Att fortsätta framåt – en del av den otroliga mänskliga andan

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 01 oktober, 2023

Att fortsätta framåt är inte ett alternativ, det är en skyldighet. Vi har alla upplevt det. Vi har alla blivit nedtryckta under svåra stunder i våra liv. När detta händer förändrar sig hela vårt universum och vi märker att vi ligger med ansiktet mot marken och att vi befinner oss i en kvävande dimension.

När vi går igenom svåra och problematiska tider finns det en del av vår hjärna som uppmuntrar oss till att gå framåt. Det är logikens röst, och den är i linje med vad våra närstående säger till oss. De bryr sig om oss och försöker ge oss stöd med uppmuntrande ord.

Men det finns en annan del av vår hjärna som står emot förändringar och som har fastnat vid smärtsamma händelser som har rånat oss på vår frid. Denna del av vår hjärna försöker också beröva oss känslan av säkerhet som vi åtnjöt för inte alltför länge sedan.

Att släppa taget

Att släppa taget om något eller någon, ge upp de saker som gav oss en identitet, som jobb eller vänskap, får oss att gå in i ett alarmtillstånd. En komplex situation som vi måste hantera lämpligt och vist.

Vi vill komma så långt bort som möjligt från all den där ackumuleringen av negativa känslor som fångar oss. Men det är ändå väldigt fördelaktigt att bemöta den där emotionella knopen för att förstå den och reda ut den. Ett komplext set med omständigheter som, om vi kontrollerar och reder ut dem, kommer ge oss de nödvändiga impulserna för att fortsätta framåt.

Ibland underskattar vi den fantastiska förmågan av motstånd och självförbättring som var och en av oss har inom sig, precis i våra hjärtan. Det är en oförutsägbar hård diamant som kan lysa upp våra vägar. Om vi ska gå djupare in på denna idé är det värt att berätta en liten historia som säkerligen kommer få dig att reflektera och komma till mer än en slutsats.

Historien med ett meddelande som tappades bort i ett gammalt bibliotek

Vi har alla sett den berömda postern med frasen “Keep Calm and Carry On“. Att hålla sig lugn och fortsätta framåt är ett av de bäst säljande budskapen inom fältet personlig utveckling. Det har dock ett väldigt intressant ursprung. För att upptäcka detta måste vi gå tillbaka till andra världskriget, närmare bestämt till London år 1940.

Regeringen var väl medveten om att situationen i Storbritannien inte kunde bli mer komplicerad. Kriget hade nått sin kulmen och den tyska arméns bomber föll konstant över de största städerna. Den behövde en form av försvar, och utöver det militära behövde de höja moralen hos befolkningen. De behövde känna den där typiska brittiska stoicismen, så att deras humör inte skulle vara så lågt under dessa fruktansvärda omständigheter.

För att uppmuntra till att fortsätta framåt designade regeringen posters som de ämnade sätta upp längs gatorna. Man förde fram flera förslag som “Your Courage, Your Cheerfulness, Your Resolution will bring us Victory” och “Keep Calm and Carry On”. Det var den senare som valdes som de ord som den brittiska befolkningen behövde, och över två miljoner kopior trycktes upp. En stor del av budgeten användes till detta projekt.

Att hämta styrka från motgångar och fortsätta framåt

Frågan är nu om denna välmenande affisch hjälpte? Svaret är enkelt – den var inte nödvändig. Affischen sattes aldrig upp längs gatorna. Winston Churchill kom fram till att den inte var lämplig, eftersom han kände att britterna inte behövde nedlåtande meddelanden. Människor visste redan att den enda möjliga lösningen var att gå framåt, kämpa och att ha tillit. Människor har redan sin egen mekanism för att hämta styrka från motgångar och stå emot. Att fortsätta framåt är en medfödd strävan hos oss.

Att placera dessa meddelanden längs gatorna skulle ha varit som ett hån. Utav denna anledning gömde regeringen dem och förstörde även många av dem, så att ingen skulle upptäcka att de hade investerat så mycket pengar i något som helt enkelt inte var nödvändigt.

Det var inte förrän år 2000 som några av dem hittades av misstag i en gammal bokaffär. Fyndet var så överraskande att det inte dröjde länge förrän ett uttryck som hade skapats för flera årtionden sedan började bli extremt populärt.

Vi kanske djupt inom oss vet att människor är gjorda av ett oförstörbart material, och att det ligger i våra gener att stå emot och fortsätta framåt? Men vad kan vi göra när vi tappar vår entusiasm? Hur bör vi reagera när våra fötter är kedjade, våra hjärtan är kalla och våra sinnen domineras av negativa tankar?

Tips för att fortsätta framåt utan att tappa modet

• Känn dina känslor. Vi poängterade detta i början. Vi måste kunna förstå vår emotionella labyrint, vara medvetna om negativa känslor och göra dem till våra egna. Därefter måste vi kanalisera dem så att de sakta men säkert tappar sin intensitet.
• Vad förtjänar du? Tänk på det och dyk in i den där frågan och gör en lista på vad du förtjänar. För att vara lycklig, ha en annan möjlighet, ha mer frihet. Att ta ansvar för dig själv, älska och bli älskad, uppnå framgång och ha hopp igen.
• Se hur dina fötter rör vid marken. Det kan verka löjligt, men något så enkelt som att känna att fötterna rör vid marken ger oss en känsla av säkerhet och rörlighet. Vi kommer inte hålla oss fast vid marken, vi har förmågan att fortsätta framåt och handla.
• Utöva djupandning och meditation. Att ansluta till oss själva och med allt som omger oss är fundamentalt. Dessa övningar kommer hjälpa oss att fokusera, kanalisera känslor, tömma våra sinnen och få oss att bli medvetna om andra perspektiv.
• Skapa en grupp med motståndskraftiga personer. Bland dina vänner och i din familj finns det personer som har gått igenom tuffa tider och som har klarat av det. Lär dig från dem.
• Skapa ett mantra. Skapa en fras som kommer uppmuntra dig och motivera dig i ditt dagliga liv. Här är några exempel: “Jag förtjänar”, “Jag är modig” och “Fantastiska saker väntar mig, jag är redo att gå efter dem”.

Slutligen har vi det viktigaste steget – ta tag i ditt momentum. Att gå framåt innebär att man har självförtroende. Detta är något som vi alla kan göra för att uppnå en mer fulländad verklighet. Den verklighet som vi förtjänar.