassificera en patient som bipolär om personen har en manisk episod (med omfattande depressiva episoder eller utan dem). Men under andra situationer klassificerar du patienten som någon med den depressiva formen av schizoaffektivt syndrom.

Symptom en person måste uppvisa för att få diagnosen schizoaffektivt syndrom

Enligt DSM-IV måste personen uppvisa följande symptom för att bli diagnostiserad med denna åkomma:

A. En konstant sjukdomsperiod där vederbörande vid ett visst tillfälle haft en allvarlig depressiv, manisk eller blandad episod. Personen måste också uppvisa symptom på kriterium A för schizofreni.

B. Under samma sjukdomsperiod måste personen ha upplevt villfarelser eller hallucinationer under minst 2 veckor utan starka affektiva symptom.

C. Humörsvängningarna varar under merparten av den tid som de aktiva och resterande stadierna av den kliniska sjukdomen är där.

Hur visar sig schizoaffektivt syndrom?

Tecknen och symptomen på detta tillstånd är desamma som de vid schizofreni, maniska episoder och depressiva åkommor. Men symptomen på schizofreni eller en humörstörning kan i en del fall visa sig samtidigt.

Det kan fortskrida på olika sätt. Det kan finnas cykler där personen blir bättre och sedan sämre innan symptomen sedan blir drastiskt värre. Många forskare och läkare har undrat över de psykotiska symptom som inte går i linje med humöret. Det detta innebär är att det psykotiska innehållet (hallucinationer eller villfarelser) inte matchar patientens humör.

Då dessa symptom generellt visar sig så innebär det oftast att personen har fått en felaktig diagnos. Detta kan också stämma för personer med schizoaffektivt syndrom, men vi har fortfarande inte tillräckligt med information för att vara säkra.

Person som är oroad.

Symptom på schizoaffektivt syndrom

Som vi tidigare nämnt är symptomen vid detta tillstånd desamma som under depression, mani och schizofreni:

Symptom på depression

  • Viktökning eller viktminskning
  • Dålig aptit
  • Brist på energi
  • Minskat intresse för sina aktiviteter
  • Känsla av hopplöshet och värdelöshet
  • Skuldkänslor
  • Personen sover för lite eller för mycket
  • En oförmåga att tänka eller koncentrera sig
  • Tankar om döden och självmordstankar

Symptom på mani

Symptom på schizofreni

  • Hallucinationer
  • Villfarelser
  • Oordnade tankar
  • Konstigt eller ovanligt beteende
  • Långsamma rörelser eller avsaknad av rörelser
  • Motivationsbrist
  • Svårigheter med att prata

Spelar drogmissbruk en roll inom schizoaffektivt syndrom?

Det är svårt att uppvisa en klar relation mellan droganvändning och utvecklandet av psykotiska tillstånd, men det finns tecken på att det är relaterat till marijuana. Ju mer cannabis en person använder sig av, desto högre risk löper personen att utveckla psykotiska tillstånd. Riskfaktorn är ännu högre om personen använder marijuana som tonåring.

En studie som utfördes vid Yale University 2009 fann att cannabis ökar symptomen vid etablerade psykotiska tillstånd och kan leda till återfall. De två komponenterna i cannabis som ger upphov till dessa effekter är tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol (CBD).

Runt hälften av alla personer med schizoaffektivt syndrom använder också mycket droger eller alkohol. Det finns bevis på att alkoholmissbruk kan leda till att en person utvecklar ett psykotiskt tillstånd.

Amfetamin och kokain kan också leda till psykotiska episoder. Studierna visar även att personer med schizoaffektivt syndrom använder sig av mer nikotin än den allmänna befolkningen, även om detta inte anses ha orsakat tillståndet.

Man med schizoaffektivt syndrom som sitter och funderar.

Hur behandlar man schizoaffektivt syndrom?

Detta tillstånd behandlas främst genom medicinering och psykosociala ingrepp. Den grundläggande principen för att behandla detta tillstånd med hjälp av medicinering innebär att man använder samma regel som vid användandet av antidepressiva och antimaniska läkemedel. Man bör endast använda antipsykotiska medel om patienten behöver någon form av kortvarig lindring.

Om behandlingen för att förbättra sinnestillståndet inte leder till en lindring av symptomen så bör detta också ses som en anledning till att använda sig av antipsykotiska läkemedel. Ett par exempel på sådana läkemedel är haloperidol och risperidon.

För att behandla den bipolära versionen av schizoaffektivt syndrom använder man litium, karbamazepin, valproat eller en kombination av dessa. Patienter med den depressiva typen av schizoaffektivt syndrom bör få antidepressiva medel och elchockbehandling. Man bör alltid utföra detta för att se om de svarar på antidepressiva behandlingar.

Som vi kan se är detta ett komplicerat tillstånd, och detta gäller både när det kommer till att definiera och behandla det. Men det viktigaste man måste vara på det klara med är att symptomen på detta tillstånd är desamma som vid schizofreni, maniska episoder och depressiva störningar. Och det är precis därför som det är så komplicerat.

Detta kanske intresserar dig
Människor med antisocial personlighetsstörning
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Människor med antisocial personlighetsstörning

Vilka är kännetecknen för människor med antisocial personlighetsstörning? I den här artikeln går vi igenom några av de vanligaste.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Harold I. Kaplan, Benjamin J. Sadock. Kaplan and Sadock’s Synopsis of Psychiatry. Williams & Wilkins, Philadelphia. 1998
  • Affective and Schizoaffective Disorders. ed Marneros, Andreas and Tsuang, Min T. Springer Science and Business Media, New York. 2012

Innehållet på Utforska Sinnet är endast för informations- och utbildningsändamål. Det ersätter inte diagnos, råd eller behandling av en fackman. I händelse av tvivel är det bäst att konsultera en pålitlig specialist.