Skrik inte på mig, du kommer inte sakta ned mig
Skrik inte på mig, för du kommer inte sakta ned mig. Oavsett hur mycket du höjer rösten kommer jag inte lyda dig. Jag går min egen väg och ibland har jag fel, men oavsett hur mycket du skriker på mig kommer du inte sakta ned mig. Allt du gör är att visa din oförmåga att vara en trevlig människa.
Du vet hur man brukar säga: att säga det högre betyder inte att du har mer rätt. Det leder bara till att du får mindre respekt och orsakar större missförstånd.
De säger att orden är det bästa fordonet för kommunikation, men de säger även något vi ofta glömmer: ju mer du går upp i volym, desto mer förlorar de i värde.
Vi skriker för att det är ett enkelt sätt att få uppmärksamhet, men vad det verkligen visar är vår brist på kommunikationsförmåga.
För att mötas halvvägs fungerar det mycket bättre att säga “skulle du kunna…”. Alltså att uttrycka dig resonligt, inte genom att skrika och försöka tysta mig.
Skrik inte på mig, tala till mig, lyssna på mig, var tålmodig och hjälp mig att lära mig av mina misstag. Låt oss lära av varandra; låt oss inte förlora oss själva i ylande som om vi vore vargar. För vi är inte vilda djur, vi är rationella varelser.
Skrik inte på mig – den som skriker attackerar med sina ord
Skrik inte på mig, attackera mig inte, använd inte tanklösa ord. Var medveten om att orden kan förgifta en hel relation om de inte passerar genom ett filter först.
Var modig och tala. Tänk på att om du skriker på mig så kommer vi inte komma någonstans, för jag tänker inte spela ditt spel. Du skrämmer mig nämligen inte med din höga röst, för jag tänker inte lyssna på dig. Istället kommer jag avlägsna mig från dina skrik som om du inte sagt något alls. För om du vill tala med mig måste du respektera mig.
Och nyckeln till respekt kommer från att veta hur man lyssnar och accepterar att alla inte tänker som du. Du kan börja med mig.
Det finns ingen större form av självrespekt än att ignorera respektlöshet som andra visar dig. Om de vill ha din uppmärksamhet ska de förtjäna den. Ge den inte till någon bara för att denne skriker.
Om du inte vet hur man kommunicerar, om du känner dig frustrerad och ilska kommer ut ur din mun utan att du tänker dig för, ska du sätta dig i mina skor. Då kanske du kan förstå mig och sluta skrika.
Om du inte vet hur man gör ska du få lite råd: drama, etiketter, “du borde…” och “jag har alltid rätt” är inte hur man bygger bra relationer. Och det är dessutom meningslöst att hålla fast vid småsaker och sedan skrika på full volym och utan detalj om något som stör dig.
Skrik inte på mig efter några dagar. Tala till mig, lär mig, dela med dig om vad som stör dig. Sedan kan vi ta reda på om problemet har en lösning eller ej. Vårt problem, för det är vårt…
Och om vi står vid ett vägskäl är det bäst att båda väljer sin egen väg istället för att använda skrik för att uttrycka vår smärta. Skrik inte på mig, för vi kommer inte lära oss något på det sättet. Skrik inte på mig om du uppskattar eller älskar mig överhuvudtaget.
Om du vill lära ut respekt, var en förebild
Berätta inte för mig om din vänlighet, sälj inte dig själv som ett ständigt offer. Visa mig vad du vill; var en förebild, inte en gärningsman. Kom ihåg att den som ger är den som mottar, inte den som kräver utan att erbjuda något.
Tänk på hur vi alla kan begå fel – vi är inte perfekta. Men vi lär oss, förändras och skapar. Berätta för mig om dina rädslor, öppna ditt hjärta. Låt mig förstå dig så att vi kan förändra ditt skrik till ett “skulle vi kunna”.
Låt oss lära oss tillsammans, låt oss lära känna varandra. Och låt oss inte försöka förändra varandra, utan istället vara vilka vi är, men med mer respekt.
Skrik inte på mig när du inte gillar vad jag gör, för om du älskar mig så accepterar du mig som jag är. Försök inte förändra mig genom att skrika, för du kommer bara orsaka skada.
Skrik inte på mig, för du kommer inte sakta ned mig. Oavsett hur mycket du skriker kommer du inte säga åt mig vart jag ska gå.
