Emotionellt instabil personlighetsstörning: vad är det?
Emotionellt instabil personlighetsstörning, eller borderline personlighetsstörning, påverkar ens sätt att tänka, uppfatta och relatera till saker. Personen ifråga kan vara oflexibel, vilket leder till svårigheter att anpassa sig samt beteenden som skiljer sig från sociala normer.
De grundläggande karaktärsdragen hos emotionellt instabil personlighetsstörning är generella mönster av instabilitet i koppling till mellanmänskliga relationer och självbild.
Kort sagt innefattar detta tillstånd en ihållande anomali i den sociala och personliga funktionen – ett märkligt sätt att hantera problem och mellanmänskliga relationer. Det börjar vanligtvis i ungdomen eller vid starten av vuxen ålder. De flesta får en diagnos mellan 19 och 34 års ålder.
Vanliga symptom på emotionellt instabil personlighetsstörning
Snälla överge mig inte
Personer med denna diagnos försöker desperat att undvika sann eller påhittad övergivning. Uppfattningen av att ha övergetts eller stötts bort kan leda till djupa förändringar i individens självbild, kognition och beteende.
Dessa individer är väldigt känsliga för miljömässiga omständigheter. De upplever stor rädsla för övergivning och olämplig ilska. Det är sant även när separationen är verklig, men bara under en begränsad tid. De kan till exempel bli arga när någon viktig kommer några minuter för sent till ett möte eller måste ställa in.
Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning börjar tro att denna “övergivning” antyder att de är “dåliga”. Rädsla för övergivning är kopplat till en intolerans för ensamhet och behovet att ha andra personer med sig. Deras desperata ansträngningar att undvika övergivning kan inkludera impulsiva handlingar, såsom självskada och självmordsbenägenhet.
Varken med eller utan dig
Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning har ett mönster av instabila och intensiva relationer. De kan idolisera stöttande personer eller potentiella älskare vid första eller andra mötet. Vidare kan de även kräva att spendera mycket tid med personen eller väldigt snabbt dela med sig av intima detaljer om relationen.
De kan dock snabbt gå från att idealisera till att nedvärdera människor. De kan känna att den andra personen inte bryr sig tillräckligt, ger tillräckligt eller finns där tillräckligt. Personer med denna diagnos kan bry sig om andra, men bara under förväntningen att den andra personen “finns där” för att möta deras egna behov.
Dessa individer är benägna till plötsliga och dramatiska förändringar i sin uppfattning av andra. De kan växla från att se på andra som sina bästa vänner till sina värsta fiender.
Dessa förändringar reflekterar vanligtvis besvikelse på en stöttande person vars egenskaper de idealiserat eller som de förväntar sig ska stöta bort eller överge dem.
Plötsliga förändringar
Det kan finnas en skarp och ihållande förändring av identitet karaktäriserad av instabil självbild eller uppfattning av sig själv. Dessa individer ändrar sig plötsligt och dramatiskt när det kommer till självbild, mål, värderingar och professionella aspirationer.
De kan även uppleva plötsliga förändringar i sin sexuella identitet och typ av vänner. Dessa individer kan svänga markant. De kan till exempel gå in i rollen som personer som ber om hjälp för att senare vara hämndlystna personer som vill bli kompenserade för dålig behandling.
Vanligtvis har personer med emotionellt instabil personlighetsstörning en negativ eller skadlig självbild. Ibland känner de inte att de existerar överhuvudtaget. Detta sker när de upplever brist på meningsfulla relationer, omvårdnad och stöd.
Vidare presterar de ofta sämre i ostrukturerade situationer på jobbet eller i skolan.
Impulsivitet och självmordsrisk
Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning utövar impulsivitet i minst två områden som är potentiellt skadliga för dem. De kan spela patologiskt, spendera pengar ansvarslöst, hetsäta, missbruka droger, ha oskyddat sex eller köra vårdslöst. Vidare uppvisar de vanligtvis även beteenden såsom återkommande självmordshot eller självskadebeteende.
10% av de drabbade begår självmord. Självskadebeteende (skärsår, brännskador) och hot om eller försök till självmord är också vanligt. Självmordstendensen är vanligtvis anledningen till att dessa personer ber om hjälp.
Många fall av självskada är en reaktion på ett uppfattat hot om separation eller bortstötning. Under dessa upplevelser kan självstympning utföras. Det antyder ofta lindring eftersom det bekräftar förmågan att känna eller minskar känslan av skuld över att vara en dålig eller föraktlig person.
Emotionellt instabil personlighetsstörning ger upphov till intensivt humör
Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning demonstrerar instabilitet i förhållanden på grund av en väldigt reaktiv emotionalitet. De lider till exempel av episoder av irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och sällan i mer än några dagar. Dessa episoder kan reflektera den extrema reaktiviteten hos de individuella mellanmänskliga stressfaktorerna.
Kroniska känslor av tomhet och ilska
Personer som lider av detta klagar ofta på kroniska känslor av tomhet och blir lätt uttråkade – de är i konstant sökande efter något att göra. Vidare kan de uttrycka sin ilska på olämpliga eller intensiva sätt och ha mycket svårt att kontrollera den.
De presenterar sig vanligtvis på ett väldigt sarkastiskt sätt, med varaktig förbittring och verbala explosioner. Deras ilska frammanas ofta när de uppfattar att en vårdnadsgivare eller älskare är försummande, avlägsen, likgiltig eller ämnar att överge dem.
På gränsen till “galenskap”
Under perioder av extrem stress kan personer med emotionellt instabil personlighetsstörning uppvisa övergående paranoida tankar eller dissociativa symptom (alltså personlighetsförändring). Dessa episoder inträffar oftare som svar på sann eller påhittad övergivning.
Symptomen tenderar att vara övergående och vara i minuter eller timmar. När den betydelsefulla personen återigen tar hand om den drabbade kan symptomen lägga sig.
Vad är orsaken till emotionellt instabil personlighetsstörning?
Som med många andra personlighetsstörningar finns det inte någon tydlig orsak bakom denna. Det finns dock vissa riskfaktorer som kan göra en person predisponerad att drabbas. Dessa faktorer kan vara biologiska, psykosociala eller genetiska.
Vi vet att emotionellt instabil personlighetsstörning är runt fem gånger vanligare bland biologiska släktingar av första graden. Det finns även en högre familjerisk för substansmissbruk, antisocial personlighetsstörning samt bipolär och depressiv sjukdom.
Vilka behandlingar finns?
Behandlingar fortsätter att vara ett svårt ämne för experter på grund av tillståndets komplexitet och sätt att visa sig. Instabiliteten hos personer som lider av denna diagnos gör det svårare att upprätthålla behandlingar, och de överges ofta.
Behandlingsmetoden som man föreslår idag följer följande riktlinjer:
- Behandling med psykotropiska läkemedel
- Psykoterapi
- Ingripande i kriser genom intagning på sjukhus
- Stödnätverk: familj och experter
Psykotropiska läkemedel
Farmakoterapi bör ses som ett kompletterande ingripande i behandlingen. Det ska aldrig ses som ett substitut för arbetet som utförs mellan personen och dennes sociala stödgrupp.
Läkare kommer skriva ut läkemedel som är bäst lämpade för patientens nuvarande symptom. Normalt sett ämnar de att lindra symptomen som uppvisas inom emotionell och affektiv instabilitet, impulsivitet och beteendemässig brist på kontroll samt kognitiva svårigheter.
Psykoterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning
Psykoterapeutiska ingripanden kombinerar olika modaliteter: individuella och gruppmässiga. De specifika enheter som för tillfället existerar involverar högt strukturerade, flerdisciplinerade och inkluderande program.
Kognitiva beteendetekniker, träning i sociala färdigheter och psykoedukation har visat sig vara effektiva. En typ av terapi som gett goda resultat är dialektisk beteendeterapi, som utvecklades av Marsha Linehan.
Målen med denna terapi är som följer:
- Öka nivån av adaptiva färdigheter och funktionella förmågor (personlig vård, jobbsökande, etablering av vänskaper etc.)
- Minska impulsivitet
- Öka känslan av medveten närvaro i nuet
- Öka fysiskt och psykologiskt välmående
Ingripande i kriser genom inläggning på sjukhus
Detta svar är reserverat för tider av självskada, psykotiska och depressiva episoder, psykosocial försämring och liknande. Det är vanligtvis korta inskrivningar vars syfte är att kontrollera de akuta symptomen eller den krisande situationen (kompensera personen så mycket som möjligt).
När krisen är under kontroll återvänder personen hem under medicinsk uppsyn och med farmakologisk behandling.
Som vi sett är emotionellt instabil personlighetsstörning ett komplext tillstånd som sällan förstås och är svårt att behandla. Lidandet hos patienterna och personerna i deras omgivning är dock sådant att det är vitalt att fördjupa forskningen och implementera effektiva behandlingar.
