Hur man hanterar förlusten av en närstående
Att vara tvungen att hantera förlusten av en närstående är en oundviklig del av livet. Trots att det är oundvikligt är vi människor sällan psykologiskt förberedda på att hantera denna typ av känslomässig smärta. En inre förvirring och effekten av ett oväntat och orättvist adjö.
Viktor Frankl sa att lidande gör människor klarare och världen mer transparent. Enligt denna logoterapins fader öppnar smärtan perspektiv. Det kan vara så, men tid och en finkänslig process av anpassning och internt arbete krävs för att nå detta mentala tillstånd av absolut klarhet och acceptans.
Detta psykologiska hantverk kräver tillämpningen av en serie strategier, inklusive förändringar. De utgör dagligen applicerade smörjmedel för att underlätta utvecklingen mot återhämtning och assimilering av förlusten. För trots att en närstående aldrig riktigt försvinner, kan alla lära sig att leva med sitt minne i ett nytt skede av sina liv.
”Döden lämnar hjärtesorg som ingen kan läka, kärleken lämnar ett minne som ingen kan stjäla.”
-Richard Puz-
Förlusten av en närstående – strategier för att anpassa sig till en ny verklighet
Att acceptera och integrera förlusten av en närstående är en känslig process. Således upplever alla den på sitt eget, unika sätt. Vissa människor behöver psykologiskt stöd, medan andra påbörjar en period av introspektion och tillbakablickar där de kan omdefiniera sig själva och hantera sin förvirring, ilska och sorg.
Var och en kommer att fylla sina egna luckor på sitt egna sätt, och kommer att använda specifika strategier för att så ska kunna ske. Det mest avgörande vid samtliga fall är att varken stagnera eller göra sorgen till ett permanent mentalt tillstånd. Det är viktigt att skapa en serie resurser och metoder för att hantera dessa situationer lite bättre. Låt oss analysera dem närmare.
Varje känsla är giltig
Lidandet, en fysisk utmattning, motsägelser, rädslor, frustration och även ilska är alla känslor förknippade med förlusten av en närstående. De är alla krampaktiga, intensiva och svåra att uttrycka. Men det sista du bör göra är att undertrycka dem och tänka att du måste återgå till det normala så snabbt som möjligt.
Ha inte för bråttom; det finns tid för allt. När förlusten inträffar och du är klar med polisen eller försäkringsbolaget (om så är nödvändigt) måste du säga ditt sista adjö vid platsen eller begravningen.
Sedan börjar en period av acceptans, där du måste släppa ut alla känslor för att ge dem närvaro och utrymme. Detta eftersom att smärtan från förlusten av en närstående inte bara har ett element av sorg. Det finns många fler känslor att hantera, kanalisera och anta.
Förlusten av en närstående kräver att du pratar, umgås och håller dig aktiv
Sorgen är en process, inte ett tillstånd. Således fokuserar ett av elementen som hindrar acceptansen av förlusten av en närstående på längtan, nostalgi och det ihållande minnet från det förflutna. Du måste fokusera på nuet, inte det förgångna. Aktivera dig i ditt dagliga liv för att så ska ske.
Återvänd till ditt sociala liv efter att ha ägnat tid åt nödvändig introspektion för att acceptera och ventilera känslor. Att prata med vänner och familj lindrar smärtan. Att återgå till din gamla rutin tvingar ditt sinne att fokusera på ditt här och nu, och inte lika mycket på det förflutna. Genom att ha skyldigheter samt sätta nya mål och projekt får du en påminnelse om att livet fortsätter.
Känn dig inte skyldig. Att få tillbaka ditt liv, umgås och lämna ditt hem innebär inte att du glömmer din närstående. Det är inte ett brott mot deras minne. Det gör däremot att du kan fortsätta komma ihåg dem utan att bli förlamad av smärta. All sorg kräver rörelse för att uppnå acceptans.
Att hantera ångesten i samband med förlusten av en närstående
Sorgeångest är en ganska vanlig verklighet när du upplever förlusten av en närstående. Känslor håller dig fången och dina tankar blir kaotiska och kastar dig in i ett tillstånd av psykologisk hjälplöshet som kan pågå i flera månader.
Som du säkert förstår är det inte lätt att anpassa sig till det tomrum som personen lämnar. Det är inte lätt att ta tillbaka tyglarna i sitt liv när smärtan och minnet väger tungt för en. I dessa fall är det därför alltid bäst att gå till någon som är specialiserad på ämnet och kan bedöma dina ångestnivåer med hjälp av instrument som exempelvis Hamiltons ångest- och depressionskala.
Kognitiv beteendeterapi är alltid lämpligt när det gäller strategier för att hantera denna psykologiska verklighet, liksom ACT-terapi. Följande tekniker är bland de mest användbara nycklarna inom terapisamtalet för att underlätta acceptansen av förlusten och för att minska ångest:
- Underlätta frisättningen av känslor och tankar.
- Låt klienten diskutera den närståendes död och allt denna upplevt under hela perioden.
- Använd tekniker som kan lösa de dagliga problemen, detta är en hjälpsam vägledning för en person som sörjer.
- Underlätta också acceptansen av den nya verkligheten och omformuleringen av nya mål och värderingar.
- Projicera den sörjande in i framtiden så att denna kan återfå sin rutin och återgå till de aktiviteter som de tidigare tyckte om.
Sammanfattningsvis
Processen för acceptans och sorg är full av svårigheter, framsteg och motgångar. Men så småningom kommer du dit. I slutändan når du steget där du kan hantera tillvaron. Du kommer att kunna leva med minnet av din närstående. Smärtan avtar.
Naturligtvis kommer du aldrig att glömma den älskade som gått bort, men du kommer att lyckas vara utan dem fysiskt. I stället kommer de alltid att vara med dig i ditt hjärta.