Självskadebeteende eller önskan att skada sig själv

· 28 april, 2017

Vissa personer kan ibland känna att självskadebeteende är det enda sättet för dem att hantera problem. De försöker uttrycka känslorna de misslyckas förklara i ord och släpper ut känslomässig smärta. Men de smärtsamma känslorna kommer alltid tillbaka, och de känner behovet att skada sig igen. Därför är det nödvändigt att finna andra sätt att må bättre utan att skada sig.

Detta är ett beteende, en flyktmekanism, för att uttrycka sig och må bättre, där personliga skador är det enda sättet att tackla känslor som sorg, hat, skuld eller vrede. Men den förhållandevis lilla lindringen varar inte länge. Hemlighetsmakeri och självskada på grund av skuld påverkar deras familjer och personliga relationer.

Olika typer av självskadebeteende

Impulsen att skada sig själv kan utföras på många olika sätt. Några av de vanligaste är: brännmärkning, skärning eller rivning av huden, att slå sitt huvud eller andra delar av kroppen, sticka hål på huden med objekt, att hindra sår från att läka, inta giftiga substanser eller andra föremål. Mindre uppenbara sätt för personen att försätta sig själv i fara inkluderar stor alkoholkonsumtion, vårdslöst framförande av fordon eller att ta läkemedel utan recept.

Vilka är tecknen på självskadebeteende?

Varningstecken på att en familjemedlem eller vän skadar sig själv kan inkludera följande:

Oförklarliga skador, blåmärken eller brännsår, vanligtvis på handleder, bröst, armar och lår; blodfläckar på kläderna eller i sängen; knivar, nålar, glas eller vassa föremål bland deras ägodelar; frekventa olyckor och bortförklaringar med att de är klumpiga eller drabbas av många motgångar; att bära långärmat och långbyxor även när det är väldigt varmt. De är vanligtvis människor som vill vara ensamma under långa stunder, inlåsta i badrum eller sovrum, och som lider av isolering och irritabilitet.

Hur man hanterar självskadebeteende

  • Det första steget är att anförtro sig till någon och tala om vad som sker. Först kanske personen är rädd för att prata, men det är ofta en lindring att kunna dela med sig av vad som händer. För att göra detta, för att tala om självskadebeteende, måste personen koncentrera sig på sina känslor och kommunicera på det sätt som är behagligast.
  • Det andra steget är att söka professionell hjälp och inte fortsätta med självskadebeteendet. För med hjälp av en terapeut kan personen förstå varför denne skadar sig själv. Det är därför det är väldigt viktigt att komma underfund med de utlösande faktorerna för självskadebeteendet, och för att uppnå det måste personen arbeta med sin känslomässiga medvetenhet.
  • Det tredje steget är att hitta nya tekniker för att hantera situationer, såsom att uttrycka smärta och intensiva känslor, lugna sig själv, veta hur man kopplar bort och framförallt att söka efter tekniker som släpper på spänningar.

Professionell behandling

Att hitta rätt terapeut kan ta lite tid. Vad som är väldigt viktigt är att terapeuten som väljs är en som är erfaren gällande trauma och självskadebeteende, och framförallt att det finns tillit och hjärtlighet mellan parterna.

Foto av Toni Blay