Att känna sig nere utan att känna sig skyldig
Hur underbart skulle det kännas om du inte var tvungen att le hela tiden om du inte hade lust? Skulle det inte kännas skönt att säga till världen: “Världen, idag vill jag inte gå ut. Jag vill inte träffa någon.” Ibland vill du bara vara ensam, med dig själv som enda sällskap. Du önskar att det vore lättare att kommunicera när du känner dig nere utan att känna den där knuten i magen. Kort sagt, utan att känna dig skyldig.
Det bästa av allt vore om andra accepterade dina önskningar och bara återkom när din “Öppet”-skylt lyste igen. Utan klagomål eller uppläxningar. Ibland förtjänar du att kura ihop dig ensam, samla ihop dina krafter och resa dig förnyad.
Dåliga dagar är nödvändiga, speciellt för att vi ska uppskatta de goda. Magin i att jämföra och bilda kontraster kan lära oss mycket om vi är uppmärksamma. Det är inte tillräckligt att veta att rosen har törnar, utan även att lära sig hur vi undviker dem och ser till att de inte skadar oss.
Att känna sig skyldig över att vara nere
Att känna sig nere är vanligare än du kan tro. Allt i livet är inte perfekt. Vad som händer är att samhället inte tillåter oss att visa att vi är nere. Faktum är att vi känner oss skyldiga och dömda om vi visar det.
Om du säger att du är ledsen kommer folk att få dig att känna dig underlig. Du upplever det som om de tycker att du är värdelös. Sedan finns det de som tycker synd om dig och de som försöker muntra upp dig och få dig att gå ut. De kan inte hantera någon annans negativa känslor. Det är inte bekvämt. Det är därför de försöker råda bot på det.
Kanske får någon som ser ledsen ut oss själva att tänka på när vi var i samma situation. I ett samhälle som säger att vi borde tygla vår ledsamhet är det inte lätt att acceptera den.
Men du borde inte behöva dölja att du känner dig nere, eller åtminstone bör du inte känna dig skyldig om det. Det är en del av livet. Dåliga dagar existerar, och det är okej om de inträffar. De gör inte så ont som det verkar. De finns bara där för att visa oss att vi behöver någonting. Det är därför det är viktigt att lyssna på dig själv när du inte mår utmärkt.
Att tvinga dig att agera annorlunda på hur du mår inuti är utmattande. Att måla ett leende på läpparna utarmar din styrka. Om du ger uttryck för dina känslor kommer du dock att vara förmögen att överkomma dem. Och om du accepterar det som ett nödvändigt ont kanske du inte känner dig så skyldig.
Den bästa tillflyktsorten: dig själv
På dåliga dagar är den bästa tillflyktsorten du själv. Det är det bästa av två ting: ensamhet men också sällskap – ditt eget sällskap. Du kan ventilera utan att känna dig skyldig och du kan hjälpa dig själv.
Hitta en plats där du kan släcka lyset och ta en titt på vad som hände med glödlamporna. Då kan du fixa dem för att sedan tända dem igen. Finn en plats dit du kan gå och häng upp en skylt som säger att det är stängt för dagen.
Lyssna på vad dina känslor försöker tala om för dig. Trots allt finns det ingen mening i att gå ut och låtsas att du är glad. Det kommer bara att få dina känslor att ringa i alarmklockorna ännu högre och det blir ännu svårare att reparera skadan.
Omfamna dig själv. Ge utlopp för de negativa känslorna , med den enda avsikten att känna och förstå dem. Att hänge dig till dig själv är nödvändigt, och du bör inte känna dig skyldig för det. Låt världen fortsätta snurra. Du kommer att resa dig när du har tillräckligt med styrka… det är ingen brådska.
