När vi förväxlar personligheter och psykisk ohälsa
Psykologin har svårt att nå ut till den stora massan på ett förståeligt sätt. Huvuddelen av samhället fortsätter att blanda ihop personligheter och psykisk ohälsa. Människor säger fortfarande saker som “jag känner mig som en schizo” eller “jag är så bipolär“. Personligheter kan absolut vara relaterade till psykologiska problem, men att avgöra huruvida det är en psykisk störning är en fin linje som psykologerna ännu inte lyckats rita upp exakt.
Dagliga problem relaterade till psykisk hälsa kan leda till störningar om symptomen blir permanenta, frekventa och/eller påverkar samtliga funktionella områden i en persons liv. Psykisk hälsa är fortfarande det svarta fåret inom folkhälsan. Tabun kvarstår.
“Ditt livstillstånd är inget annat än en återspegling av ditt sinnestillstånd.”
-Wayne Dyer-
Psykisk smärta kontra fysisk smärta
Psykiska sjukdomar är förändringar i den kognitiva utvecklingen eller beteendestörningar. De kan allvarligt påverka en persons självständighet och förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter. Att förlora autonomin kan kännas som en osynlig, oförklarlig smärta, och vara en orsak till att psykisk ohälsa är så svår att hantera. En sorgsen själ kan döda snabbare än en infektion.
Glädje och smärta är inte som olja och vatten; de samexisterar. När smärtan är psykisk lider vi vanligtvis i ensamhet, instängda i oss själva. För det mesta har vi inte någon som kan förstå vår smärta eller ens föreställa sig hur det är i våra sinnen. Det är en smärta som upplevs utan vittnen.
En studie som nyligen publicerades i Psychological Science – en organisation för vetenskapliga publikationer inom psykologi – drar slutsatsen att psykisk smärta påverkar oss mer än fysisk smärta. Negativa känslomässiga erfarenheter kan orsaka mer smärta än vi tror. Medan minnet av fysisk smärta avtar med tiden, återupplever vi psykisk smärta genom vårt minne.
Ökad medvetenhet kring psykisk ohälsa
I motsats till den allmänna uppfattningen så är psykisk ohälsa relativt vanligt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer i själva verket en av fyra personer drabbas av någon typ av psykisk sjukdom i sitt liv.
Vårt samhälle accepterar tillstånd om de är fysiska, men förvisar dem och exkluderar dem om de är psykiska. Vi väljer inte de psykiska störningarna vi får, även om vissa mentala tendenser kan utlösa skadliga vanor.
Psykisk ohälsa är vanligare hos personer vars släktingar också har det. Vissa gener kan öka risken för psykisk ohälsa. Vissa livssituationer kan också utlösa det. Specifikt kan miljörelaterade stressfaktorer, gifter, droger och alkohol orsaka psykisk ohälsa.
Skulle du sluta läsa Harry Potter-böckerna om författaren gick igenom en djup depression? Skulle du inte lyssna på Elton John för att han led av bulimi? Har Leonardo DiCaprios tvångssyndrom påverkat hans karriär som skådespelare? Låt oss lära oss att leva tillsammans och berika varandra med våra skillnader.
“Från dina sårbarheter kommer din styrka.”
-Sigmund Freud-
