Vad är länken mellan känslor och mat?
Våra känslor har stor makt över vilken mat vi äter och övriga matvanor. Till exempel har man funnit att kopplingarna mellan känslor och mat är starkare hos överviktiga människor i jämförelse med normalviktiga och hos bantare i jämförelse med personer som inte bantar (Sánchez och Pontes 2012).
Det verkar inte som om det är känslorna i sig som skapar övervikten. Istället påverkar vår förmåga att hantera våra känslor risken att bli överviktig.
Vi talar inte enbart om hur det vi äter påverkar det vi känner, utan även hur vad vi känner påverkar vad vi äter. I detta sammanhanget menar Cooper och andra (1998) att om du har problem med att reglera ditt dåliga humör är du mer benägen att utveckla en ätstörning, och den är mer trolig att bli bestående.
Emotionell kontroll är när en person kan hantera sina känslor med omständigheterna och andra människors känslor i beräkning. Intressant nog har det observerats att skam och skuld är de känslor som påverkar våra matvanor mest negativt. Länken mellan känslor och mat är viktigare än du kanske tror.
“Vad vi tror generar känslor, men så gör det vi äter.”
-Montse Bradford-
Känslor och mat: en duo som betyder mycket för din hälsa
Människor svarar annorlunda på sina känslor beroende på olika faktorer, såsom deras miljö, barndom och kapacitet för känslohantering. Detta betyder mycket för hur bra de kan kontrollera sin vikt.
Det har till exempel visat sig att ju mer en persons känslor påverkar vad de äter, desto mindre kontroll har den över antalet mål den äter. Att hoppa över frukosten är det vanligaste beteendet. Länken mellan känslor och mat är uppenbar.
Den mest påverkande känslomässiga faktorn hos stillasittande människor är bristen på kontroll när det kommer till att äta och att ge efter för snabbmatssug. När det gäller atleter är det mer skuldkänslor, som att vara rädd för vågen och att äta “dålig” mat, som influerar.
Den emotionella faktorn hos stillasittande människor är mer dysfunktionell än hos atleter. Begär och brist på självkontroll över vad du äter länkas mer till överätande och ätstörningar.
Vissa människor har matvanor som kategoriserar dem som “undertryckta” eller kroniska bantare. De här människorna karaktäriseras av en överdriven rädsla för att gå upp i vikt, därav bantningen. Paradoxalt nog slutar detta restriktiva tillstånd med att de ökar sin matmängd genom överätning.
Att missbruka den njutningsfulla processen av att äta kan inte bara göra oss trötta och få oss att vilja äta mer, utan kan också skapa seriösa hälsoproblem. Interaktionen mellan känslor och mat måste baseras på vad din kropp behöver.
Att göra listor på “förbjuden mat” skapar besatthet
Ju mer du skapar listor för “förbjuden mat” desto större är risken för hetsätning av just detta. Normalisering av mat måste vara en prioritet. “Rensande” beteende (kräkningar) förstärker dysfunktionella matvanor, uppmuntrar hetsätning och är skadligt för hälsan.
Låt oss visa hur förbud mot viss mat leder till en besatthet av densamma. Jag kommer att ge dig en fras som du inte kommer att komma ihåg senare: “Det finns en gul fjäril i rummet.” Ser du hur det får exakt motsatt effekt? Vi talar om för dig att inte komma ihåg det, men istället kan din hjärna inte undvika att tänka på det. Detta är det undermedvetna. Ditt undermedvetna guidar din kropp, tolkar och samlar informationen den tar emot av dina sinnen.
Det undermedvetna fungerar genom symboler och bilder istället för text och bokstäver. Detta indikerar att det undermedvetna är oförmöget att hantera negativa termer. Om vi säger “Jag borde inte äta pommes frites”, mottar det undermedvetna enbart bilden av pommes. Därmed vill vi äta dem. Även om detta inte alltid inträffar så är det väldigt troligt eftersom det är så vår hjärna fungerar.
Emotionellt ätande
När du använder mat för att lugna ner dig äter du emotionellt. På ett eller annat sätt döljer du något djupare om du är orolig över din vikt och kropp. Detta blir lätt en ond cirkel av olöst oro som hindrar dig från att växa.
Varje organ genererar någon sorts känsla. Maten du äter leder också till uppkomsten av känslor. Detta eftersom varje födoämne “attackerar” olika organ. Om vi konsumerar födoämnen som blockerar vår lever såsom alkohol, är uppkomsten av känslor som irritabilitet, ilska, aggression eller brist på tålamod mer troligt.
Anledningen till att människor med emotionella problem ofta vänder sig till mat för att må bättre är eftersom många födoämnen innehåller tryptofan. Tryptofan är en aminosyra som utlöser frigörandet av serotonin. Låga serotoninhalter är förknippade med depression och besatthet.
En serotoninbrist har negativ effekt på din kropp och omfattar ledsenhet och irritabilitet. Därför fungerar mat som är rik på denna aminosyra som ett naturligt antidepressivt medel.
Enligt experter är spannmål och baljväxter livsmedel som kan hjälpa dig att reglera dina känslor. De är nämligen rika på vitamin B, vilket direkt påverkar ditt nervsystem. Det har visat sig att frekvent konsumtion av dessa födoämnen reducerar ångest.
Referenser
Cooper, P. J., & Taylor, M. J. (1988). Body image disturbance in bulimia nervosa. The British Journal of Psychiatry.
Cruzat Mandich, C. V., & Cortez Carbonell, I. M. (2008). Emotional expression, negative affect, alexithymia, depression and anxiety in young women with eating disorders: a theoretical review. Argentine Journal of Clinical Psychology, 17 (1).
Menéndez, I. (2007). Emotional eating: the relationship between our emotions and struggles with food. Book club.
Sanchez Benito, J. L., & Pontes Torrado, Y. (2012). Influence of emotions on our eating and weight control. Hospital Nutrition, 27 (6), 2148-2150.
Silva, J. R. (2007). Overeating induced by anxiety part I: behavioural, affective, metabolic and endocrine evidence. Psychological therapy, 25 (2), 141-154.
Vilariño Besteiro, M., Pérez Franco, C., Galician Morales, L., Calvo Sagardoy, R., & García de Lorenzo, A. (2009). Reason and emotion: integration of cognitive-behavioural and experiential interventions in the treatment of long-term eating disorders. Hospital Nutrition, 24 (5), 614-617.
Zafra, E. (2011). Fear of eating: relationships between food, emotions and body. I II Spanish Congress of Sociology of Food, Vitoria.