Om religion och religiös motivation
Om vi bara ser till den västerländska kulturen anses religion vara någonting privat. Det är någonting som de flesta håller för sig själva. Detta är sekularism. Människor kan vara religiösa, men bakom stängda dörrar. Men även sekulariserade människor kan ha någon form av religiös motivation.
Detta är dock enbart rent teoretiskt eftersom religionen fortsätter att vara stark i flera länder. Minoritetsreligioner förbjuds på grund av sekulariseringen. Men de större religionerna höjs upp på piedestal när det kommer till representationen i kollektiv handling.
Oavsett de sociala eller legala normerna som begränsar religiös utövning, praktiserar varje person sin religion på ett unikt sätt. Människor kan uppleva det på fyra olika sätt.
Religion kontra religiositet
Innan vi talar om religiös orientering är det grundläggande att skilja på religion och religiositet. Religioner är tidlösa och universella (de förändras inte märkbart i tid och rum). Religiositet är sättet som deras följare utövar sin religion. Religiositet är en subjektiv erfarenhet som beror på varje typ och varje person. Sättet de lever och representerar religionen.
Sättet på vilket människor utövar sin religion (religiositet eller religiös orientering), måste inte nödvändigtvis matcha religionens föreskrifter. Bland alla religiösa former i dess olika uppsättningar finns det fyra typer som står ut i den sociala psykologin. Dessa är yttre och inre religiös motivation, sökande religiös motivation samt religiös fundamentalism.
Yttre och inre religiös motivation
Detta är de två första kategorierna som används för att betrakta religion. Yttre och inre religiös motivation. De skiljer på personer som använder det som ett medel för ett mål – för att uppnå personliga eller sociala förmåner (till exempel social acceptans) från dem som tolkar det som ett mål i sig självt (att be i ensamhet till exempel). Människor med yttre orientering använder religion i sina offentliga liv. De med inre religiös motivation använder det å andra sidan för att motivera sig i sina liv.
När religionen är en fundamental bas för livet, när den är centrum och det absoluta kriteriet för människors beslut, är det fråga om inre religiös motivation. Å andra sidan anser personer med yttre religiös motivation att religion är utilistisk och instrumentell. Det är ett medel för deras egna intressen och mål (säkerhet, social status, underhållning, självrättfärdigande, support för personlig livsstil osv.) För många människor gäller båda motivationerna, såsom med mycket annat.
Sökande religiös motivation
Den yttre och inre religiösa motivationen har ytterligare en underkategori: sökandet. Den ställer den fundamentala frågan om existensen av en helhet. Människor med den här inriktningen ser religiösa tvivel som någonting positivt. De har ett öppet sinne angående religiösa frågor.
Sökandet stimulerar och främjar en öppen och dynamisk dialog om de stora existentiella frågor som vi har om motsägelser och tragedier. Sökandet är en inriktning som är tankemässigt öppen, kritisk och flexibel. Det är också en attityd som definieras av tvivel och sökande efter en personlig identitet.
Religiös fundamentalism
Religiös fundamentalism är tron att det finns en uppsättning religiösa lärdomar som skapar den fundamentala sanningen om mänskligheten och Gud (eller gudar). Denna sanning motsätter sig och kämpar mot de onda krafterna. Dess följare utövar den i enlighet med det fundamentala och oföränderliga utövandet från religionens uppståndelse.
Människor som har en fundamentalistisk inriktning menar att de har ett speciellt förhållande till Gud. De har en tendens att tro att deras grupp alltid har rätt medan alla andra har fel. Detta leder dem till att främja och upprätthålla fördomar. Detta distanserar dem från andra grupper, och därför kan de inte lära känna dessa. Deras upplevelse tillåter dem enbart att på nytt bekräfta sina stereotyper. Fundamentalister tenderar att ha en yttre religiös motivation.
Det finns även en annan fundamentalistisk religiös kategori inom fundamentalismen – intratextuell fundamentalism. Människor med den här inriktningen tror på sanningen i de heliga texterna. Dessa människor följer sina religiösa sakrament till det yttersta och deras religiösa tolkning är bokstavlig.
Religiositet
Det finns många sätt att följa en religion. Varje grupp och varje person är unik. Medan typen av religion och kontexten kommer att influera varje persons religion, anpassar sig människor på olika sätt. Ingen religion är bättre eller sämre än någon annan. Inte ens en fundamentalistisk orientering är bättre eller sämre än någon annan.
Problemet uppstår när vi försöker tvinga på andra religion. Att anpassa sig till andra former av religiositet är inte lätt och kräver tid. Samlevnad kan och bör vara fridfull. Det inträffar där det finns respekt. Vidare bör inte stater påtvinga någon en religion. Inte heller bör de främja en religion utan att tänka på konsekvenserna.
