Att upptäcka demens vid besök hos primärvården
Om någon visar tecken på kognitiv försämring är det viktigt att vederbörande träffar en specialist som kan ställa en full diagnos. Men att upptäcka demens under ett besök hos primärvården är också viktigt.
Detta eftersom det är nyckeln till att sakta ned sjukdomens utveckling och förlusten av självgång. Vid kognitiv försämring kan tidig upptäckt hjälpa till att avsevärt sakta ned dessa utveckling.
Som Pastor et al. (2003) sade kan sen diagnos av demens ha konsekvenser för patientens och dennes familjs livskvalitet.
Å andra sedan kan symptomen en läkare observerar vid ett besök hos primärvärden vara resultatet av ett temporärt tillstånd. Som en konsekvens är det väldigt viktigt att ställa en exakt diagnos.
Varför är det viktigt att upptäcka demens tidigt?
En tidig diagnos gör det enkelt att identifiera orsakerna till sjukdomen. Som ett resultat blir det lättare att ge patienten rätt vård i ett tidigt skede om denne t.ex. lider av en specifik typ av demens.
Det finns idag många farmakologiska och beteendemässiga behandlingar som visat sig vara effektiva för att bibehålla den kognitiva funktionen.
Tidig upptäckt av demens kan även låta familjen anpassa sig till tillståndet lite i taget. Det kan vara svårt för dem att hantera förändringarna som demens medför, så att ha mer tid på sig kan minska stressen.
“Det är mycket viktigare att veta vilken person sjukdomen har än vilken sjukdom som personen har.”
-Hippokrates-
Varningstecken
Arenillas et al. (2018) har delat upp varningstecknen på demens i tre kategorier: kognitiva, psykologiska och funktionsmässiga. De huvudsakliga kognitiva tecknen är som följer:
- Svårigheter att komma ihåg händelser, rutter eller namn. Att glömma bort meddelanden eller att upprepa samma fråga om och om igen.
- Problem att anpassa sig till förändringar.
- Svårt att finna rätt ord.
- Ökade svårigheter med att utföra uppgifter och aktiviteter som kräver organisering och planering.
Det huvudsakliga beteendemässiga och psykologiska symptomen som gör upptäckt av demens enklare under besök hos primärvården är:
- Förändringar i personlighet och humör.
- Apati samt brist på motivation och initiativförmåga.
- Förändringar i beteendet.
- Psykiatriska symptom hos personer utan historia av psykiatriska problem.
De huvudsakliga funktionsmässiga symptomen är:
- Svårigheter att utföra normala uppgifter hemma, på jobbet eller på fritiden.
- Försummelse av hygien och självvård.
- Tillbakadragning från arbete eller sociala aktiviteter.
- Svårigheter med att hantera pengar.
Att utvärdera och upptäcka demens vid besök hos primärvården
Den första läkaren som generellt upptäcker tecken på kognitiv försämring är de som arbetar inom primärvården.
Det första dessa läkare gör är att titta på patientens medicinska historia. Med andra ord talar man med patienten för att lära sig om symptom samt tidigare sjukdomar och behandlingar.
Under denna intervju samlar läkaren systematiskt in data för att skapa patientens patografi (Redondo V. 2017).
Bland annat inkluderas när sjukdomen uppstod, hur patienten tror att den utvecklats och huruvida denne märkt av förändringar i personlighet och/eller beteende).
Resultatet av denna första undersökning är en diagnostisk hypotes.
Protokoll för att upptäcka demens under besök hos primärvården
Hur diagnosen ställs skiljer sig från land till land, men generellt kan det se ut som följer:
- Insamling av personlig och familjemässig medicinsk historia, specifikt kopplat till neurologiska sjukdomar, vaskulära infektioner och traumatiska hjärnskador, såväl som psykiska sjukdomar, komorbiditeter och användning av receptbelagda läkemedel.
- En komplett fysisk undersökning.
- Viktiga kompletterande tester. Analytiska prover, neuroavbildning, kognitiv tester samt funktionsmässiga och neuropsykiatriska utvärderingar.
När läkaren utfört allt ovan bör denne även remittera till neuropsykologiska, psykiatriska och geriatriska specialister (sjukdomar kopplade till åldrande).
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Arenillas, J. F., Arieta, E., Caballero, M. E., Domínguez, M. S., Lleras, S., Gómez, A., López, M. L., Martínez, N., Muñoz, J. L., Rodríguez, M. C., Rodríguez, C., Rubio, A., Trigueros, P., Tascón, M. M., y Vazquez, M. C. (2018). Claves para la detección y la intervención precoz de las demencias en atención primaria. Dirección General de Asistencia Sanitaria. Gerencia Regional de Salud
Contador, I., Fernández-Calvo, B., Ramos, F., Tapias-Merino, E., & Bermejo-Pareja, F. (2010). El cribado de la demencia en atención primaria. Revisión crítica. Revista de neurologia, 51(11), 677-686.
Pastor, M. Z., Del Ser, T., Laso, A. R., Yébenes, M. G., Domingo, J., & Puime, A. O. (2003). Demencia no detectada y utilización de los servicios sanitarios: implicaciones para la atención primaria. Atención primaria, 31(9), 581-586.
