Vad är ett uppror egentligen? Vi reder ut begreppet!

Uppror är ett komplicerat fenomen. I den här artikeln försöker vi definiera vad det är och identifiera de faktorer som gör ett uppror framgångsrikt.

Skriven och verifierad av psykologen Roberto Muelas Lobato.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Många människor är förvirrade när det kommer till termen “uppror”. Är islamiska staten exempelvis (IS) en upprorsgrupp eller en terrorgrupp?

Det är inte en lätt fråga att besvara på grund av alla förändringar som denna grupp har genomgått under årens lopp, även om den givetvis klassas som en terrorgrupp idag.

För att kunna kalla något “uppror” måste du först veta exakt vad det betyder.

Det kan vara värt att lista några grupper som vissa experter har ansett bedriva uppror innan vi pratar om definitionen. Några av de mest kända namnen i denna kategori är den islamiska staten, Al Qaida och gruppen Boko Haram.

Andra är FARC, talibanerna, Hezbollah, Hamas, ETA och IRA. Även om en del av dessa har fallit, har experter betraktat dem alla som upprorsgrupper vid en eller annan punkt i historien.

Definitionen av uppror

Att hitta en enkel och exakt definition för uppror är inte helt lätt. Dock kan vi lyfta fram vissa punkter som är gemensamma nämnare i de olika definitioner som ordet har.

I grund och botten kan du säga att ett “uppror” är åtgärder som en minoritetsgrupp i en stat vidtar för att tvinga fram politisk förändring. Så man kan åtminstone säga att ett uppror har vissa politiska mål.

Vidare använder dessa uppror propaganda eller militär press för att övertyga eller skrämma en befolkning.

Deras mål är att locka till sig allmänhetens stöd. Därför är deras erkännande och acceptans av befolkningen i stort sett avgörande för deras framgång eller misslyckande.

Slutligen har ett uppror också kännetecknet att det handlar om en ojämlikhet när det kommer till styrkor.

Med tanke på att staten tenderar att ha mycket mer makt föredrar upprorsgrupper asymmetriska och långvariga sammandrabbningar med regeringsmakten. Därför tenderar psykologisk krigföring att bli deras primära verktyg.

Hur människor startar och befäster ett uppror

För att ett uppror ska skapas måste följande faktorer finnas närvarande:

• En politiskt relevant identitet. Upprorsmakarna måste få sin identitet att sticka ut. Den måste faktiskt vara så stark att människor ska vara villiga att kämpa för att försvara den.
• Ett starkt mål. Det måste finnas något fel som majoriteten av befolkningen behöver vara intresserad av att korrigera.
• Allmänhetens stöd. Om rebellerna kan uppnå ovan nämnda faktorer är det mer sannolikt att de också får detta stöd.
• Starkt ledarskap. Ledarskap ger en grupp sammanhållning, samordning och trovärdighet.
• Mer makt än konkurrerande grupper. Att vara starkare än de andra grupperna eller till och med att bara kunna samarbeta med dem kan vara en avgörande faktor för om upproret får dragkraft eller inte.
• En tillflyktsort. En fristad eller gömställen kan säkerställa upprorets överlevnad.
• Förmågan att säkra externt stöd. Stöd från externa stater kan vara viktigt.
• Förmågan att urskilja misstag som de politiska myndigheterna kan göra. Ett dåligt drag från staten kan ge en grupp mer stöd från befolkningen för upproret.

Klassificering av uppror

Generellt sett delar experter upp uppror i en av två grupper: nationella uppror eller de som söker frihet. I nationella uppror motsätter sig rebellerna en viss regering av ideologiska, etniska, ekonomiska eller andra skäl.

I befrielseuppror står de däremot inför en regim som stöds eller kontrolleras av utländska influenser.

Bortsett från detta finns det andra möjliga klassificeringar. Vissa människor klassificerar dem också i enlighet med deras mål.

Du kan dela in målbaserad klassificering av uppror i tre typer:

• Makt och politisk kontroll. Grupper med dessa mål försöker ta kontroll över staten för att få ett nytt styre.
• Politisk makt och territorium. I detta fall försöker grupperna kasta ut en utländsk ockupant, eller med andra ord få nationell självständighet.
• Lokal autonomi för en grupp eller stam att upprätthålla eller få frihet från statlig kontroll. Dessa grupper försöker undergräva den styrande myndigheten i en stat som delvis eller helt misslyckats. Deras slutmål är att så småningom ta kontroll över staten.

De fem pelarna av uppror

Upprorsgrupper kan använda fem strategiska instrument för att nå sina mål. Listan är som följer: väpnad kamp, propaganda, socialt stöd, social och politisk aktivism samt främjande av externa relationer.

• Väpnad kamp. Användning av våld är vanligt vid uppror. Den taktik de använder mest är gerillakrigföring och, i en stödjande roll, terrorism.
• Propaganda. Genom att använda sig av propaganda försöker upprorsgrupper vinna människors hjärtan. De riktar sig både till den inhemska och internationella befolkningen med denna taktik.
• Socialt stöd. Socialt stöd syftar till att samla stöd från befolkningen och mobilisera folket.
• Social och politisk aktivism. De skapar eller infiltrerar medborgarföreningar, fackföreningar och kanske till och med politiska partier.
• Externa relationer. Stöd från det internationella samfundet är en stor fördel. Många uppror försöker säkra det.

Som du kanske kan urskilja från denna översikt liknar uppror i mångt och mycket andra våldsamma grupper som använder sig av terrorism och gerillakrigföring. Det är inte lätt att skilja dem från varandra.

Ändå är det tydligt att se de faktorer som banar vägen för dem såväl som de faktorer som leder till deras framgång.