De tre grundprinciperna bakom Viktor Frankls logoterapi
Logoterapi går även under beteckningen “den tredje Wienskolan i psykoterapi”. Den första psykologiska skolan var Sigmund Freuds, den andra var Alfred Adlers och den tredje var den som Viktor Frankl grundade. Och det är denna vi ska fokusera på här.
Freud hävdade att människan var motiverad av “lust”. Senare påstod Adler att hon var motiverad av “makt”. I motsats till dem båda menade Frankl att människans drivkraft istället var “mening”.
Psykologihistoriker är eniga om att studien av psykoanalys till viss del sammanfaller med studien av upphovsmannen Freuds liv. På samma sätt kan vi säga att studiet av logoterapi ger oss en bättre förståelse av Frankls liv. Det är svårt att förstå utvecklingen av den tredje psykologiska skolan om man inte har någon kännedom om grundarens livshistoria.
“Jag har funnit meningen med mitt liv genom att hjälpa andra finna meningen med sina liv.”
Viktor Frankl: grundaren av logoterapi
Viktor Emil Frankl föddes i Wien den 26 mars 1905. Han överlevde fyra koncentrationsläger, däribland Auschwitz. Redan i tidig ålder visade han intresse för medicinska och naturvetenskapliga studier. Vidare hade han en mycket kritiskt inställning till reduktionistiska idéer.
Han kände sitt kall mycket tidigt i livet och började sitt eget sökande efter mening långt före förintelsen. Det var under förintelseåren som han arbetade på sin mest välkända bok Livet måste ha mening.
Viktor Frankl var övertygad att det som gör oss unika är den mänskliga anden. Att reducera livet och den mänskliga naturen till “intighet”, som många av dåtidens filosofer och psykiatriker gjorde, var inte det mest adekvata sättet att se på livet enligt honom.
“Människan kan bibehålla en aning andlig frihet, av mentalt oberoende, även under fruktansvärda förhållanden av psykisk och fysisk påfrestning.”
Vid 19 års ålder hade han redan utvecklat sina två grundläggande idéer.
- För det första: Vi måste besvara frågan som livet ställer oss om meningen med våra liv, eftersom vi är ansvariga för vår existens.
- För det andra: Den yttersta meningen ligger bortom vår förståelse och där kommer den att förbli. Det är något vi måste tro på under vårt sökande efter mening.
Frankls erfarenheter i koncentrationslägren visade honom att människor har förmågan att finna mening. En mening med alla livets förhållanden, även de mest absurda och smärtsamma.
Människans sökande efter mening
I sitt verk Livet måste ha mening skriver Frankl om sina erfarenheter i koncentrationslägren (Turkhein, Kaufering, Theresienstad och Auschwitz). Han beskriver den misshandel fångarna uthärdade, men även den mänskliga andans skönhet. Kort sagt handlar boken om hur det går att höja sig över terror och finna mening även under de mest förskräckliga av omständigheter.
Viktor Frankl avled den 2 september 1997 vid 92 års ålder, och efterlämnade att fantastiskt arv. Med sitt liv och sitt arbete påminner han oss om att vi alla kan skapa mening som kommer att rädda oss i svåra stunder och som aldrig försvinner, oavsett vad vi gör eller hur ovisst livet kan vara.
Allt kan man ta ifrån människan utom en sak: den sista av människans friheter – att välja hur man ska förhålla sig till de givna omständigheterna, att välja sin egen väg.
Vad innebär logoterapi?
Som vi tidigare nämnt är logoterapi känd som den tredje Wienskolan i psykoterapi. Den började spridas i världen under 40-talet. Logoterapin är en metod för att övervinna mänskliga konflikter som förorsakar lidande.
Den gör det möjligt för oss att finna mening i svåra, smärtsamma situationer. Dessa situationer ger oss istället tillfället att växa. Med denna metod kan vi finna mening i alla händelser i livet, varigenom vi har möjlighet att leva ett fullt liv.
“Logos” i logoterapi betyder “mening”, vilket är något som människor alltid söker efter. Logoterapi innebär alltså terapi genom “mening”.
Tre grundprinciper bakom logoterapi
De tre grundprinciperna eller pelarna bakom logoterapin är:
- Viljans frihet
- Viljan till mening
- Livets mening
Viljans frihet
Viljans frihet utvecklar sig genom en specifikt mänsklig förmåga som kallas “självdistansering”. Det är möjligheten att se, acceptera, styra och visualisera sig själv. Enligt Frankls åskådning blir vi därmed fria från tre influenskällor:
- Instinkter
- Arv
- Miljö
Människan präglas av alla tre, men de avgör inte vem vi är. Vi är inte förutbestämda eller fullbordade. Vi är fria från dessa tre aspekter. Närhelst människan är befriad från något så finns det ett skäl for detta. Häri ligger begreppet ansvar. Människan är fri att vara ansvarig och är ansvarig för att hon är fri.
Utifrån denna existentiella analys är människan ansvarig för utformningen av mening och värden. Människan har i uppdrag att utforma meningen med sitt liv och de värden som ger mening åt det. Ingen annan är ansvarig för detta uppdrag.
Viljan till mening
Viljan till mening och självtranscendensen som är utmärkande för människan är intimt förknippade. Människan pekar alltid mot mot något bortom sig själv, mot en mening hon först måste upptäcka och vars fullhet hon måste komma fram till. Viljan till lust (Freud) och viljan till makt (Adler) förlänar människan prestige. Men dessa begrepp står i motsättning till självtranscendens och leder till frustrationer i tillvaron.
Logoterapin utgår från att lust och makt är konsekvenserna av att ha nått ett mål, men inte målen i sig. Därför blir följden för människor som bara strävar efter lust eller makt att de lever i frustration. De känner sig indragna i ett existentiellt vakuum. Viljan till mening söker varken efter makt eller lust. Den söker inte ens efter lycka. Istället fokuserar den på att finna argument – skäl – för att vara lycklig.
Livets mening
De ovannämnda två principerna avser en person som är villig att ta ställning till livets omständigheter, med total frihet, utifrån den mening som de bringar. Det är vad som kännetecknar en människa som söker efter mening. Livet har mening. Denna mening är unik för oss alla. Sålunda är det vår plikt som medvetna och ansvariga varelser att upptäcka vår egen version av denna mening.
Döden kan bara ingjuta fruktan i dem som är oförmögna att fylla den tid de har att leva.
Detta gör vi genom tre grundläggande kanaler som motsvarar tre kategorier av värden.
- Ibland leder det oss till att skapa kreativa värden.
- Andra gånger påverkas vi av en erfarenhet. Exempelvis när vi beskådar en solnedgång eller när någon håller oss i handen.
- Andra gånger ställs vi inför begränsningarna i livet självt (död, lidande).
Hursomhelst så rymmer livet alltid en dold mening tills slutet. Vi har den fascinerande uppgiften att hela tiden söka finna den och göra den till verklighet. Detta är de tre grundprinciperna bakom Viktor Frankls logoterapi. Som vi har sett är det en humanistisk-existentiell syn på människan. Och den kan vara svår att förstå om man inte är bekant med existentialismen. Men den är värd att begrunda med tanke på allt den har att erbjuda i fråga om livsåskådning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
V. Frankl (2013). Man’s Search for Meaning. Herder.
V. Frankl (2003). Before the existential vacuum: towards a humanization of psychotherapy. Herder.
