Barn skiljer sig inte, det gör bara föräldrarna

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Alicia Yagüe Fernández

Senaste uppdateringen: 29 april, 2023

Under 2016 genomfördes det över 800 000 skilsmässor i USA. Skilsmässan innebär att ett juridiskt ramverk reglerar relationen på ett sådant sätt att alla familjemedlemmar skyddas. Det kan dock bli en av familjens svåraste stunder någonsin. Ibland tas beslutet av båda parter, även om det är vanligt att en av dem tar det första steget. Men barn skiljer sig inte. Det gör bara föräldrarna.

En familj gör att man känner sig skyddad och älskad och under en skilsmässa kan dessa känslor omvandlas till rädsla, smärta och ilska. Skilsmässor gör att problem från förr åter kan komma till ytan. När det uppstår kriser kommer vår personliga historia åter att tas upp samt vår förmåga att hantera det som sker i nuläget.

Vissa personer lägger hatet och bitterheten åt sidan, medan andra glömmer bort allt det bra man har gått igenom. Vissa kan inte klara av det som har hänt och hoppas på en återförening som aldrig sker. Andra försöker glömma bort allt genom att hitta en ny partner, eller två, eller tre… Som vi kan se finns det ett brett spektrum av reaktioner.

Ett giftermål kan dras tillbaka, men föräldraskapet varar under en livstid. När föräldrarna går igenom en skilsmässa så bestämmer de sig för att avsluta förhållandet. De kan dock inte göra likadant med sin roll som föräldrar. Barn bör aldrig befinna sig i en miljö som domineras av våld och bitterhet. Barn får aldrig bli instrument för att såra andra. De bör inte heller fungera som hoppets budbärare för en möjlig återförening.

När kriget inte tar slut

Skilsmässan bör inte vara ett hinder för att utföra rollen som mor eller far. Det bör inte heller vara en process som skadar det förtroende och den säkerhet som barnen behöver. Barn skiljer sig inte. Barnen tillhör inte bara en av föräldrarna, och de bör därför inte användas som instrument för hämnd, hat eller dispyter.

Barn är beroende av sina föräldrar och även om de inte är deras ägodelar så behöver de bibehålla en relation med dem båda för att kunna växa upp på ett hälsosamt sätt. Det är tyvärr vanligt att en av föräldrarna säger sig bry sig om och älska barnen mer. När personen gör detta så insinuerar denne att den andra föräldern inte behövs. Detta är ett väldigt allvarligt felsteg, och det kan ha en negativ påverkan på barnen.

Barn skiljer sig inte och behöver ha kontakt med båda föräldrarna för att kunna utvecklas emotionellt. Det är ett barn och en förälders rättighet att kunna vara tillsammans.

Barn skiljer sig inte, men drabbas ändå av skilsmässan

Efter en besvärlig skilsmässa är det vanligt att föräldrarna blandar sig i varandras relationer. Ibland kan det vara så allvarligt att en av föräldrarna, eller båda, missunnar och kanske till och med överger barnet. Det kan uppstå många olika typer av situationer. Det kan vara så att modern eller fadern, eller båda, överger barnet. En eller båda av föräldrarna kan också involvera barnet i de konflikter som uppstår på grund av skilsmässan.

Det kan uppstå många konsekvenser från de konflikter som uppstår mellan föräldrarna. Hur illa det går beror på hur de hanterar dessa konflikter. Den emotionella kostnaden kan också vara hög, beroende på hur de löser dem och hur längre de varar. När ett par inte löser konflikter på ett lämpligt sätt så kan det göra att alla i familjen blir bittra och aggressiva. Det ger för det mesta också upphov till ett större emotionellt obehag och en emotionell distansering bland familjemedlemmarna.

Konsekvenser av att bli övergiven

En skilsmässa innebär en stor förändring inom familjedynamiken, speciellt inom relationerna. Detta bör dock inte innebära att man överger barnen, för barn skiljer sig inte. Barnens lidande ökar om en av föräldrarna är frånvarande eller försvinner helt. Det är tillräckligt svårt att klara av att en av föräldrarna är frånvarande. Än svårare blir det när föräldern bor på annan ort, inte besöker barnen så mycket eller helt enkelt inte vill ha något att göra med dem.

Övergivna barn har ofta ångest och gör allt för att inte skiljas från den förälder som har vårdnaden. Det är vanligt att de försöker kontrollera relationen och att de uppvisar ett väldigt krävande beteende. Den bakomliggande orsaken är en rädsla för att förlora föräldern. Att skiljas från en frånvarande förälder är väldigt svårt. Det är vanligt att de fantiserar om att den andra föräldern kommer tillbaka. Det är också vanligt att barnen idealiserar den tidigare relationen mellan föräldrarna.

Om den ena eller båda föräldrarna försvinner så kan ett barn uppleva detta som ett straff. Det kan känna sig tvingat till att undertrycka sin ilska, och även att bli överdrivet lydigt. Med andra ord underkastar sig barnet föräldern av rädsla. I dessa situationer vänder barn ofta det undertryckta våldet mot sig själva. De kan å andra sidan bli impulsiva, aggressiva och hotfulla.

Lojalitetskonflikter

Lojalitet är en känsla av solidaritet som förenar behoven och förväntningarna hos flera personer. Det implicerar ett band, en etisk dimension och en förståelse och koherens inom familjen. Värderingar förs över från en generation till nästa. Individen befinner sig i ett nätverk av personliga lojaliteter där det är väldigt viktigt med förtroende.

Många familjer klarar av att maskera sådana lojaliteter. Det finns inte några klara undantag, men det finns oskrivna regler som alla familjemedlemmarna förväntas följa. Det är en typ av rättvisa inom själva familjen som gör att man kan identifiera sig med gruppen.

Allt detta implicerar att varje familjemedlem måste justera sina individuella behov för att anpassa sig inom familjenätverket. Relationen tar ofta slut, men detta gör inte att dispyterna mellan föräldrarna får ett slut. Det uppstår bara ett nytt ramverk som förlänger dispyten. I dessa fall är det ganska vanligt att barnen känner ett behov av att försäkra sig om att i alla fall en av föräldrarna finns där. Detta är vad som kallas lojalitetskonflikt.

Barn skiljer sig inte, men de blir pressade till att välja sida. Om de inte gör detta så kan de känna sig isolerade och illojala mot båda föräldrarna. Om de å andra sidan bestämmer sig för att bli involverade för att känna sig mer skyddade så kommer de känna att de sviker en av föräldrarna. Det uppstår en familjedynamik där lojalitet mot en förälder innebär att man är illojal mot den andre.

Barn skiljer sig inte, och konsekvenserna av uppbrottet bör inte drabba dem

Det är vitalt att vi inte ger våra barn motsägelsefulla budskap när vi kommunicerar med dem. Att exempelvis säga till ditt barn att det inte gör något att han eller hon åker och spenderar tid med pappan, samtidigt som du sedan slutar krama barnet. Detta är ett dubbelt budskap. Dessa verbala och icke-verbala meddelanden kommer att ha en stor negativ påverkan på barnet.

Barnet kommer uppleva att han eller hon gör något fel, men vet inte vad. Anledningen till detta är att det är den vuxne som orsakar den emotionella konflikten. Denna typ av dynamik är väldigt skadlig för barns mentala hälsa.

Det hade varit bäst om föräldrarna hållit ihop för evigt, men om både föräldrarna och familjen i övrigt lider, och om relationen är destruktiv, så kan det vara bäst att separera.

Att ta beslut

När man mår dåligt av att vara tillsammans bör man ibland börja tänka på skilsmässa eller familjeterapi. Att man separerar innebär dock inte att man inte har några skyldigheter gentemot barnen. Ej heller har man rätt att använda barnen som vapen mot sin partner.

Skilsmässan uppstår mellan föräldrarna, och de måste bete sig på ett modigt sätt för att försöka hantera de konflikter som kan uppstå utan att involvera barnen, för barn skiljer sig inte.

Barn och tonåringar behöver stöd från de vuxna för att kunna känna sig säkra och omhändertagna. Det är föräldrarnas ansvar att ge dem denna stabilitet. Om en eller båda föräldrarna inte klarar av att hantera processen så bör man vända sig till en terapeut för att få råd rörande hur man ska göra.

En terapeut kan hjälpa dig att hantera dina känslor, hantera konflikter, ta beslut, hantera ansvar och söka stöd etc. Denna person kommer hjälpa dig att stänga en dörr i ditt liv och hjälpa dig att bemöta framtiden. Det sätt vi hanterar konflikter på kommer avgöra huruvida de blir konstruktiva eller negativa. Att hantera dem konstruktivt är särskilt viktigt när det finns barn med i bilden.