Förtvivlan minskar med åldern enligt studie

En nyligen utförd studie analyserade hur fyra av Erik Eriksons personlighetsdimensioner utvecklas i takt med att folk åldras. Resultaten antyder att medelåldern faktiskt är ett väldigt attraktivt skede i livet, tvärtemot vad många tror.

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Sonia Budner

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Tidens gång lämnar ett djupt märke hos oss alla. Att bli äldre verkar göra många ledsna, men en studie som studerade personlighetens fyra dimensioner visar att förtvivlan faktiskt minskar med åldern i många fall.

Personlighetens fyra dimensioner som forskarna fokuserade på var produktivitet, stillastående, ego-integration och förtvivlan.

Dessa kommer från Erik Eriksons personlighetsteori och refererar till de extrema ändarna av två av de åtta psykosociala skeden som han föreslog. Dessa två psykosociala tillstånd motsvarar de sista faserna i livet.

En serie konflikter som du måste konfrontera för din egen personliga utveckling karaktäriserar varje livsskede. Mellan åldrarna 40 och 60 sker konflikten mellan stillastående och produktivitet.

Ego-integration och förtvivlan motsvarar i sin tur åldrarna 60 och uppåt.

I denna artikel ska vi ta en titt på dragen hos varje personlighetsdimension. Vi ska även titta på slutsatserna som en fascinerande studie ledd av psykologerna Nicky J. Newton och Elisabeth A. Vanderwater ledde till.

Produktivitet och stillastående

Produktivitet är den personliga dimension som är kopplad till nivån av aktivt deltagande i att bygga en hälsosam framtid. Denna dimension utvecklas förståelse och hänsyn till andra.

Den är vad som låter dig titta bortom ytan för att se problemets hjärta och ge råd från visheten du samlat på dig över tid.

Stillastående refererar å andra sidan till brist på personlig tillväxt eller utveckling av dessa produktiva förmågor. Det karaktäriseras av låg tolerans för frustration och ovisshet.

Om du är stillastående är du inte bra på att hantera problem som kräver en mer komplex form av analys.

Ego-integration och förtvivlan

Ego-integration är förmågan att återhämta sig från svåra situationer. Med andra ord refererar det till motståndskraft. Ego-integration karaktäriseras av känslor av tillfredsställelse med livet.

Förtvivlan relaterar å andra sidan till brist på ego-integration och associeras med känslor av förtvivlan och att livet saknar mening.

Förtvivlan gör dig fientlig mot andra och mot situationer du inte förstår.

Studien

166 kvinnor mellan åldrarna 43 och 72 deltog i studien, som hade fyra faser under loppet av 28 år (1986-2014). Under denna period följde forskarna de fyra personlighetsdimensioner vi nämnt ovan.

Datan visade en konsekvent ökning i produktiviteten och ego-integrationen mellan åldrarna 43-70. Stillastående nådde däremot sin högsta punkt runt 60, varpå den började sjunka.

Avslutningsvis var förtvivlan något som minskar med åren, men även den aspekt som nådde sin kulmen först. De högsta nivåerna visade sig runt 50 men sjönk sedan drastiskt mellan åldrarna 60 och 70.

Känslor av förtvivlan

Forskningen visade som sagt att förtvivlan minskar med åldern medan positiva känslor ökar i styrka. Under deltagarnas sista skeden i livet försvann förtvivlan som ett resultat av ökad ego-integration.

Stillaståendet föll även avsevärt medan produktiviteten och integriteten förblev konstant eller ökade över tid.

Forskarna tror att denna minskning i stillaståendet även är kopplat till en ny känsla av personlig utveckling som genereras av ego-integrationen.

Dessa resultat är med andra ord väldigt hoppfulla. Det verkar som att bra konfliktlösning i de senare skedena av livet kan generera avsevärda minskningar i nivån av förtvivlan och avsevärt öka de positiva dimensionerna.

Det är därför det kan vara smart att tackla medelåldern med entusiasm och ett öppet sinne. Om denna forskning visar sig stämma så kan du bli mer aktiv och motståndskraftig i takt med att åren går.