Vikten av värdighet i vården

Den som kommer till en läkarkonsultation är framför allt en människa. Men ibland kan en hög arbetsbelastning eller brist på utbildning i klinisk praxis göra det svårt för personalen att leva upp till patientens förväntningar. Därför är det viktigt att tillämpa en vårdmodell där värdigheten står i centrum.

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 13 augusti, 2023

Värdighet i vården är inte något förhandlingsbart, eller åtminstone borde det inte vara det. Man kan tycka att behandling som framförallt tar hänsyn till det mänskliga tillståndet är a och o, oavsett om det gäller behandling av psykiska eller fysiska hälsoproblem. Men även om de allra flesta vårdanställda försöker humanisera sina insatser, finns det situationer där de inte lyckas med detta.

Värdighet i vården innebär respekt. Människor som söker vård gör det vanligtvis under två omständigheter: den sårbarhet de upplever i sitt hälsotillstånd och det förtroende de har för specialisten. Därför är det viktigt att denne är empatisk, självsäker och medkännande.

Vikten av värdighet i vården

Individer som besöker läkare är människor, och faktum är att termen “patient” ofta ifrågasätts inom området psykisk hälsa. Vi ska förklara varför.

Svaret kan faktiskt hittas i betydelsen av att vara patient. Det innebär att man passivt väntar på en läkarbehandling. Men inom området psykisk hälsa är målet med en intervention vanligtvis det motsatta. Det är att hjälpa individen att aktivt (istället för passivt) hitta nya sätt att uppfatta sitt sammanhang och implementera nya beteenden som får personen att må bättre.

Humanisering innebär att man tar upp människans natur utifrån dess tre aspekter: organisk, psykisk och social (Hernández, 2008). Inom psykisk hälsa uppstår oftast problem i vissa sammanhang. Till exempel familjerelationer, arbete och mellanmänskliga relationer. De har vanligtvis ett biologiskt samband (t.ex. hyperaktivering av habenula när vi känner oss besvikna) och ett psykologiskt samband (t.ex. symtom på depression).

När vi pratar om humanisering av interventioner syftar vi på de beteenden som gör specialisten mer medkännande, mer personlig och naturlig. Vårdpersonal uppmanas att erbjuda sina erfarenheter och kunskaper utan åtskillnad eller diskriminering till dem som besöker dem. De bör vara empatiska och ta hand om sina patienter på ett optimalt och precist sätt (Olarte, 2011).

Ett förhållningssätt till värdighet i vården

Alla specialister genomgår mångårig utbildning innan de tar emot sina första patienter. Men hur många aspekter av humanitär behandling studerar de under sin utbildning? I praktiken är det få. Vi tenderar faktiskt att ta humanitär behandling för given. Vi anser att det är en naturlig del av rollen som läkare, sjuksköterska eller psykolog. Men denna uppfattning överensstämmer inte alltid med verkliga förhållanden.

I själva verket är förmågan till humanitär behandling långt ifrån medfödd. Den måste läras och övas in. Dess mål är att korrigera automatiska (och till viss del normala) beteenden som vi alla uppvisar, men som kan vara sårande för vissa utsatta människor som sätter sin tillit till specialisten.

Aspekter att tänka på

Som ett resultat av våra tidigare reflektioner ska vi nu lista de delar som en vårdmodell fokuserad på värdighet bör innehålla. Det kan dock finnas många fler.

• Utbildning i respektfullt och humanitärt bemötande baserat på empati och medkänsla.
• Lämplig användning av kunskap och teknik.
• Utbildning i professionell egenvård för att kunna vägleda patienten i att ta hand om sig själv.
• Kombination av objektiv diagnos och behandling. Specialisten bör ägna subjektiv uppmärksamhet åt patientens affektiva och sociokulturella obehag.
• Utbildning i bestämd kommunikation.
• Periodisk uppföljning av deontologisk utbildning.

Dessutom är det viktigt att kalla personen vid namn (Olarte, 2011). Det kan tyckas självklart, men det är alltför lätt att “avhumanisera” en individ som kommer till en konsultation. Och att använda termer som onkologisk patient, patient med depression eller patient med muskeldysmorfi kan vara utomordentligt avhumaniserande. När allt kommer omkring är människor inte problemen de lider av. De är mycket mer. De är människor med sina egna namn och sin egen unika biografiska historia.

Människor besöker läkare för att de är sjuka. Men detta bör inte innebära att specialisten uppfattar sig själv som överlägsen. Faktum är att situationen kräver extrem respekt. Med Claudia Arizas ord: “Det verkar behövas större vördnad och omsorg i hanteringen av dem.” På grund av sin sårbarhet förtjänar patienter att bli behandlade med respekt.