Att drabbas av klimatångest - vad är det egentligen?

Klimatförändringarna är ett allvarligt problem vi står inför. Detta har följaktligen fått många individer att känna sig väldigt oroliga, den mest extrema formen av denna oro kallas för klimatångest.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Pedro González Núñez

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Om du inte har tillbringat de senaste fem åren av ditt liv gömd i en grotta, vet du säkert vem Greta Thunberg är. Det är en idag 17-årig miljöaktivist som är oerhört passionerad för att rädda planeten från klimatförändringar. Genom att höra hennes tal och observera hur hon agerar, kan man lätt bli medsvept i hennes övertygelser. Samtidigt kan man också drabbas av klimatångest.

Vi har inte någon absolut lösning på hur man kommer över klimatångest. Och orsaken till detta är att det vetenskapligt inte finns något psykologiskt tillstånd i sig som vi generellt klassar som klimatångest. Detta är en term som en grupp experter från Climate Psychology Alliance skapade under 2019 för att hänvisa till ett fenomen som långt ifrån att vara en patologi vi ändå kan betrakta som ett rationellt problem.

Vad är klimatångest?

Låt oss förenkla termen så mycket som möjligt. I grund och botten hänvisar klimatångest till oro för den naturliga livsmiljön vi bor i. Detta inkluderar förstörelse av livsmiljöer, klimatförändringar, föroreningar och alla ekologiska problem och katastrofer som orsakas eller förstärks av människans handlingar och våra produktiva aktiviteter på planeten.

Människor som lider av dessa bekymmer känner sig oroliga när de tänker på sin egen dödlighet, liksom sina nära och kära. Att tänka på världens framtid gör dem otroligt obekväma.

Det är dock viktigt att inte förväxla detta med en klinisk ångest. Som vi nämnde ovan kan man inte klassificera detta som en patologi och det presenterar inte heller en specifik klinisk bild.

Icke desto mindre har American Psychological Association (APA) definierat denna tanke 2017. Enligt dem kan en kronisk rädsla för klimatrelaterade dödsfall förvärra befintliga psykiska hälsoproblem eller utlösa tidigare icke-existerande sådana.

Den ovannämnda amerikanska föreningen uppger att det fanns en generell ökning av klimatångest under 2019. Detta beror till stor del på naturkatastrofer som inträffade, specifikt genom hur dessa blev framställda i media.

Klimat och mental hälsa

Klimat har en direkt inverkan på våra sinnen. Vissa individer känner sig påverkade av det som händer. Andra oroar dock sig mer för vad som kommer att komma. Något som en del kan finna extremt oroande är att vissa öar kan vara helt nedsänkta under vatten om ett antal år på grund av klimatförändringar.

Båda scenarier kan dock orsaka olika upplevelser. Till exempel kan ilska, chock eller terror, mer eller mindre intensivt upplevda, leda till ett posttraumatisk stressyndrom. Ja, en hypotetisk hotbild räcker i dagsläget för att orsaka posttraumatiska stressyndrom hos en del av den mer privilegierade befolkningen.

Dessutom påverkar konsekvenserna av klimatförändringarna den ekonomiska och sociala aktiviteten. Naturfenomen kan påverka industrier som jordbruk, boskap och många infrastrukturer. Detta kan som en konsekvens orsaka fatalism, en känsla av maktlöshet, impotens och andra typer av psykiska störningar.

Den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change har publicerat en studie som kopplar depression och ångest till miljön. I denna påstår de att de individer som oftast drabbas av klimatångest är kvinnor och personer med låg inkomst. Låginkomsttagarna i det här fallet innefattar också studenter. Det finns dock fortfarande inga tydliga uppgifter eller möjliga slutsatser i detta avseende.

Vad vet vi om de som drabbas av klimatångest?

Först och främst finns det vissa typer av ångest som man kan säga är ogrundad eller oproportionerlig rädsla (när man jämför den med storleken eller sannolikheten för hotet). Men när man talar ur en ekologisk synvinkel är detta ett verkligt problem.

Dessutom blir denna känsla av osäkerhet ett naturligt svar på grund av den rastlöshet den provocerar. Enligt de uppgifter som stöder förekomsten av problemet är dessa faktorer särskilt synliga hos kvinnor. Anledningen till detta är att kvinnor tenderar att vara mycket mer bekymrade över föroreningar, global uppvärmning och klimatförändringar. Faktum är att många av dem anser att det till och med kan påverka deras fertilitet.

Dessutom drabbar klimatångest också ungdomar på ett intensivt sätt. Tonåringar, unga vuxna och även barn visar en större koppling till miljön och en stor oro för sin framtid. Vissa vuxna i medelåldern är emellertid också oroade över detta problem på grund av den inverkan det kan ha på deras barns utveckling och framtid.

Finns det en lösning när man drabbas av klimatångest?

Lyckligtvis finns det fortfarande tid att mildra denna typ av ångest. Det är säkert att säga att om det fortsätter så här kan det bli ett allvarligt problem för många människor. För dessa skulle den bästa lösningen vara att förändra sociala och ekonomiska beteenden, undvika tvångsmässig konsumtion och handel och börja implementera grönare energiformer. Fysiska manifestationer av försök till att motverka klimatförändringarna kan också leda till att den upplevda tryggheten ökar, oavsett om det har någon reell effekt eller inte.

Utöver detta är det också nödvändigt att utveckla motståndskraft genom att följa en balanserad och miljövänlig politik som kan ha en positiv effekt på det mänskliga psyket.

Om du tar hänsyn till hälsosammare vanor, till exempel mindre användning av bilen eller tillbringar mer tid i naturen, kan du också förbättra din klimatångest. Det är upp till dig!