Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd

· 28 mars, 2019
En del av befolkningen lever i ett isolerat tillstånd som kallas autismspektrumtillstånd

Om hjärnan hos ett barn med autismspektrumtillstånd var ett hus så skulle varje rum vara fullt med ljud, och det hade varit fullt med sladdar och väggarna skulle vara väldigt känsliga för varje typ av stimuli. Detta överskott av synapser eller neurala anslutningar ger upphov till speciella förändringar hos varje barn.

Vetenskapliga framsteg spelar ingen roll. Det är lönlöst att fortsätta lära sig om dessa neurologiska åkommor som drabbar en stor del av befolkningen. Bristen på medvetenhet, stereotyper och de felaktiga uppfattningar som vi har rörande de personer som är drabbade av detta gör att vi inte uppskattar dem som de är.

Det problematiska beteende som uppstår hos barn och tonåringar med autismspektrumtillstånd kan sätta ens tålamod på prov. Barnet kan vara väldigt duktiga eller lida av intellektuella brister. Trots deras gåtfulla värld så överraskar de oss med deras styrkor, känslighet, behov och omtanke.

Deras familjer borde få beröm. De ger dessa barn en sådan energigivande kärlek som inte bara måste hantera stereotyper men som även försöker knyta band med andra sociala agenter: läkare, specialister, lärare, psykologer och alla andra som ägnar sig åt dessa barn.

Vi kan därför hjälpa dem genom att bättre försöka förstå deras inre verklighet. Låt oss dyka djupare in i detta.

Bild av hjärnan.

Hyperkonnektivitet hos hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd

2014 utförde en grupp forskare en studie vid Columbia University. Resultatet från denna studie publicerades i Neuron Magazine och förklarade två viktiga saker:

  • Den redan nämnda egenskaperna hos barn med autismspektrumtillstånd: överskottet av synapser eller anslutningar mellan nervceller.
  • En experimentell behandling som kan reglera hyperkonnektivitet (en hjärnförändring som uppstår efter tre års ålder).

Vi måste också tänka på att det finns andra relaterade problem, som exempelvis kommunikationsproblem mellan olika delar av hjärnan.

Problemet med synaptisk beskärning vid autismspektrumtillstånd

Från då man är ett embryo fram tills två års ålder så förekommer det en fantastisk process i hjärnan som kallas synaptogenes i hjärnan. Under detta stadie skapas det upp emot 40 000 nya synapser per sekund.

  • Under denna tid har barnen fler nervceller än vad de behöver. Allt eftersom hjärnan utvecklas de mest användbara kontakterna att få myelin medan resten tas bort.
  • Synaptisk beskärning uppstår främst i hjärnbarken. Den process som reglerar funktioner som tanke, analys, reflektion och uppmärksamhet kommer då att stärkas.
  • Vid tonåren så tar denna synaptiska beskärning bort nästan hälften av dessa synapser.
  • Studien slog fast att denna beskärning endast nådde 16% istället för 50%.

Hur neuronerna fungerar vid autismspektrumtillstånd.

Corpus callosum och hjärnans kommunikation

Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd har också problem med en relevant och viktig struktur som kallas corpus callosum.

  • Denna struktur är viktig för kommunikation mellan hjärnans olika regioner.
  • Lynn Paul, forskare vid California Institute of Technology, såg olika förändringar i corpus callosum hos autistiska barn. Detta kan leda till problem vid vardagliga sociala interaktioner, misstolkningar, en oförmåga att förstå olika typer av information etc.

Heterogenitet i hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd

Forskare vid Yonsei University College of Medicine i Seoul utförde en studie där de visade att resultaten från neurobilderna var väldigt homogena. Det finns tydligen viktiga strukturella och funktionella abnormiteter i hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd. Det är dock väldigt sällsynt att se två identiska hjärnor.

  • Varje barn kommer därför uppvisa olika beteenden och brister inom det autistiska spektrumet.
  • Det finns också genetiska grunder som kan påverka de neurala anslutningarna och det sätt som hjärnans olika regioner kommunicerar. Detta förklarar varför vissa barn har en stor intellektuell potential med andra har allvarliga problem med kommunikativa processer.
  • Hjärnan hos barn med autismspektrumtillstånd har dock ofta svårigheter med att processa sociala och emotionella stimulin.
  • Detta innebär inte att dessa barn inte känner känslor. Faktum är att det är raka motsatsen. De behöver känna sig älskade och uppskattade. De vet bara inte hur de ska reagera på sådana stimulin.

Flicka som går i skogen.

Slutsats

mToR-proteinet håller för närvarande på att utredas. Enligt olika studier kan detta protein hindra den synaptiska beskärningen. Denna process är väldigt viktig eftersom den gör att hjärnan kan skapa starkare neurologiska anslutningar.

Det finns dock för närvarande inga riktiga slutsatser, och vi kan därför bara begränsa oss själva till att lära oss om varje barns specifika behov och hantera detta på bästa sätt. Som tur är blir det allt fler specialister i detta ämne varje dag. Det finns för närvarande många specialister som bryr sig om de där 2 procenten av befolkningen.

Vårt mål är att bättre förstå verkligheten hos denna grupp av individer. Ibland vill de inte att någon ska röra eller ens titta på dem, men vi bör komma ihåg att de behöver oss. Vi bör försöka skaffa oss en bättre förståelse av deras inre värld.

  • Stephanie H. Ameis, Jason P. Lerch, Margot J. Taylor, A Diffusion Tensor Imaging Study in Children With ADHD, Autism Spectrum Disorder, OCD, and Matched Controls: Distinct and Non-Distinct White Matter Disruption and Dimensional Brain-Behavior Relationships. American Journal of Psychiatry, 2016; appi.ajp.2016.1 DOI: 10.1176/appi.ajp.2016.15111435