7 fascinerande filosofiska teorier att tänka på

24 april, 2019

Du kanske kommer ihåg att filosofi var ett av de tråkigaste ämnena som du fick läsa i skolan. Filosofi är dock en fundamental del av våra vardagliga liv. Filosofiska teorier får oss att reflektera över vilka vi är och vart vi är på väg.

De lär oss att tänka och reflektera. De ifrågasätter konstant etablerade sanningar för att verifiera hypoteser och leta efter lösningar. Faktum är att det är ett så viktigt ämne att FN har förklarat 16 november som ”Filosofins dag”.

Filosofiska teorier förenar rörelser, tankeskolor, trosuppfattningar och även vetenskapliga lagar. Vi kommer ta upp några av de mest intressanta. Hur många har du hört talas om?

Filosofiska teorier: Pythagoras teori

Du har antagligen hört talas om Pythagoras teorem, det som har att göra med rätvinkliga trianglar. Med pythagoreanism var faktiskt en filosofisk och religiös rörelser runt 600 år före Kristus.

Den grundades av Pythagoras av Samos. Han var en av de första rena matematikerna och en av de viktigaste i historien. Han var för att religion och vetenskap inte skulle vara två skilda entiteter utan två oskiljbara delar av samma livsväg.

Den utgjordes av astrologer, musiker, matematiker och filosofer och ansåg att allt i grunden och botten handlade om siffror. Med andra ord följer allt i naturen numeriska regler. Men även om det var en teori som hade matematiken som riktmärke så var det också en mystisk rörelse.

Den religiösa symbolen var pentagrammet som de kallade ”hälsan”. Under dessa tider så använde de det som ett hemligt tecken för att känna igen varandra.

Skulptur av pythagoras.
Filosofiska teorier: epikureanismen

Epikuros påbörjade denna filosofiska rörelse runt 400 före Kristus, och därefter höll hans efterföljare den vid liv. Tanken med denna teori var sökande efter lycka genom sökandet efter nöje. De förstår både koncepten nöje och lycka som frånvaron av smärta.

För att uppnå den där lyckan så skiljde de på tre typer av nöje som låter dig uppnå ataraxia. Ett tillstånd av lugn, frånvaron av saker som stör personen samt en perfekt balans mellan sinnet och kroppen.

Epikuros förklarade att, enligt detta perspektiv, gud inte existerar. Hans idé var följande: Gud är god och allsmäktig, men dåliga saker drabbar mänskligheten, även bra personer. Varför händer detta?

Två möjliga logiska förklaringar uppstår. Antingen är Gud inte god eftersom han låter dåliga saker hända. Eller så är han inte allsmäktig eftersom han inte kan förhindra att de sker. I båda fallen hävdar han att Guds existens kan annulleras. Logiken är dock inte alltid det bästa sättet att närma sig dessa saker, så vad tycker du om denna förklaring?

Den skolastiska teorin från Anselm of Canterbury

Den har inte varit den mest kontroversiella teorin, men skolasticismen är en av de mest intressanta filosofiska teorierna p.g.a. att den är så heterogen. Den kommer från grekisk, latinska, arabiska och judiska strömningar och dominerades av det medeltida tankesättet. Den centrala idén var att resonemanget skulle underordnas tron samt koordinationen mellan dem båda.

”Tron är sökandet efter kunskap.”
-Anselmo of Canterbury-

Vissa författare anser att denna teori är för statisk och att den endast hanterar memorizatio. Detta beror på dess någotsånär ortodoxa utbildningsmetoder. Dess filosofiska aspekter är inte bara en rad med teologiska dogman, utan även ett samarbete mellan tron och resonemanget. Dess mål är att förstå verkligheten från en människas perspektiv.

Målning av Descartes.

Den rationalistiska teorin från René Descartes

Cogito ergo sum (Jag tänker, därför är jag). Med den frasen från René Descartes så kan vi sammanfatta en av de mest välkända filosofiska teorierna: rationalismen. Den lär oss att resonemanget är roten till sanningen och det enda sättet som man kan uppnå den. Den förnekar därför trosdogman och anser att världen med det omedvetna är ”tveksam”.

Denna franska matematiker hade ett ganska så speciellt liv. Han hade hälsoproblem vilket ledde till att han spenderade många timmar i sängen. Detta gav honom en möjlighet att tänka på världen. Några år efter detta lade han grunden till denna filosofiska rörelse.

Europa var redan väl utvecklat under 1600- och 1700-talet och rationalismen förde fram det metodologiska tvivlet som det enda sättet att uppnå kunskap.

Två typer av idealism

Descartes själv och författare som Berkeley, Kant, Fichte (subjektiv idealism), Leibniz och Hegel (objektiv idealism) var några av de främsta representanterna för denna rörelse.

Detta är en av de filosofiska teorier som vi har fått mest från. Hur många gånger har man inte sagt till någon att ”du är för idealistisk”? Men vet vi verkligen vad detta betyder? Detta har faktiskt väldigt lite att göra med verkligheten, för idealismen ser världen och livet som perfekta harmoniska modeller.

De anser att allt är bättre än vad det faktiskt är. De tenderar att se saker som perfekta och anse att saker har attribut som de egentligen inte har. Som ett resultat av denna rörelse så kallas denna typ av attityd för ”idealiserande”.

Det finns två olika rörelser, men båda är överens om att föremål inte kan existera utan att sinnet är medvetet om dem. De hävdar att den yttre världen beror på det mänskliga sinnet. Idealismen upphöjer värdet av det irrationella, det traditionella och det sentimentala.

Filosofiska teorier från Nietzsche.

Filosofiska teorier: Nietzsche och nihilismen

”Gud är död”. Med denna fras konceptualiserar Nietzche en av sina mest bittra satirer. Han framförde dessutom en ihållande kritik av det västerländska samhället.

För denna filosof, poet, musiker och filosof är världen nersmutsad av en djup nihilism. Den måste komma över detta om den inte vill gå under. Han pratar om förstörelsen av våra högsta värderingar. Detta är en historisk process som försöker ”ta bort det som tidigare ansågs vara de högsta värderingarna”. Många tänkare har framför att han motsäger sina egna idéer. Han försvarar sig själv genom att hävda att han använde olika synsätt i sina arbeten för att utmana läsaren till att tänka på olika aspekter av samma ämne.

Laos Tao-teori

Tsa Lao Tzu var levde under samma tidsperiod som Buddha, Pythagoras och Konfucius. Vi vet dock inte mycket om hans födsel och död. Tao består av 2 ideogram: huvud och marscherande. Vi tolkar därför detta som människan som avancerar, som går medvetet, som upptäcker sin egen väg. Meningen beror på sammanhanget och att upptäcka den egna vägen. Meningen beror på sammanhanget och visar sig i filosofiska, kosmologiska, religiösa och moraliska termer. Den baseras på dynamism och dualitet: idén att det motsatta kompletterar varandra, som yin och yang.

”Det som springer fångas med nätet, det som simmar med en krok, det som flyger med en båge. När det kommer till draken som flyger i skyn och lyfts upp av vindar och moln, så vet jag inte hur man kan fånga den. Jag har sett Lao Tzu, idag har jag sett en drake.”
-Konfucius-

Denna samling av filosofiska teorier visar oss hur tankarna har förändrats under århundradena. Men den visar också att många dogman och hypoteser fortfarande finns kvar idag. Kunskapen om verkligheten har utvecklats precis som det mänskliga sinnet, från barndomen till vuxenlivet.