Döm inte dig själv för ditt förflutna, du lever inte längre där
Hur många gånger om dagen tänker du på det förflutna? Hur mycket tid lägger du ner på att analysera vad du gjorde, vad du inte gjorde eller vad du kunde ha gjort bättre? Framför allt, hur mycket destruktiv kritik inkluderar du i dina tankar om en tid som inte längre finns? Det här är inte hälsosamt. Döm inte dig själv för vad du gjorde förr, för du visste inte då vad du vet idag. Du lever inte längre i ditt förflutna.
Du har förmodligen för vana att ofta komma ihåg dina tidigare erfarenheter, handlingar och beslut. Men tyvärr tenderar du inte att göra det på ett snällt sätt. Istället antar du förmodligen ett extremt hänsynslöst perspektiv oftare än inte. I själva verket granskar du ditt förflutna med ett förstoringsglas. Dessutom lyfter du fram var och en av dina misslyckanden genom ett grymt och orealistiskt filter av perfektionism.
Varför har du inte mer medkänsla för dig själv? Tja, sanningen är att du inte är riktigt medveten om den skada du tillför dig själv. Du tenderar att tro att du genom att kritiskt analysera ditt förflutna lär dig något av det. Du tror antagligen att du genom att hela tiden ångra dig eller skuldbelägga dig själv för det som hände, betalar av någon form av utestående skuld. Men du kommer att börja lära dig mycket mer när du slutar döma ditt tidigare jag och försonar dig med det.
Döm inte dig själv för ditt förflutna
Skuldbelägg inte dig själv
Skuld är ditt egos mest kraftfulla verktyg. Det håller dig verkligen förankrad i det förflutna. Du kan känna skuld för att du sårat någon, eller för att du låtit dig själv bli sårad eller för att du inte fattat bättre beslut. Du undrar hela tiden hur du hade kunnat agera i vissa situationer och beskyller dig själv för att du inte har gjort det bättre.
Men kom alltid ihåg att du gjorde så gott du kunde just innan du hamnade i skuldfällan. Du kunde verkligen inte ha agerat annorlunda med den kunskap du hade då. Det du gjorde var det enda du kunde göra med tanke på vad du visste vid den tiden, vem du var och de omständigheter du befann dig i.
Nu, i efterhand och med erfarenhet, skulle det naturligtvis vara lätt för dig att hitta alternativ. Men klarhet kommer alltid efter inlärning, inte tidigare.
Faktum är att om du nu kan se på det förflutna från en annan vinkel så beror det på dina tidigare misstag. Av denna anledning bör du fira din medvetenhet. Du får under inga omständigheter falla i fällan att skuldbelägga dig själv. För idag vet du vad du inte visste då, och då gjorde du vad du kunde.
Ångra inte ditt förflutna
Ånger är en annan känsla som håller dig fången. Naturligtvis är det helt acceptabelt att uppleva ånger om du sårade någon, eller till och med dig själv, så länge du följer upp det med lämplig åtgärd. Med andra ord, be om förlåtelse, rätta till skadan och lär av den.
Det är aldrig någon idé att förneka att något har hänt. Lägg inte ner någon energi på att bli frustrerad och önska att det aldrig hade hänt. Du kan inte ändra på det. Kom istället ihåg att alla dessa erfarenheter har gett dig lärdomar. Faktum är att de har gjort dig till den du är idag. Det är din historia; den innehåller alla de misstag och misslyckanden som har fört dig hit. Var därför tacksam för det du har lärt dig och gå vidare.
Döm inte dig själv
Slutligen ska du komma ihåg att du varje dag har möjlighet att uppfinna dig själv igen. Det beror på att ditt förflutna inte definierar vem du är idag. Dessutom, om du gjorde ett misstag så gör det inte dig till ett misslyckande eller en dålig person.
Försökte du men misslyckades? Det betyder inte att du kommer att misslyckas igen. Om du tidigare var självisk eller inte kunde sätta gränser, betyder det inte att det ligger i din natur och inte kan ändras. Sluta definiera och döm dig själv för den du var. Döm inte dig själv för ett förflutet du inte längre lever i.
Döm inte dig själv, försonas med dig själv
I slutändan är det dags att se på ditt tidigare jag med medkänsla. Utan tvekan, då var du sårad och tillät det att hända. Med all sannolikhet, om du kunde gå tillbaka i tiden med den kunskap som du nu besitter, skulle du förändra många av dina tidigare handlingar. Men du måste förlåta dig själv, förstå dig själv och se tillbaka vänligt på ditt tidigare jag.
Kom ihåg att erfarenheter framför allt är lärdomar och inte meningar. Att integrera din historia och allt som hände i den är viktigt för att du ska kunna skapa en ny väg för dig själv. Skuldbeläggande, ånger och konstant självkritik knyter dig till de smärtsamma stunderna och dömer dig till att leva permanent i en tid som sedan länge har passerat.
Försonas med dig själv och låt dig själv gå vidare. Du är redo och kan vara en annan person. Du lever inte längre i ditt förflutna. Integrera det, lär av det och fortsätt med ditt liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- De Rosa, L., Dalla Valle, A., Rutsztein, G., & Keegan, E. (2012). Perfeccionismo y autocrítica: consideraciones clínicas. Revista Argentina de Clínica Psicológica, 21(3), 209-215.
- Maynar, M. A., & Germer, C. K. (2016). Autocompasión en Psicoterapia y el Programa Mindful Self Compassion:¿ Hacia las Terapias de Cuarta Generación?. Revista de Psicoterapia, 27(103), 169-185.