Paul Watzlawick och teorin om mänsklig kommunikation
Enligt den österrikiske psykologen Paul Watzlawick spelar kommunikationen en grundläggande roll i våra liv och i samhället. De flesta av oss inser emellertid inte till vilken grad. Från första början i våra liv är vi delaktiga i processen med att lära oss regler för hur vi ska kommunicera. Dessa regler är invävda i våra relationer, även om vi inte nödvändigtvis är medvetna om detta.
Efter hand lär vi oss vad vi ska säga och hur vi ska säga det. Vi lär oss om de olika kommunikationsformerna som existerar i vårt dagliga liv. Det är svårt att tro att en sådan komplicerad process äger rum nästan obemärkt och att den automatiseras nästan utan att vi gör någon medveten ansträngning.
Utan kommunikation skulle vi människor inte ha kunnat göra framsteg och utvecklas till det vi är idag. Men vad exakt är det inom kommunikationen som gör att vi kan relatera till varandra? Vilka är dessa aspekter som vi knappt märker men som är så viktiga? Låt oss ta en närmare titt…
“Det går inte att inte kommunicera.”
– Watzlawick –
Paul Watzlawick och hans syn på kommunikationen
Paul Watzlawick (1921-2007) var en österrikisk psykolog som ofta hänvisas till inom familjeterapin och den systemiska terapin. Han är internationellt erkänd för The Art of Becoming Bitter, som publicerades 1983. Han hade en doktorsexamen i filosofi och studerade psykoterapi vid C.G. Jung-institutet i Zürich. Han var också professor vid Stanford University.
Watzlawick, tillsammans med Jane Beavin Bavelas och Don D. Jackson vid Mental Research Institute i Palo Alto, utvecklade teorin om mänsklig kommunikation. Detta är hörnstenen inom familjeterapin. Den ser inte kommunikationen som en inre process som härrör från personen i fråga, utan istället som resultatet av ett informationsutbyte som utgår från en relation.
Sett ur den synvinkeln är det inte så viktigt hur vi kommunicerar eller om vi gör det medvetet eller ej. Snarare är det hur vi kommunicerar i nuet och hur vi påverkar varandra som blir kärnpunkten i kommunikationen. Låt oss ta en titt på grundprinciperna för teorin om mänsklig kommunikation.Vad kan vi lära oss från denna?
De 5 grundsatserna för teorin om mänsklig kommunikation
Det är omöjligt att inte kommunicera enligt Paul Watzlawick
Kommunikationen är en oskiljbar del av livet. Vad Paul Watzlawick och hans kollegor menar med detta är att allt beteende i sig självt är en form av kommunikation. Detta gäller både på uttrycklig och underförstådd nivå. Även att vara tyst är ett sätt att kommunicera ett slags meddelande. Så det är omöjligt att inte kommunicera. Icke-kommunikation existerar inte.
Även när vi inte gör något, verbalt eller icke-verbalt, så förmedlar vi något. Kanske är vi inte intresserade av vad den andra personen har att säga. Eller också föredrar vi helt enkelt att inte dela vår åsikt. Det finns mer information i “budskapet” än det som sägs med ord.
Kommunikationen har en innehållsaspekt och en relationsaspekt (metakommunikation)
Principen bygger på det faktum att i all kommunikation är det inte bara meddelandets innebörd (innehållsaspekten) som har betydelse, utan även det sätt på vilket talaren vill bli förstådd eller försöker bli förstådd av andra (relationsaspekten).
När vi relaterar till varandra sänder vi information. Men beroende på kvaliteten på vårt förhållande kan identisk information ges olika mening.
Innehållsaspekten motsvarar det vi kommunicerar verbalt. Relationsaspekten handlar å andra sidan om hur vi förmedlar detta meddelande. Detta har att göra med tonfall, ansiktsuttryck, kontext, mm. Den sistnämnda aspekten styr och påverkar den förstnämnda. Det beror på att vårt tonfall och våra ansiktsuttryck avgör hur mottagaren uppfattar meddelandet.
Fraseringen skapar mening som varierar beroende på person enligt Paul Watzlawick
Paul Watzlawick förklarade den tredje grundsatsen på följande vis: “Relationens karaktär beror på fraseringen i parternas kommunikationssätt.” Med detta menar han att var och en av oss skapar vår egen version av det vi observerar och upplever. Denna version präglar våra förhållanden.
Denna princip är fundamental när vi relaterar till andra människor. Det ska vi alltid tänka på när interagerar med någon. Vi filtrerar all information vi mottar med utgång ifrån våra erfarenheter, personliga egenskaper och lärdomar. Det innebär att ett begrepp (kärlek, vänskap, förtroende osv.) kan ha olika betydelser för olika personer.
Vidare är en annan viktig aspekt i kommunikationen att varje talare tror att den andra personens beteende uppstår till följd av hans eller hennes beteende. I verkligheten är emellertid kommunikationen en mycket mer komplicerad process och kan inte reduceras till ett enkelt orsak/verkan-förhållande. Kommunikationen är en cyklisk process, där varje part bidrar på ett unikt sätt till kommunikationens utformning.
Digital och analog kommunikation
Teorin om mänsklig kommunikation föreslår att det finns två typer av kommunikation:
- Digital. Det du säger i ord, som är medlet som innehåller kommunikationen.
- Analog. All icke-verbal kommunikation eller ditt sätt att uttrycka dig på. Medlet för relationen.
Symmetrisk och komplementär kommunikation
Denna sista grundsats handlar om hur vi relaterar till varandra. Ibland relaterar vi till andra på lika villkor, men ibland utgår vi från olika plan. När relationen är symmetrisk är vi på samma plan. Det innebär att vi agerar på samma villkor och har lika stor makt i utväxlingen, men vi kompletterar inte varandra.
När relationen är komplementär, såsom relationen mellan föräldrar och barn, lärare och elever eller säljare och köpare, agerar vi på olika villkor. Men vi accepterar dessa skillnader.
Med tanke på allt detta kan vi dra slutsatsen att i alla situationer där kommunikation äger rum så är det själva relationen som vi ska fästa uppmärksamheten på, det vill säga hur de båda personerna interagerar och inte så mycket vilka individuella roller de spelar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Ceberio, Marcelo R. (2006). La buena comunicación. Las posibilidades de la interacción humana. Barcelona: Paidós.