Personcentrerad vård för självmordsprevention
Varför väljer en individ att skada sig själv? Vad definierar personer som kommer fram till att de inte vill leva längre? Överraskande nog är svaret enkelt. Det är lidande. Oändligt lidande, tillsammans med förödande hopplöshet. Tyvärr är det en alltför vanlig företeelse. Det finns dock en psykologisk resurs som gör stor skillnad för många drabbade. Det är personcentrerad vård.
Faktum är att andelen tonåringar och unga vuxna som uppvisar självskadebeteenden och försöker begå självmord ökar. Det finns många orsaker till det. Till exempel sociokulturella faktorer, avsaknad av syfte, trauma, ensamhet, mobbning etc. Oavsett vad den bakomliggande orsaken är, kräver en så allvarlig och ibland till och med tystad verklighet utarbetade och effektiva hjälp- och vårdstrategier.
Det är absolut nödvändigt att socialpolitiken blir känslig för detta ständigt växande problem. Till exempel har förekomsten av depression och ångest bland ungdomar mellan 15 och 24 år ökat avsevärt. Likaså ökar akutmottagningen av personer under 25 år för fall av självskada och nästan 74 procent av personerna som tar sitt liv är män.
Det är dags att vi börjar reagera på den här statistiken. Ett av de mest nödvändiga stegen är att utforma bättre strategier för att förebygga självmord. Det är här personcentrerad vård kommer in i bilden.
Självmordsförebyggande insatser fokuserar nästan alltid på biomedicinska metoder. Men bakom dessa diagnoser finns individer med unika upplevelser som vi måste förstå.
Personcentrerad vård
Föreställ dig att du har en skada och går in på ett kafé. Visualisera scenen. Ingen ser snittet på ditt ben. Du sätter dig försiktigt och ser dig omkring. Ingen uppfattar dig eller lägger märke till din närvaro. Än mindre din smärta. Du lider i det tysta och du känner dig osynlig. Så här känner en individ som lider. Personen som vid ett av de där hemska ögonblicken fattar ett ödesdigert beslut.
Det är klart att de drabbade vill sluta lida. Men de behöver också andra som hjälper dem, känner empati för deras smärta, finns där för dem och erbjuder dem hjälp. Faktum är att alla som har tankar på att avsluta sitt liv behöver mer än en enkel diagnos av depression. De behöver inte ännu en etikett. Vad de söker och förtjänar är effektiv, snabb, empatisk och känslig hjälp.
Tom Kitwood är en psykolog som är specialiserad på att ta hand om personer med demens. Han menar att människor inte bara är diagnostiska etiketter. De är varelser med särdrag och unika behov som måste förstås.
När människor känner sig validerade och omhändertagna utan att bli dömda, förändras deras mentala berättelse. Det är därför personcentrerad vård är en riktigt användbar resurs för suicidprevention.
Ursprunget till och syftet med personcentrerad vård
Personcentrerad vård bygger på en terapeutisk modell utvecklad av den humanistiska psykologen Carl Rogers. Han menade att alla människor är unika och att deras syfte borde vara att sträva efter ett fulländat liv där de väcker sina styrkor och sin självkännedom. I detta sammanhang upphör terapeuten att ha en styrande roll och är istället en främjare.
Detta innebär att terapeuten är där för att lyssna, validera och skapa en empatisk miljö som underlättar positiv självupptäckt. Det är i denna samtalsprocess som terapeuten upptäcker sin klients problem och vad som behöver läkas. När denna typ av terapi används för suicidprevention är fördelarna oerhört intressanta.
Personcentrerad vård fokuserar inte på den biomedicinska etiketten (den kliniska diagnosen). Faktum är att det strävar efter att förstå individen som är nedsjunken i hopplöshet och inte kan se en väg ut ur sitt obehag. Ett försök görs att förstå och respektera personens särdrag, gradvis omforma innebörden av dennes erfarenheter och ge form åt nya vitala mål.
Människor är självständiga individer som fattar sina egna beslut. De har unika erfarenheter och särdrag som skiljer dem från resten. De måste förstås, valideras och åtföljas för att kunna förändras.
Förståelse, respekt och kongruens
År 2015 genomförde University of Washington School of Medicine i USA en studie om personcentrerad vård. Man definierade det som en mellanmänsklig allians ur ett humanistiskt perspektiv som syftar till att främja hälsosamma förändringar i individers livsstil.
Teorin låter perfekt, men hur är det med praktiken? Hur kan någon som skadar sig själv eller funderar på att ta sitt liv hjälpas? Låt oss utforska de grundläggande principerna för personcentrerad vård.
- Den tillämpar ovillkorlig positiv hänsyn till individen. Dessutom är den icke-dömande och har stor respekt för allt som klienten uttrycker, känner eller behöver.
- Empatisk förståelse. Terapeuter som är utbildade i personcentrerad vård skapar ett sammanhang av förståelse och absolut värme mot personen framför dem. De lyssnar på och förstår varje handling, tanke, känsla och upplevelse hos sina klienter. På så sätt främjar de förändring, stöttar sina klienter så att de känner sig validerade och finner styrkan att hitta nya syften.
- Konsekvens och autenticitet. Terapeuter är tillgängliga, mänskliga och kongruenta. De intar inte en position av överlägsenhet. De är inte chefer, och de har inte heller en auktoritetsroll. De arbetar utifrån en position av anknytning och närhet.
Förståelse och ledsagning: ett nödvändigt förhållningssätt i primärvården
År 2021 genomförde University of Guelph i Kanada en studie. Den visade att frekvensen av fall av självskada som registrerades hos åttaåriga barn ökade när de var mellan tio och 17 år. Detta är en verklighet som är en utmaning för primärvård och jourcentraler. I själva verket är det en komplex verklighet som är svår att hantera.
Som regel ligger ett psykiskt problem bakom självskadebeteende. Bland unga är det oftast svår depression eller ätstörningar. I många av dessa fall uppvisar den självskadande individen 5,5 gånger högre risk att begå självmord. Det behövs onekligen handlingsplaner och förebyggande protokoll.
Personcentrerad vård är en strategi där vårdpersonalen som behandlar dessa ungdomar bör få utbildning. Det finns många sätt att få kontakt med dessa ungdomar. Till exempel kan terapeuten bara börja med att säga något som “Jag vet att du är rädd och inte mår bra, och det kan vara svårt för dig att prata om ditt självskadebeteende, men jag skulle vilja förstå din upplevelse, vad du tycker och hur du känner…”.
Slutligen finns det tusentals anledningar till att någon beslutar sig för att ta sitt liv. Men det finns bara ett sätt att undvika det: att skapa en medveten social gemenskap som finns där, erbjuder hjälp och förstår och bryter tabun. Därför är socialpolitik, resurser, åtaganden och avsikter av största vikt. Ja, när det kommer till att stödja dem som lider i det tysta, kan vi alla göra skillnad.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Duberstein, P. R., & Heisel, M. J. (2014). Person-centered prevention of suicide among older adults. In M. K. Nock (Ed.), The Oxford handbook of suicide and self-injury (pp. 113–132). Oxford University Press.
- Stallman HM. Coping planning: a patient-centred and strengths-focused approach to suicide prevention training. Australas Psychiatry. 2018 Apr;26(2):141-144. doi: 10.1177/1039856217732471. Epub 2017 Oct 2. PMID: 28967263.
