Anna Freuds arbete i skuggan av Sigmund Freud
Anna Freud var en oönskad dotter. Hon var det yngsta av sex barn och den enda som blev en hängiven och nästan självförnekande lärjunge till sin far – Sigmund Freud. Hon var en “försökskanin” för psykoanalysen och även ättlingen till hans arv. En stor del av Anna Freuds arbete inom barnpsykologi är banbrytande och ovärderligt.
Namnet på denna intressanta kvinna har lyckligtvis inte försvunnit i historiens dimma. Hennes namn har inte förvisats till tomrummet där andra kvinnliga figurer hamnade på grund av stora män i samma släktträd. Ada Lovelace var till exempel en otrolig matematiker och pionjär inom programmeringsspråk; en kvinna som för många inte är något mer än Lord Byrons talangfulla dotter.
“Jag sökte alltid bortom mig själv efter styrka och självförtroende, men det kommer inifrån. Det finns där hela tiden.”
-Anna Freud-
Anna Freud var den briljanta dottern till psykoanalysens fader. Hon var en flicka som oönskat kom till världen men snabbt lyckades hävda sin plats bland många syskon och familjemedlemmar som blint idealiserade hennes far. Anna var ostyrig och rastlös och sökte mer än något sin faders beröm. Dessvärre var han en man som behandlade henne mer som en patient än en dotter.
Det var på 1920-talet som hennes liv som medlem i Wiens psykoanalytiska förening tog en ny vändning. Sigmund Freud hade redan diagnostiserats med muncancer, och Anna var fast besluten att inte lämna sin far. Hon ansåg dock nu att hon kunde rikta sin karriär mot andra fält. Istället för att utöva psykoanalys beslutade hon sig för att behandla unga barn pedagogiskt under psykoanalytiska riktlinjer.
Vad som började i Wien 1925 fortsatte i England under andra världskriget. Det var en betydande period där Anna Freuds arbete började på allvar. På sätt och viss spann det vidare på den nu avlidne Sigmund Freuds arbete, men inkluderade nya tillvägagångssätt.
Anna Freuds arbete med egots psykologi
Anna Freud var alltid en praktisk kvinna. Hon gillade följaktligen inte att skapa teorier. Därför är hennes böcker fulla med intressanta fallstudier som bas för att rättfärdiga och utveckla idéer. Vad hon ville mest av allt var att psykoanalysen skulle ha terapeutiska användningar för människors liv, speciellt barn.
- Under sitt liv ägnade hos sig mer åt mental dynamik än mentala strukturer. Därför var hon mer intresserad av “JAGET” än “DETET” och de undermedvetna delarna av sinnet som hennes far hade haft så stor passion för.
- Anna Freud är välkänd för sin bok Jaget och dess försvarsmekanismer. Hon förklarar hur all denna dynamik fungerar. Hon ägnade till och med en speciell sektion åt bruket av försvarsmekanismer hos barn och ungdomar.
- Hon dök även ned i en intressant idé om att de flesta av oss använder försvarsmekanismer och att det inte finns något patologiskt med det. Anna Freuds arbete var inte särskilt fokuserat på symptomen hos eventuella abnormiteter, som hennes far fokuserade på. Hon försökte även kombinera denna teoretiska prisma med mer praktisk psykologi.
- Repression: ett svar på behovet att hålla inne tankar och känslor som håller ångesten igång.
- Projicering: förmågan och tendensen att se sina egna brister hos andra personer.
- Förflyttning: att överföra negativa känslor till tredje parter.
- Regression: att återgå till en yngre psykologisk ålder, med vanorna och mönstren hos den åldern.
Anna Freuds arbete inom barnpsykologi
1941 öppnade Anna Freud ett dagis och flera hem för barn på Wedderburn Road i Hampstead i London. På den tiden läste hon även Maria Montessori och rördes av alla barn som traumatiserats av kriget. Så hon beslutade sig för att gå vidare och arbeta för framgång i det fält som intresserade henne så.
- Hon baserade utvecklingen av sina teorier på sin faders metod. Hon var dock tydlig med att hon vid hantering av trauman skulle lämna “detet och superegot” åt sidan och fokusera på “jaget”.
- När Anna startade sina psykoterapimöten undvek hon även i så stor utsträckning som möjligt att anta den “faderliga” rollen, som är så vanlig inom psykoanalys. Hon visste att barnen behövde en varm, vänlig och avslappnad miljö för att kommunicera bekvämt.
- Anna Freud var den första att använda lek (lekterapi) som en mekanism för att komma in i din emotionella världen hos barn. Med lekar förändrades även hennes roll som terapeut. Istället för att presentera sig som en distanserad, auktoritär figur, var hennes mål att hantera barnen med intimitet och deras eget språk.
Den klassiska terapisoffan sköts således åt sidan i favör för lekrum – ett mycket mer stabilt sammanhang för barn och spontana uttryck.
Vikten av tidiga relationer
Under sitt liv försvarade Anna Freud behovet att ta hand om och adressera ett barns tidiga relationer som en vital mekanism för bra utveckling. Anna Freuds arbete med barn som hade övergivits eller allvarligt försummats lade till exempel grunden för flera påföljande forskningsgrenar.
“Vad jag alltid velat för mig själv är långt mer primitivt. Det är förmodligen inget mer än tillgivenhet från personer jag har kontakt med och deras goda uppfattning om mig.”
-Anna Freud-
Ett annat banbrytande initiativ var rekommendationen att barn inte bör vistas på sjukhus mer än nödvändigt. Föräldralösa eller övergivna barn bör heller inte bo på barnhem under längre perioder. Barn behöver intimiteten hos en familj och en modersfigur. Allt avstånd från familjerelationer (eller surrogater) orsakar stress och rädsla och har en påverkan på barnets hjärna och psykiska utveckling.
Anna Freud arbetade för att få sina mottagningscenter att kännas som “familjeenheter”. På så sätt fann barnen som blivit övergivna eller traumatiserade på grund av krig vänner, syskon och en surrogatmamma eller psykoterapeut som behandlade deras trauman och återkommande mardrömmar.
Den “svarta demonen”, som hennes far kallade henne på grund av hennes starka vilja och egenheter, förrådde aldrig det teoretiska arvet från sin far. Hon förbättrade det faktiskt. Tack vare henne slipades kanterna ned. Hon hanterade de lösa, vårdslösa trådarna som hennes far hade lämnat och hans grundare utforskning av utbildning i barndomen.
Det terapeutiska utövandet av Anna Freud var exklusivt för barn. Vidare ägnade hon sitt eget liv till att skydda barn som saknade även den mest grundläggande av vård. Hon grundade flera barnhem, en klinik och ett utbildningscenter för psykoterapeuter som specialiserade sig på psykoanalys av barn.
Anna gick bort vid 82 års ålder, och hade då slutfört sitt uppdrag. Hon var moder till psykoanalysen och tillika dess framstegs väktare.
Bibliographic references:
- Anna Freud (2004). Psicoanálisis del desarrollo del niño y del adolescente. Barcelona: Editorial Paidós Ibérica
- Sigmund Freud & Anna Freud (2014). Sigmund y Anna Freud. Correspondencia 1904-1938. Colección Psicología Profunda. Argentina: Ediciones Paidós
- Anna Freud (1980). El Yo y los mecanismos de defensa. Barcelona: Editorial Paidós Ibérica
