Saboterar du för dig själv genom att vara defensiv?

Att vara defensiv är en aspekt av självförsvar. Det kan till exempel handla om att vi anser oss vara i fara eller att någon kan skada oss. När vi känner oss hotade förvandlas vi och hela vår kropp förbereder sig. Vårt kroppsspråk visar en hög stressnivå, och vi spänner oss och försätter oss i försvarsposition.

Vår icke-verbala kommunikation ändras i förhållande till situationen. I hotfulla situationer blir vårt kroppsspråk mer allvarligt: vi talar snabbare och använder olika ansiktsuttryck som förmedlar obehag, avsky och till och med fara.

Även om vi inte säger någonting visar våra kroppar att vi är beredda att skydda oss själva.

Hur försvarar du dig själv? Är du för defensiv?

Förutom det vi visar med vår icke-verbala kommunikation och vårt kroppsspråk uttrycker vi oss också på ett speciellt sätt när vi ställer oss i försvar. Vi använder speciella ord och fraser, med avseende att försvara oss mot potentiella attacker eller andra faror.

Tyvärr blir vår defensiva sida överdrivet framhävd och sättet vi uttrycker oss på kan bli olämpligt och respektlöst. När vi känner oss sårade, obekväma eller arga överreagerar vi oftast på hela situationen. En defensiv attityd sätter oss i försvar, gör oss spända och gör oss så upprörda att vi kommer till den punkt då vi utagerar vår ilska och irritabilitet.

Ofta betyder den här överdrivna reaktionen att det som börjar som något defensivt till slut blir offensivt. Vi använder personattacker, skuldkänslor, ironi, sarkasm eller avsiktligt sårande kommentarer; allt detta i självförsvarets namn, då vi “försvarar” oss från den andres attack.

Omedvetet sätter vi mer tilltro till hur vi ska kunna försvara oss själva från en attack (även fast den inte ens skett ännu) än till hur vi kan dra fördelar eller lärdomar av situationen samt observera och lära känna personen framför oss.

Problemet är att dessa automatiska reaktioner och beteenden i realiteten inte skyddar oss från någon eller någonting. När vi sätter oss i försvar blir vi faktiskt mer blottade och sårbara än innan, och vi visar den andra personen våra känslor och vår brist på strategier för att effektivt bedöma situationen.

Vi faller utan tvivel ner i försvarsgropen för att vi inte känner oss trygga, eller för att vi inte känner oss starka eller självsäkra. Därför känner vi ett behov av att försvara oss själva och dessutom göra det väldigt offensivt.

Hur kan vi bemöta situationen annorlunda?

Först och främst måste vi göra en ansträngning för att uppfatta externa situationer ur ett så objektivt perspektiv som möjligt. Vi behöver alltså på ett rationellt sätt tänka igenom känslan av fara som får oss att bli defensiva.

Det är mer lämpligt att observera situationen som en i publiken innan vi läser av situationen. Genom att göra så kommer vi inte känna oss hotade av den. Eftersom det kan finnas andra förklaringar till alla möjliga situationer som är mindre upprörande och som inte kräver ett defensivt svar behöver vi kanske inte känna oss attackerade överhuvudtaget.

Vi säger inte att vi inte behöver försvara oss ibland. Det är viktigt att vi vårdar vårt självförtroende och vår självbild. Men vi behöver inte lägga oss till med en defensiv attityd för att göra det. Att veta vilka vi är och vad vi vill i livet ger oss självförtroendet att kunna se situationerna som de är och hur de påverkar oss istället för att dra för snabba slutsatser om personliga attacker och fara. Att vara självmedvetna låter oss förstå att andras åsikter är precis det: andras åsikter. Och att de har åsikter som skiljer sig från våra innebär inte att de utgör ett hot mot oss.