Dobby-effekten och att känna skuldkänslor
Självbestraffning är en verklighet för många personer. Det är därför “Dobby-effekten” blivit populär – en förklaring till de skuldkänslor som ligger bakom beteendet.
Om du känner till Harry Potter-böckerna från J. K. Rowling så lär namnet Dobby vara bekant. Dobby är en husalf som skadar sig själv varje gång han inte lever upp till sina ägares förväntningar.
Denna karaktär framställs på ett något humoristiskt sett, men hans självskadebeteende förfärar alla i hans närhet. Varför skulle någon vilja skada sig själv?
Dobby-effekten i koppling till skuldkänslor är döpt efter denna älskvärda karaktär.
Skuldkänslor efter att ha gjort något som går stick i stäv med våra värderingar eller som är oetiska eller omoraliska är normalt i viss utsträckning.
Problem uppstår dock när man konstant bestraffar sig för att man känner sig skyldig över något. Detta är ett problem eftersom man lägger för stort ansvar på sina egna axlar.
Dobby-effekten: överdrivna skuldkänslor
Det finns många saker vi känner skuld över i dagens samhälle, trots att vi egentligen inte har någon anledning till det. Skuld uppstår ofta på grund av att vi tror att vi inte mött andra personers förväntningar.
Här kommer några exempel som kan hjälpa dig förstå:
- Att vara en dålig mor: många kvinnor drabbas av förlossningsdepression. Detta är ett tillstånd som ger dem extrema skuldkänslor, för det är ju allmän kännedom att det bästa som kan hända en kvinna är att bli mamma. Det borde därför leda till komplett och evig lycka. När dessa förväntningar inte uppfylls ersätts de av skuldkänslor.
- Du bad om det: många personer som utsätts för övergrepp rättfärdigar våldet från sin “bättre” hälft med att de själva agerat illa. Därför kan de inte lämna förövaren, eftersom de har skuldkänslor. De har trotts allt bett om det; det är självförvållat. Detta påpekades i studien Self-blame in women battered by their partners. Implied factors.
Det finns många andra situationer där en person kan drabbas av Dobby-effekten och dess skuldkänslor.
Kvinnan med förlossningsdepression ger den bränsle genom att känna sig skyldig, och så även den slagna personen som rättfärdigar misshandeln. Det är en typ av indirekt självprygel.
De sårar inte sig själva, utan tillåter någon annan eller något annat att göra det.
Ansvarets roll inom Dobby-effekten
Skuldkänslor måste inte uttryckas på ett skadligt sätt. Så är dock fallet när de blir till en motor av självbestraffning, utan något annat syfte än att lida.
En explosion av skuldkänslor som blir så pervers att den dödar din bestämdhet genom att låta andra skada dig. Det är vad Dobby gjorde.
Ibland har det ansvar du påtvingar dig själv funnits där sedan barndomen. Kanske öste dina föräldrar alla sina frustrationer över dig. Kanske sade de om och om igen att du inte förtjänade det ena eller det andra.
Detta stannar givetvis kvar i sinnet, och i takt med att du växte lärde du dig att vänta dig ett “allt är ditt fel” eller “du är en dålig person”. Därför tror du att du bör bestraffas för det.
De goda nyheterna är att du trots allt detta kan fly från Dobby-effekten och skuldkänslorna. Det bästa sättet är att göra saker som förbättrar din självkänsla.
När du fått en bättre självbild kommer du bli vänligare mot dig själv och därför vara mer flexibel med dina misstag. Framförallt kommer du sluta ta ansvar för saker du inte har någon kontroll över.
Slutsats om Dobby-effekten och skuldkänslor
Om du känner att du identifierar dig med Dobby-effekten och har orealistiska skuldkänslor ska du inte tveka – tala med en expert för att få kvalificerad hjälp.
Inte bara kommer din inre dialog förbättras, utan även hur du behandlar dig själv. På så sätt kan du skydda dig mot detta farliga fenomen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alomo, M., & Muraro, V., & Gurevicz, M., & Castro Tolosa, S., & Lombardi, G. (2016). El sentimiento inconsciente de culpa freudiano: clínica diferencial y suposición de sujeto. Una aproximación metodológica. Anuario de Investigaciones, XXIII , 15-21.
- Ambertín, Marta Gerez. (2009). Culpa, anomia y violencia. Revista Mal Estar e Subjetividade, 9(4), 1077-1102. Recuperado em 01 de abril de 2019, de http://pepsic.bvsalud.org/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1518-61482009000400002&lng=pt&tlng=es.
- Mantilla Espinosa, Fabricio. (2007). El principio general de responsabilidad por culpa del derecho privado colombiano. Revista Opinión Jurídica, 6(11), 131-150. Retrieved April 01, 2019, from http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1692-25302007000100008&lng=en&tlng=es.
