Vilka är fördelarna med co-terapi?

Visste du att vissa terapiformer kan vara mer effektiva när de genomförs av mer än en psykolog? Detta kallas co-terapi och har många fördelar.

Oftast leds terapisessioner av en enskild psykolog. Det finns emellertid situationer där det finns stora fördelar med att ha två terapeuter, både för patienten och för dem själva. I dagens artikel ska vi tala om fördelarna med co-terapi.

Carl Whitaker, en pionjär inom familjeterapin, var en av de första som lyfte fram vikten av multiterapeutiska metoder. Följaktligen utvecklade han en modell för co-terapi, som till slut blev ett stort bidrag till familjerådgivningen.

När vi pratar om co-terapi hänvisar vi till tillämpningen av terapisessioner, antingen med enskilda individer, med par eller med grupper, som sker med två psykologer. De arbetar som ett team på ett integrerat och synergistiskt sätt för att uppnå ett gemensamt mål, vilket vanligtvis är att förbättra patientens, eller patienternas, mentala tillstånd.

Vilka är de två psykologerna?

De är relativt ofta psykologer som inte tillhör samma terapeutiska trend. I vissa fall är de båda experter inom ämnet. Ibland kan en av dem dock vara på praktik. Det senare är ganska vanligt vid exempelvis familje- och parterapi.

I många fall är en av yrkesutövarna dock psykolog, medan den andra är psykiatriker. Detta är vanligare vid allvarligare psykiska störningar som kräver farmakologisk behandling utöver psykologisk behandling.

Det finns ett annat mycket vanligt scenario då det gäller co-terapi. Ibland kan yrkesutövaren utbilda en lekman från patientens närmiljö för att fungera som deras medarbetare. På så sätt kan de hjälpa patienten att utföra de uppgifter som de ställer upp under behandlingen. Till exempel kan de gemensamt utföra övningar för ämnesexponering i ledet för behandlingen av en fobi.

Denna metod kan man också använda när behandlingen är avsedd för ett barn. Det kan vara mycket användbart vid exempelvis behandling av barn med en autismspektrumstörning, problem med sängvätning eller mental utvecklingsstörning. Det är viktigt att föräldrar och lärare lär sig att fungera som co-terapeuter också för att fortsätta behandlingen utanför konsultationen.

Detta är också viktigt för äldre, särskilt de som lider av någon form av demens. Om individens familjemedlemmar och vårdgivare får utbildning kan de anpassa sig till patientens patologi, lära sig att hantera den och förbättra patientens levnadsförhållanden och miljö. Dessutom blir det samtidigt möjligt att fortsätta med behandlingen hemma och med nödvändiga kognitiva stimuleringsaktiviteter.

Villkor för att co-terapi ska vara fördelaktigt

• Ansvaret för var och en av terapeuterna och auktoriteten för var och en måste vara väl etablerat. Till exempel, om en av de två är fackman och den andra under utbildning så kommer den senare sannolikt att anta rollen som observatör.
• Att tillhöra olika terapeutiska riktlinjer är inte ett hinder för terapin. Istället måste båda fackmän utnyttja denna skillnad. I den meningen är det möjligt att genomföra en integrerad behandling genom användning av tekniker med olika inriktningar. Naturligtvis styrs detta av deras effektivitet, typen av patient eller typen av problem.
• Förhållandet mellan de två terapeuterna bör aldrig vara konkurrensutsatt. Båda dessa yrkesverksamma måste kunna vara medvetna om styrkorna och begränsningarna i sig själva och i sin partner. Det är viktigt för dem båda att inse att de är en väsentlig del av behandlingen.

Fördelarna med co-terapi

Närvaron av två terapeuter ger stora fördelar, inte bara för patienterna själva utan även för terapeuterna:

Det är möjligt att uppnå djupare och snabbare förändringar än med en enda terapeut.

• Att ha två terapeuter gör det möjligt för patienten att få tillgång till fler resurser jämfört med vad en enskild terapeut kan erbjuda. Ett bredare utbud av verktyg genereras till patientens förfogande. Detta ses tydligast i individterapi som leds av två terapeuter.
• Att ha två fackmän som ansvarar för utvärderingen och behandlingen möjliggör en helhetssyn på både problemet och behandlingen. I sin tur möjliggör detta en bättre informationsinsamling, vilket leder till en mer fullständig diagnos.
• När det gäller familjeterapi eller parterapi blir det lättare att utföra rollspel med två deltagande terapeuter. Båda terapeuterna kan då ta på sig olika roller i relationen (både när det gäller ett romantisk eller ett familjeförhållande) och spela ut de olika situationerna för att få ett bättre perspektiv på problemen.
• Det är möjligt att skapa ett mycket fördelaktigt inlärningsutrymme när en av terapeuterna är en expert inom området. Dessutom kan de vägleda en nyexaminerads första steg inom psykoterapin.
• Att ha en terapipartner kan ta bort det tryck och den stress som en ensam terapeut kan känna. Det kan vara avslappnande att ha någon som bekräftar ens analyser och bidrar till dem.

Fördelarna med co-terapi med en psykolog

Som vi nämnde ovan är det vanligt att två psykologer arbetar tillsammans i co-terapi. Detta är mycket vanligt inom familjeterapi, parterapi och inom andra terapiformer för störningar som inte kräver ytterligare farmakologisk behandling.

Inom ramen för parterapi och familjeterapi är det bra att ha två psykologer eftersom de spelar ut olika roller i relationen. Detta kan hjälpa till att lösa vissa problem och gör det möjligt för patienterna (paret eller familjen) att få två olika synpunkter på sina problem.

Dessutom gör detta att terapeuterna kan fungera som förebilder för föräldrar när det gäller att lära sig att interagera ordentligt med sina barn. En av de främsta fördelarna med co-terapi är att är att man kan undvika eventuella allianser mellan exempelvis en av familjens medlemmar och terapeuten “mot” den andra familjemedlemmen. Detta kan, om än ovanligt, hända ibland vid regelbunden terapi.

En av de mest populära co-terapierna (med två fackmän av olika kön) är sexuell terapi, skapad av William Masters och Virginia Johnson. De utformade denna terapiform år 1970 för behandling av sexuella dysfunktioner. Men parterapi föreslogs först av Mittelman 1948 vilken han tillämpade 1961.

Fördelarna med co-terapi med en psykiatriker

I detta fall består co-terapi av en integration mellan farmakologisk och psykologisk terapi. Detta är särskilt viktigt vid allvarliga psykiska störningar, eftersom de kräver en intervention med flera medel och metoder.

För det första kan administreringen av läkemedel förbättra vissa symtom som kan störa utvecklingen av patientens normala liv. Genom att göra detta kan patienter vara mer benägna att svara på väl på psykoterapi. Samtidigt kan psykoterapin bidra till att förbättra förståelsen för behovet av att ta mediciner och förbättra efterlevnaden av behandlingen.

Denna terapeutiska disciplin är effektiv vid ett flertal olika störningar:

• Drog- och alkoholmissbruk. För behandling av substansberoenden (särskilt alkohol och heroin) är en farmakologisk behandling nödvändig för att minska abstinenssymptomen. I det här fallet är psykologisk terapi nödvändig för träning i bland annat självkontroll, sociala färdigheter och förebyggande av återfall.
• Psykotiska störningar som schizofreni. Denna störning är beroende av farmakologisk behandling för att minska dess huvudsymptom. Det måste dock kompletteras med psykologisk terapi för att förbättra patientens familjesituation och sociala kompetens. Det är också viktigt för att utföra kognitiv rehabilitering hos patienterna och hjälpa dem att möta de huvudsakliga symptomen på sjukdomen (såsom hallucinationer).
• Vissa humörsjukdomar, såsom allvarliga och kroniska depressiva störningar, kräver psykoterapi tillsammans med farmakologisk behandling. Vid bipolär affektiv sjukdom är huvudbehandlingen farmakologisk. Psykoterapi är emellertid viktigt för att främja följsamhet och uppmuntra icke-farmakologiska hanteringsstrategier.
• Vissa ätstörningar, såsom bulimi. I detta fall kan de fördelar som psykologisk behandling erbjuder kompletteras med läkemedlets effekter. De förbättrar patientens humör och har också antibulimiska effekter.

Arbeta tillsammans för patientens skull

Det är viktigt att säkerställa följande. Inte alla behandlingar eller terapier behöver tillämpas av mer än en terapeut. När det gäller systemisk terapi kan det ibland vara kontraproduktivt.

Men som du kan se kan en mängd olika sjukdomar förbättras när de behandlas med co-terapi, oavsett om det rör sig om två psykologer, en psykolog tillsammans med en psykiatriker eller en medlem av patientens närmiljö som är utbildad för att samarbeta under behandlingen. Därför är detta ett viktigt alternativ att ta hänsyn till vid behandling av vissa störningar hos vissa patienter.

Liksom alla terapier och behandlingar medför det även svårigheter som främst härrör från förhållandet mellan terapeuterna. Därför är det viktigt att komma ihåg att co-terapi endast fungerar om båda yrkesverksamma kompletterar varandra till förmån för patienten.