Samvete och medvetande: är de samma sak?

Personer är mer än bara celler, muskler, kött och ben. Vi har ett samvete och ett medvetande – två dimensioner som ger oss mänsklighet. Att veta hur man skiljer på dem kommer hjälpa oss förstå oss själva mycket bättre.
Samvete och medvetande: är de samma sak?
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 07 oktober, 2022

Vissa personer tror att samvete och medvetande är samma sak, men det är långt från sanningen. Båda termerna tenderar att förvirra folk världen runt, men samvete är vad som hjälper oss att skilja rätt från fel, medan medvetande är vårt tillstånd av medvetenhet.

Den molekylära biologen och Nobelpristagaren Francis Crick brukade säga att även om det är nödvändigt att veta hur man skiljer på en dimension från en annan, misslyckas vi alltid med att försöka definiera dem alla, eftersom de är väldigt komplexa.

Vidare kan vi finna oss själva i något tvetydiga situationer som leder oss till stora missförstånd. Även om det kan verka som att författare är säkra på vad de publicerar, är sanningen att de inte är undantagna från att begå misstag. Med det sagt är det inte ovanligt att se författare använda förvirrande termer i sina texter, vilket är varför det är så viktigt att skilja mellan dessa termer.

Låt oss ta en titt på nyanserna och egenheterna som definierar dem nedan.

Samvete och medvetande: egenskaper och egenheter

Om vi var tvungna att använda en enkel och generell definition för att skilja mellan samvete och medvetande, skulle den vara som följer: ditt medvetande låter dig vara en del av en fastslagen verklighet. Det är vad som hjälper dig att uppfatta varje nyans, stimulus och intern process. Detta skiljer sig från samvete, vilket är vad som låter dig uppföra dig på ett moraliskt och socialt acceptabelt sätt.

Genom att läsa detta kanske du tror att de båda termerna är ganska enkla att skilja på. Men allt beror på sammanhanget man använder dem i. Kom ihåg att samvete och medvetande är två ganska subjektiva koncept, vilket innebär att deras sanna mening vanligtvis beror på vad talaren försöker uttrycka.

Kvinna bland lampor

Vad är samvete?

Matematikern och filosofen Blaise Pascal sade att vårt samvete är den bästa moraliska bok vi någonsin kan äga. Tro oss när vi säger att han inte hade fel om det. Denna dimension refererar till folks förmåga att vara medvetna om sina handlingar, tankar och uttryck. Vidare är det vad som låter oss skilja på rätt och fel, så att vi kan ta våra egna beslut.

  • Vårt samvete har inget att göra med processer som uppmärksamhet eller uppfattning.
  • På den gamla goda tiden försökte filosofer som Descartes och Locke förstå hur det var relaterat till saker som språk, tankeprocesser och intelligens. Vi måste även komma ihåg att en av de mest påtagliga skillnaderna mellan samvete och medvetande är att dessa filosofer såg på det förstnämnda som en “dygd”.
  • När vi säger att någon har ett “stort samvete” så refererar vi med andra ord till det faktum att individen har starka moraliska värderingar. Vi ser personen som någon som lever sitt liv i enlighet med dygder som respekt och balans. Vidare säger vi ibland även att djur visar prov på “samvete”, eftersom de utför moraliska eller “sociala” handlingar som påminner oss om mänskliga dygder.

Vad är medvetandet?

Vårt medvetande representerar mer än att bara vara vakna och medvetna om verkligheten som omger oss. Den amerikanska psykologins fader, William James, var en av de första författarna att adressera skillnaderna mellan samvete och medvetande. Som en filosof, psykolog och forskare definierade han medvetande genom en serie egenskaper:

  • Medvetandet är subjektivt. Det har inget att göra med etik och moral. Det är en personlig process som låter folk bli medvetna om sina egna tankar och interna verklighet.
  • Det är kopplat till tanke, vilket är anledningen till att det är i konstant förändring. I grund och botten är det ett kontinuum som aldrig slutar, eftersom det alltid bearbetar information och tar ställning till stimuli.
  • På samma sätt kan medvetandet vara selektivt. Vid ett givet ögonblick kan en individ fokusera på en aspekt (intern eller extern) för att separera den från andra stimuli.
Att uppfatta omgivningen

Medvetande är gåta

Den tysk-amerikanske neuroforskaren Christof Koch är en ledande expert inom studien av medvetande och dess neurala grunder. I böcker som The Quest for Conscience: A Neurobiological Approach påpekar han att den huvudsakliga skillnaden mellan samvete och medvetande är att det senare är en gåta, medan den sistnämnda är kopplad till en känsla av ansvar.

Koch påpekar att det finns två typer av medvetande som man måste ha i åtanke:

  • Primärt medvetande: det har att göra med vår uppfattning, våra sinnen, minnet, tankar, drömmar och önskningar. Allt detta låter dig separera dig själv från vad som omger dig och bygga din individualitet.
  • Reflekterande medvetande: detta refererar till att “observera ens egna inne”, veta vem du är, vad du vet och vad som sker i ditt inre väsen.

Avslutningsvis är samvete och medvetande lika komplexa som de är intressanta. Man kan lugnt säga att de i grund och botten är vad som gör oss mänskliga. Thomas Henry Huxley sade på sin tid att dessa var enheterna som gjorde oss “medvetna” om att vi är något mer än bara ben, muskler, celler och hud.

“Sinnet är som ett isberg, det flyter med en sjundedel av sin vikt ovanför vattnet.”

Sigmund Freud


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Asociación Americana de Psicología. (2018). Awareness. En APA Dictionary of Psychology. Consultado el 7 de junio de 2024. https://dictionary.apa.org/awareness
  • Asociación Americana de Psicología. (2018). Conscience. En APA Dictionary of Psychology. Consultado el 7 de junio de 2024. https://dictionary.apa.org/conscience
  • Koch, C. (2005). La consciencia: una aplicación neurobiológica (1.ª ed). Ariel.
  • LeDoux, J. E. (2022). As soon as there was life, there was danger: the deep history of survival behaviours and the shallower history of consciousness. Philosophical Transactions of the Royal Society B377(1844), 20210292. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34957848/
  • Real Academia Española. (s. f.). Conciencia. En Diccionario Prehispánico de Dudas (2. ed, versión provisional). https://www.rae.es/dpd/conciencia
  • Vithoulkas, G., & Muresanu, D. F. (2014). Conscience and consciousness: a definition. Journal of Medicine and Life7(1), 104–108. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24653768/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.