Tinder och kärlek: När "More is Less"
Dejtingsajter är inget nytt. Det finns dussintals av dem, och beroende på vad ditt ultimata mål är kan du välja den som passar dig bäst. Till exempel letar vissa människor bara efter sex, medan andra letar efter en livspartner. Tinder är dock något unikt. Det är en dejtingapp som har blivit ett fenomen genom sin specifika inställning till dejting. Men är Tinder och kärlek förenligt?
Tinder fungerar som ett spel. För att spela behöver du bara fylla i din profil och appen letar efter människor som bor i närheten och som är kompatibla med dig och dina intressen. Den låter dig också välja personer anonymt och underlättar kontakten med dem du vill träffa via chatt. Därför multipliceras alternativen att träffa någon passande person.
Ändå finns det ofrånkomligen frågeställningar kring användningen av Tinder. Några av dem kan vara: Finns det verkligen någon fördel med att ha så många människor att välja mellan? Vad kan du förvänta dig av någon som “spelar” på området dejting? Hur väljer du bland så många alternativ?
Tinder och kärlek: Valfrihet gör oss mer missnöjda
Att ha ett stort antal alternativ gör det svårt att välja. Följaktligen, när det kommer till att välja partner så väcker det bara frustration att ha chansen att jämföra så många människor och få tillgång till så många dejter.
Appar som Tinder öppnar dörren så att människor lättare ska kunna träffa andra. Att ha så mycket valfrihet gör dig dock inte friare eller lyckligare. Faktum är att när du upplever och spelar systemet så blir du mer missnöjd.
Detta beror på att människor tenderar att gå in i detta dejtingspel ganska överentusiastiskt, gå från en person till en annan, bara för att testa dem. Det är så lätt att göra. Faktum är att det att samla på dejter helt enkelt blir målet för många användare. Detta är något helt annat än att leta efter en långsiktig partner.
Valfrihetens paradox och dess koppling till Tinder och kärlek
Enligt psykologen Barry Schwartz gör den valfrihet som utgör en central princip för västerländska samhällen oss inte friare. Faktum är att det att välja har tenderat att paralysera oss. Dessutom har det inte gjort oss lyckligare, utan mer missnöjda. Barry Schwartz kallar detta “valfrihetens paradox”.
Enligt hans teori skadar överflöd det fria valet. År 2004 gav han ut sin bok The Paradox of Choice: Why More Is Less. I detta arbete hävdar han att eliminering av de val som erbjuds konsumenterna kraftigt kan minska ångesten för dem.
Samma argument kan tillämpas på dejting när man överväger hur Tinder fungerar. I själva verket är användarna i detta spel bara produkter som ska testas av andra. Oundvikligen inbjuder möjligheten att prova mycket användarna till att göra just det.
Varför lider vi av att behöva välja?
Schwartz integrerar olika psykologiska modeller av lycka som visar hur man kan hantera valproblemet genom olika strategier. Det viktiga är att var och en av dessa strategier har sin egen uppsättning psykologiska komplikationer.
Val och lycka
Schwartz diskuterar vikten av vanliga forskningsmetoder som använder en lyckoskala. I den meningen delar han idéerna från David Myers och Robert Lane. Dessa två psykologer hävdar båda oberoende att det nuvarande överflödet av valmöjligheter ofta leder till depression och ger känslor av ensamhet.
Schwartz uppmärksammar särskilt det pris som det industrialiserade samhället betalar för ökad rikedom och frihet. Faktum är att han pekar på det faktum att detta resulterar i en betydande försämring av livskvalitet och personliga relationer.
Andra ordningens beslut
Cass Sunstein använder termen “andra ordningens beslut” för beslut som följer en regel. Han hävdar att disciplinen att leva “enligt reglerna” eliminerar otaliga besvärliga alternativ i vardagen.
Barry Schwartz föreslår att dessa andra ordningens beslut kan delas in i allmänna kategorier gällande deras effektivitet i olika situationer: antaganden, standarder och kulturella koder. Varje metod är ett användbart sätt för människor att analysera det stora utbudet av alternativ som de står inför.
Missade möjligheter
Schwartz hävdar att när människor står inför möjligheten att välja ett alternativ från många önskvärda alternativ, börjar de överväga hypotetiska avvägningar. Faktum är att de utvärderar sina alternativ när det gäller missade möjligheter snarare än möjligheten i själva möjligheten.
Schwartz hävdar vidare att en av nackdelarna med att göra avvägningar är att det förändrar hur vi känner inför de beslut vi står inför. Dessutom påverkar det också graden av tillfredsställelse vi upplever med vårt beslut.
Medan psykologer i flera år har vetat om de negativa känslornas skadliga effekter på beslutsfattandet, konstaterar Schwartz att den senaste tidens bevis visar hur positiva känslor har motsatt effekt. Vad han menar är att människor i allmänhet är benägna att överväga fler möjligheter när de känner sig lyckliga.
Tinder och kärlek… Men människor är inte marknadsprodukter
Att hitta en partner eller skapa vänskap är inte detsamma som att gå till marknaden för att köpa äpplen. På marknaden går du från stånd till stånd, ser äpplena som finns där och frågar dig själv vilken sort du vill ha. Uppenbarligen vill du ha den bästa, men de ser alla riktigt bra ut.
Men skulle du be varje köpman att ge dig ett av deras äpplen att smaka så att du kan välja vilket du gillar bäst? Bortsett från att de förmodligen inte skulle ge dig dem gratis (ännu mindre om de också ser dig smaka på äpplen vid andra stånd), vad tror du skulle hända? Å andra sidan, skulle du vilja att andra människor tänker på dig som ett äpple som de måste prova, tillsammans med många andra, för att se vilket som de gillar bäst?
Om du letar efter en partner eller nya vänner, börja tänka med respekt, både mot andra och dig själv.
