Varför värdet av upplevda erfarenheter är så högt
Vi kan påstå oss vara experter på simtekniker. Vi skulle kunna ge lektioner, lära ut olika simstilar (fjärilsim, crawl, ryggsim och bröstsim). Och vi skulle även kunna ge tips om simning om vi blev tillfrågade. Kan hända blåser vi t.o.m. upp vårt ego när vi delar med oss av våra kunskaper till dem som har begränsade insikter eller är felinformerade i ämnet. Men som det nu råkar vara så har vi ofullständiga kunskaper. Vi har aldrig ens vågat simma! Utan upplevda erfarenheter får våra uttalanden mindre värde.
Varje dag stöter vi på människor som ger oss en massa råd som inte grundar sig på deras egna erfarenheter (eller som enbart grundar sig på deras egna erfarenheter). De ser sig själva som experter för att de har läst på i ämnet, gått på en träningskurs eller lyssnat på en framstående person.
Erfarenhetens röst är oerhört värdefull, för den ger oss reella kunskaper som bygger på självupplevda erfarenheter.
Vi underskattar ofta nyttan av erfarenhet. Nyttan kan till stor del förklaras av att erfarenheter stärker vår inlevelseförmåga. Vi inser att teorier har begränsad validitet – konceptuella kunskaper kan aldrig mäta sig med verkliga upplevelser. Upplevda erfarenheter ger oss verkliga och genuina insikter, och det är denna typ av kunskap som framför allt etsar sig fast i våra minnen.
Våga ta språnget
Varför är vi då så rädda att ta steget? Varför talar vi hellre om sådant som vi inte själva har någon erfarenhet av? Det kan bero på rädsla och osäkerhet. Om vi inte har provat på något själva kan vi bara gissa vad som ska hända. Men så länge vi saknar upplevda erfarenheter så kvarstår vår rädsla.
Vi lär oss tidigt att döma och kritisera andra, som om vi visste bättre. Vi övertygas om att våra ord betyder mer än våra erfarenheter. Men våra ord saknar ofta trovärdighet eftersom vi är så rädda att testa våra idéer i verkligheten, rädda att “ta oss vatten över huvudet”.
Kan vi verkligen förstå?
Hur kan vi inbilla oss att vi har full kännedom om något som vi aldrig haft mod nog att uppleva på nära hand? Visst kan vi vara väl belästa i Picassos La Guernica och känna till alla detaljer om konstnärens liv och verk. Men var vi där för att bevittna bombningen som skildras i denna målning? Kan vi någonsin få en uppfattning om vad de människor som miste sina kära i attacken genomlevde?
“Du kan inte veta vad det innebär att under två månaders tid sitta sovande vid sin älskades sjukbädd och hålla hennes hand, för att läkarna sett i dina ögon att begreppet ‘besökstid’ var irrelevant för dig. Du kan inte förstå vad sann förlust betyder, för då måste du ha älskat någon mer än dig själv.”
-Robin Williams (Will Hunting)-
Ibland när vi sitter bekvämt hopkurade i soffan och läser en bok, kan vi få för oss att vi begriper allt. I själva verket har vi ingen aning om den egentliga betydelsen av det som beskrivs i boken. Vi har ingen möjlighet att uppleva de skildrade känslorna. Eller det kaos, den rädsla, den smärta som många människor erfar. Den upplevda erfarenheten är så mycket mer berikande och verklighetsanknuten än den som vi bara pratar om.
Upplevda erfarenheter är ovärderliga
Vi tvekar inte att kritisera och döma människor som vi inte ens känner eller vet väldigt lite om. Ibland kan vi såra dem mer än vi anar med våra ord, för vi vet egentligen inte vad vi talar om. Vi tar inte hänsyn till deras livserfarenheter, för vi kan inte sätta oss in deras situation. Vi är inte medvetna om hur lite vi faktiskt vet om dem.
För att illustrera detta och för att ytterligare betona hur viktig den upplevda erfarenheten är, vill vi här dela ett videoklipp med dig. Klippet är hämtat från filmen “Will Hunting”, och det Robin Williams säger till Will Hunting kan knappast lämna någon oberörd.
Om vi stoppar upp ett tag och funderar, kan vi säkert komma ihåg situationer i våra egna liv som påminner om den som den unge Will befinner sig i. Filmklippet får oss att inse hur lite vi vet om andra och om vår omgivning. Men framför allt kommer vi till klarhet om att vår vetskap är bristfällig eller saknar det djup som bara det självupplevda kan erbjuda.
Far- och morföräldrar är bra representanter för erfarenhetens röst.
Att lyssna på varandras upplevda erfarenheter
Kanske har vi själva någon gång försökt förmedla till andra en betydelsefull eller smärtsam upplevelse som vi haft. Hur mycket vi än försöker kommer det alltid att finnas något som andra inte riktigt kan förstå. Det beror på att ingen kan veta vad det vill säga att vara i våra kläder. Det hindrar inte att den upplevda erfarenheten, vår erfarenhet, är viktig för dem som lyssnar på oss.
Vi kan alla lära oss från andra människors erfarenheter. De gör oss rikare och mer upplysta. De får oss att bli mer öppensinnade. Men för detta måste vi vara villiga att lyssna utan att kritisera. Men framför allt måste vi våga ta steget att öppna oss för alla erfarenheter som vi blir erbjudna. Det är vår bästa chans att leva ett mångfasetterat liv och tillgodogöra oss upplevda erfarenheter.
