Insulan – källan till våra känslor och empati

Insulära loben är ett hjärnområde som drar till sig uppmärksamhet inom neurovetenskap för dess möjliga roll i beslutsfattande, kognitiva och emotionella processer och uppmärksamhetsnivåer.
Insulan – källan till våra känslor och empati
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 13 februari, 2024

Insulan är en del av hjärnan som är lika mystisk som nödvändig för att förstå mänskligt beteende. Vissa säger att det är där vårt “medvetande” är lokaliserat. För närvarande kan neurologerna bara säga att den här strukturen fungerar mer som källan till våra känslor. Det är här vi återfinner vår empati och intuition.

Neurovetenskapen är en fascinerande vetenskapsgren som aldrig slutar att förvåna. För några år sedan upptäcktes det att vissa människor var kapabla att sluta röka över natten utan att ha några som helst abstinensbesvär. Varför? När de gjorde en magnetröntgen fann forskarna en liten skada på insulan.

De har också funnit att alexitymi är relaterat till ett problem i det här området. Alexitymi är när en person har betydande svårigheter med att känna empati för andras känslor. Personen har grundläggande problem att erkänna sina känslor och uttrycka en känsla verbalt. Och det har visat sig att detta är intimt kopplat till den här lilla delen.

Ja, insulan är som en magisk fontän som matar varje del av hjärnan med sinnesförnimmelser och känslor. Dessa, i sin tur, tillåter oss att reagera, vare sig det är positivt eller negativt. Eftersom insulan är det som ger oss känslor som äckel, stolthet och lust. Det är också strukturen som hjälper oss att förstå människor men även att reagera emotionellt på musik…

Insulan är en del av hjärnan

Insulan, en multifunktionell struktur

Insula är en liten del av hjärnbarken som ligger längst inne i sidofåran. Sidofåran är en djup fåra som separerar frontal- och hjässloben från tinningloben. Om detta varit på 1980-talet hade vi intressant nog bara kunnat säga att detta var ett okänt område i hjärnan. En struktur med okända funktioner, mål för hundratals hypoteser under åren.

Under 90-talet kastades det lite ljus över ämnet. Tack vare framsteg inom analytiska och diagnostiska tekniker är den här teoretiska punkten inte längre helt okänd. Fantastiska upptäckter gjordes. En hel mängd studier gjordes på patienter med hjärnskador på insulan. De visade att insulan faktiskt spelar en stor roll i många av våra dagliga aktiviteter.

Därför skulle forskarna ge ett långt och intressant svar på frågan om vad processerna i den här delen av hjärnan innebär. Den är inblandad i så mycket: smärta, kärlek, känslor, begär, beroenden, njutning av musik, beslutsfattande, vinprovning och medvetandet. Otroligt, eller hur?

Hjärtformat moln

Hörnstenen i vårt medvetande

Neuropsykologer säger att vi måste vara mycket försiktiga när vi tillskriver en funktion som är så omfattande och viktig som medvetandet till något specifikt område av hjärnan. Men med tanke på insulans inblandning i en stor del av vårt sociala och känslomässiga beteende, är det inte svårt att komma fram till denna hypotes.

Först och främst för att det är en attraktiv term. För det andra eftersom det är svårt att definiera insulan med total precision. Att särskilja vilka uppgifter, funktioner och processer som den här delen ansvarar för.

Som ett bispår har någonting annat bevisats. Människor som lidit svåra skador på insulan är helt bortkopplade från sin omgivning och sig själva. De karaktäriseras av djup apati och brist på empati. De är oförmögna att njuta av vilken aspekt av livet som helst och de kan inte ens känna olust. Det innebär i slutändan att de inte kan skilja färsk mat från dålig.

Insulan spelar en roll i vår självbild

Forskare säger oss att insulan är där vårt varande sammanställs. Det vill säga, det är där som du blir medveten om din kropp och ditt sinne. För att förstå det bättre ska vi dock klargöra en sak. Ingen struktur i hjärnan, eller kroppen i övrigt, arbetar självständigt.

När vi gör misstaget – hur vanligt det än må vara – att till exempel säga att vissa människor använder den högra hjärnhalvan och är mer kreativa, glömmer vi bort att hjärnan är “en helhet”. Varje del av hjärnan är kopplad till alla övriga delar. Organet i stort arbetar i perfekt harmoni.

Samma sak gäller insulan. Den är fysiologiskt sammankopplad till kroppen, spelar en roll i ditt luktsinne och generar subjektiva känslor. Insulan är inblandad i hungerkänslan och mottar till och med information från huden och andra organs receptorer. Den här strukturen hjälper oss att reagera när någonting är varmt eller kallt, när någonting sticks eller kliar. Det är instinkten som talar om för oss saker som “Gå ut härifrån. Du behöver frisk luft för att skingra tankarna…”.

Hjärnor som öar

Med det sagt har även djur den här fantastiska strukturen i sina hjärnor. Därför har de också en känsla för fysisk och känslomässigt medvetande. Så när en katt, tasmansk djävul eller en lemur är varma, kommer de att leta efter skugga. När de hittar mat kommer de att välja den som är färsk framför den som är dålig.

När ett djur kommer i vägen för ett annat djur kommer dess intuition att tala om för det huruvida det andra djuret har goda eller dåliga intentioner. Det vet instinktivt om det är ett byte. Eller om motsatsen gäller och de kan socialisera. Neurobiologerna säger också att människorna, stora primater, valar och elefanter har en mer komplex och sofistikerad insula.

Insulan och missbruk

Insulan kan i sin tur delas in i olika områden. Till exempel är främre området av insulan relaterat till våra känslor. Kärlek, hat, tacksamhet, förbittring, skam, misstro, empati och förakt. Det finns en viss punkt mellan främre området och främre cingulate cortex. Det är här processer förknippade med missbruk är lokaliserade.

När en person försöker sluta röka ökar viss stimulering begäret och abstinensbesvären. Vissa lukter, sociala situationer och scenarion intensifierar ångesten som i hemlighet styr insulan. Allt detta eftersom insulan är intimt kopplad till det limbiska systemet.

Det finns många studier som visar hur den här lilla strukturen spelar en roll i missbruksbeteendet. Det har att göra med vad som kallas “sug”, eller ett intensivt begär att konsumera.

Insulan och dess betydelse

Sammanfattningsvis kan insulan hjälpa oss människor att vara det bästa vi kan vara. Den ger oss empati och positiva känslor. Men den kan också framkalla vår negativa, missbrukande sida. Kanske görs snart nya upptäckter gällande den här lilla komplexa delen av hjärnan som gör oss mänskliga.

Här kommer en avslutande tanke. Närhelst du  njuter av musik eller ett glas vin, kom ihåg vad det är som tillåter dig att njuta av sådana välbehag. Tacka din insula.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.