Bör vi se mörkret klarare än vad vi gör?

· 7 februari, 2019

Föreställ dig denna situation: du går igenom en väldigt ljus plats och någon närmar sig dig. Du kan inte se personens ansikte tillräckligt bra för att känna igen vem det är, eftersom ljuset bländar dig. Du kanske höjer handen för att skydda ögonen och få lite skudda, men du behöver se mörkret klarare än vad du gör för tillfället.

Och det är då du ser om den andra personen är en vän till dig eller bara en främling som frågar om vägen. Då du ser vem det är så kan du välja huruvida du vill ge personen en kram eller bara visa vägen dit han eller hon vill gå.

Genom att se mörkret klarare så kommer vi kunna ta visare beslut

Föreställ dig en värld där det bara finns ljus. Om du aldrig har upplevt mörker, hur kan du då förstå och uppskatta ljuset? Det är kontrasten mellan ljus och mörker som leder oss till djupare kunskap. Vi lever i en värld av dualiteter: upp och ner, varmt och kallt, bra och dåligt.

Vikten av mörkret.

Smärtan låter oss uppskatta glädjen bättre. Världens kaos gör att vi uppskattar friden mer. Det hat vi ser kan göra att vi förstår kärleken bättre. De svårigheter som vi stöter på i livet kan därför vara ett viktig redskap för att skapa vital självkännedom.

Ju fler nyanser vi känner till, desto visare beslut kommer vi att kunna ta. Mörkret ger oss därför en möjlighet att reflektera. Mörkret tittar inte utåt, utan får oss att titta inom oss själva. Livet är en resa som går från huvudet till hjärtat.

Livets svårigheter underlättar denna resa, öppnar våra hjärtan och lär oss att uppskatta svårigheterna bättre. Mörkret ger oss en möjlighet att lära känna oss själva och vara koherenta med det som vi har inom oss.

Musikens fabel som gör att vi kan se mörkret klarare

Tänk att du kommer från en plats där man spelar världens vackraste musik. Du har hört den under hela ditt liv. Musiken har aldrig varit frånvarande och du har inte hört något annat under hela ditt liv.

En dag inser du att även om du alltid har hört den så har du aldrig riktigt lyssnat på den. Med andra ord uppskattade du den aldrig eftersom du tog den för givet. Du har aldrig hört något annat. Så en dag bestämmer du dig för att du vill kunna utvärdera denna musik.

Du gör detta på ett utmanande sätt så att du ska kunna uppnå större vinning, och inser plötsligt att du hade kunnat få en betydligt djupare förståelse av den om du gick till en plats där det inte spelas någon musik för att där försöka återskapa denna musik från din hemvist.

Du hade bara gjort detta efter att ekot av hur det lät hade tagit slut. Upplevelsen av att komma ihåg och sedan återskapa symfonin från ditt hem hade gjort att du verkligen förstått hur fantastisk den var.

Du besöker en ny plats. Du lyssnar på ny musik. Vissa sånger är fantastiska, men andra skadar dina öron med sin dissonans. Dessa ogästvänliga toner gör att du skapar din egen musik. Och mörkret kommer vara en nödvändig del av denna skapelse.

Not i olika färger.

Insikten om varför du bör se mörkret klarare

Du börjar snart skriva dina egna kompositioner. Till en början kommer den obehagliga musiken på den nya platsen att distrahera dig. Över tid så kommer du dock att lyckas stänga ute det yttre ljudet och lyssna på de melodier som du har i ditt hjärta; dina musikaliska skapelser blir allt vackrare.

Du komponerar till slut ett mästerverk. När du har slutfört det så kommer du ihåg något: det mästerverk som du har skrivit är samma musik som spelades i ditt hem. Och detta minne ger upphov till ännu en insikt, nämligen att du är denna musik. Det är inte något som du hör utanför dig; musiken är du, och du är musiken.

Genom att ”skapa” dig själv på en ny plats kommer du lära känna dig själv på ett sätt som du inte trodde var möjligt om du inte hade gått utanför din komfortzon. Du vet att om du inte hade upplevt detta mörker, denna nya erfarenhet, så hade du inte kunnat uppskatta den vackra musik som du har runt omkring dig.

Livets svårigheter existerar så att man kan uppleva vem man inte är, innan man kommer ihåg vem man verkligen är. Man kan säga att vi utforskar en dissonans av ljud och mörka tillfällen innan vi återskapar de symfonier som vi har hört i vårt hem. Vi behöver se mörkret klarare. Vi behöver det där mörkret för att kunna bli bättre på att välja riktning och verkligen uppskatta ljuset.