Vilka drag har drömmarna hos deprimerade personer?

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

Deprimerade personer tenderar att uppleva olika typer av sömnproblem, men det finns ett konstigt faktum som vetenskapen har bevisat. Drömmarna hos deprimerade personer varar upp till tre gånger längre än hos folk utan depression.

Depression orsakar ofta obehag och utmattning, men drömmarna hos deprimerade personer har ett väldigt specifikt mål: att reglera deras emotionella värld.

Detta är definitivt ett nytt ämne, och ett som ingen känner till så bra. När vi pratar om depression är det vanligt att man fokuserar på ett par specifika saker.

Detta är oftast de symptom, utlösare och olika behandlingar som vi har. Men vi ser sällan på ämnet från våra drömmars perspektiv, för att få en bättre förståelse rörande vad som händer i hjärnan på en deprimerad person när denne till slut lyckas somna.

Vi håller med Freud om att drömmarna är den kungliga vägen till det omedvetna sinnet. Den vägen kan faktiskt vara en väg som aldrig tar oss någonstans, men den kommer definitivt att ge intressanta inblickar rörande vad som pågår i vårt sinne.

Drömmar visar att det finns ett problem. De är som en abstrakt Kandinskij-målning. De försöker säga oss något, ge form åt det som gör ont, förargar, skrämmer eller hotar oss.

Drömmarna hos folk med depression är en försvarsmekanism som vår hjärna använder för att försöka reglera den jobbiga känslan.

REM-fasen hos folk med depression

Doktor Rosalind D. Cartwright är en berömd psykolog vid University of Cornell. Hon ägnade mycket av sitt liv åt att forska om och förstå drömmarnas värld.

I hennes välkända bok “The Twenty-Four Hour Mind” pratar hon om den intressanta relationen mellan våra känslor och våra drömmar.

Det är verkligen en fantastisk ansträngning baserad på åratal av forskning där en idé verkligen står ut. Hjärnan försöker hjälpa oss att hantera negativa känslor genom drömmar.

Det sätt som den gör detta på är lika fascinerande som konstigt. Varför? För att personerna faktiskt inte märker hur drömmandet hjälper dem. Men det försöker hjälpa genom olika mekanismer. Låt oss ta en titt på dem…

REM-fasen och drömmarna hos deprimerade personer

• Deprimerade personer kan exempelvis vara sömniga under dagen och ha svårt att somna under natten.
• När de vaknar upp känner de sig utmattade eftersom de inte har fått en god återställande vila. Raka motsatsen. De känner att deras huvuden är “fulla”. De vet att de har drömt mycket, men de kan inte riktigt förstå vad dessa drömmar handlade om.
• Det som händer är att deprimerade personer går in i REM-fasen mycket tidigare. Och denna fas där drömmarna uppstår varar oftast 3 gånger längre. Med andra ord varar drömmarna hos deprimerade personer tre gånger längre än hos personer som inte är deprimerade.
• Vi bör även komma ihåg att vi kallar REM-sömn för den “paradoxala sömnen” efter den inte gör en utvilad. Faktum är att det är den period där vi producerar mest adrenalin.
• Tack vare nya typer av tester har vi kunna se något rörande det limbiska systemet. Det är ett system som är relaterat till våra känslor och det är väldigt aktivt under REM-fasen. Detta händer endast hos deprimerade personer.

Dr. Cartwright förklarar hur hjärnan tar kontrollen när vi sover. Den viktigaste aspekten av denna tid, som är viktigare än att få en återställande fysisk vila, “pushar oss” till att reda ut emotionella knutar.

Den gör dock det på det värsta möjliga sättet. Den använder mardrömmar, som även uppstår i drömmarna hos deprimerade personer.

Allt som orsakar förvirring, ångest eller depression kommer ut i denna konstiga värld. Det är vår hjärna som försöker reglera de negativa känslorna för att “avgifta” denna blandade spänning.

Vilomönster hos personer med depression

Vi vet om att man genom att “drömma” tre gånger så mycket, ha mardrömmar och öppna upp ögonen på morgonen och känna sig trött, inte kommer bli så värst hjälpt när det kommer till att komma över depression.

Om denna information hjälper oss med något så är det att lära känna vår fiende bättre. Och vi bör förstå att vår hjärna informerar oss om att det finns något vi behöver fixa.

Så vi vet att det alltid är en bra idé att applicera sömnstrategier. De är användbara för att förbättra sömnen hos folk med depression.

De kan även hjälpa oss om vi går igenom ett liknande tillstånd. Detta stämmer oavsett om det handlar om en mindre depression, dystymi eller en större depression.

• Vi bör undvika att intensifiera vår emotionella last innan vi går till sängs eftersom vi då utan tvekan kommer göra vårt humör sämre, och REM-fasen kommer vara längre och vi kommer inte kunna vila ut ordentligt.
• Träning som meditation eller någon annan avslappningsteknik kommer vara användbar. Detta kommer hjälpa oss att gå till sängs med en mindre aktiv hjärna.
• Om vi tar antidepressiva medel kommer det vara bra för oss att reda ut vilka bieffekter de kan ha på vår sömn, och vi kanske bör byta mediciner om effekterna är allvarliga.
• Och vi behöver justera vår dygnsrytm. Vi bör försöka följa ett konsekvent schema, där vi går till sängs och går upp vid samma tid varje dag.

När vi går framåt i vår behandlingsplan kommer vår REM-sömn att justera sig själv. Den kommer ta mindre tid och låta oss vila ut bättre. Vår drömvärld kommer samtidigt inte vara så irriterande, mystisk eller skrämmande. Vår hjärna kommer sluta prioritera våra känslor så att den kan utföra sina vanor under natten. Under natten klassificerar den ofta viktig information, organiserar erfarenheter och tar bort icke-användbar information.

Vår inre värld kommer få tillbaka sin balans. Mardrömmarna och depressionens skuggor kommer blekna…