Vad innebär fokuserade och diffusa tankesätt?
Av alla verktyg för att förbättra inlärningen innefattar ett system som sticker ut fokuserade och diffusa tankesätt. Denna metod utrotar tron att du, för att lära dig framgångsrikt, måste uthärda långa studiesessioner. I den här artikeln kommer du att upptäcka hur systemet fungerar.
I en artikel med titeln “Sleep Neurobiology and its importance: Anthology for the university student” anges vikten av vila för framgångsrikt lärande. Det är precis vad fokuserade och diffusa tankesätt involverar.
Hur fungerar fokuserade och diffusa tankesätt?
De fungerar på ett enkelt sätt. Du är förmodligen redan ganska bekant med fokuserat tänkande. Det här är inlärningsområdet där du fokuserar helt på det du vill assimilera eller lära dig. För att göra detta behöver du ofta tystnad för att upprepade gånger granska studiematerialet. Du kan också recitera det högt för att memorera det bättre.
Å andra sidan tenderar den diffusa delen av tekniken att vara mindre känd. Det handlar om att rensa ditt sinne. Detta kan vara genom att gå en promenad, läsa en bok, ta en drink med vänner eller sova. Din hjärna fortsätter att arbeta i diffust läge.
Kombinera fokuserade och diffusa tankesätt
När du väl vet hur de fokuserade och diffusa lägena fungerar kommer du att få bättre resultat om du kombinerar de båda teknikerna. Även om det här låter enkelt så är det inte nödvändigtvis så. När allt kommer omkring, hur många gånger har du tillbringat sömnlösa nätter eller varit i fokuserat läge fram till det ögonblick du påbörjar ett prov?
Du kommer antagligen att svara på denna fråga med orden “för många”. Artikeln som vi nämnde ovan kommenterar emellertid effekten av sömnbrist på kognitiv förmåga hos en grupp medicinstudenter. Den säger att:
“…att offra sömntimmar för att studera mer innebär, snarare än en fördel, en minskning av deras akademiska engagemang och deras förmåga att lära sig.”
Låt oss se hur du kan kombinera fokuserade och diffusa tankesätt.
Hur man använder teknikerna
Det första steget är enkelt. Faktum är att du redan är van vid det. Den består av att komma in i fokuserat läge. För att göra detta ska du lista alla delämnen du kan få frågor om på provet och välja den bästa strategin för att studera dem. Du kan göra detta genom att:
- Läsa om ett av ämnena.
- Förbereda en sammanfattning eller översikt.
- Läsa högt för att memorera idéerna.
- Skapa en tankekarta över de viktigaste elementen.
Vissa människor tycker det är bäst att bara göra sammanfattningar eller läsa studiematerialet upprepade gånger. Ändå är detta enbart en fråga om personligt val, och du bör välja den metod som passar dig bäst.
Efter fokusläge går du sedan in i diffust läge. Du kan göra detta på de sätt som passar dig bäst. Om du till exempel studerar i två timmar utan paus kan du sedan avsätta en halvtimme för att gå in i diffust läge.
I diffust läge bör du inte slösa tid på att titta på din mobiltelefon eller bläddra igenom sociala medier. Det är viktigt att rensa tankarna. Du kan ta en kort promenad, läsa en bok, ringa en vän eller ta din hund på promenad. Det viktiga är att helt gå bort från det fokuserade läget.
Råd inför ett prov
Som du kan se är det inte svårt att använda fokuserade och diffusa tankesätt. Du måste dock se till att du är produktiv i båda lägena. I själva verket spelar det ingen roll om du bara stannar i fokuserat läge i en timme. Du kan ta en 15-minuters paus, till exempel. Den här tiden beror på dina egna personliga behov och möjligheter.
Innan ett prov är det extremt viktigt att vara i diffust läge. Detta beror på att du vill vara i fokuserat läge under provet. Därför bör du ge dig själv en paus innan du börjar.
Att ständigt vara i fokuserat läge är aldrig positivt. Du kommer att känna dig orolig och stressad. Följaktligen kan detta leda till dåliga provresultat. Därför bör du överväga att kombinera fokuserade och diffusa tankesätt. De kan vara extremt användbara för dig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Acevedo, Diofanor, Torres, José D, & Tirado, Diego F. (2015). Análisis de los Hábitos de Estudio y Motivación para el Aprendizaje a Distancia en Alumnos de Ingeniería de Sistemas de la Universidad de Cartagena (Colombia). Formación universitaria, 8(5), 59-66. https://dx.doi.org/10.4067/S0718-50062015000500007
- López Mejías, Modesta, Jústiz Guerra, María, & Cuenca Díaz, Maritza. (2013). Métodos, procedimientos y estrategias para memorizar: reflexiones necesarias para la actividad de estudio eficiente. Humanidades Médicas, 13(3), 805-824. Recuperado en 30 de julio de 2019, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1727-81202013000300014&lng=es&tlng=es.
- Mejía, Ó. R., García, A., & García, G. A. (2013). Técnicas didácticas: método de caso clínico con la utilización de video como herramienta de apoyo en la enseñanza de la medicina. Revista de la Universidad Industrial de Santander. Salud, 45(2), 29-38.
