Kan tarmbakterier påverka dina känslor?
I århundraden har vi använt ordspråket “Mens sana in corpore sano” (ett sunt sinne i en sund kropp). Och även om meningen som vi ger det nu skiljer sig avsevärt från originalet, visar studier att en sund kropp är hem för ett sunt sinne på många olika nivåer. Bland de bevis som stödjer denna teori är en viktig studie som är relativt ny. Denna studie undersökte förhållandet mellan tarmbakterier, hjärnan och känslor.
För relativt kort tid sedan hittade forskare ett överraskande förhållande mellan känslor och våra tarmbakterier. Faktum är att tarmbakterier blivit ett hett ämne för forskare de senaste åren.
Den nära relationen mellan tarmen och hjärnan
Alla känner vi till känslan av att ha fjärilar i magen. Ny forskning har visat att det finns viss sanning i den metaforen. Sedan början av 2000-talet har forskare tittat på förhållandet mellan bakterier som lever i vår tarm och mental hälsa.
Detta är dock egentligen inte ett nytt forskningsområde. I början av 1900-talet skrev läkare och forskare mycket om denna koppling. De diskuterade hur innehållet i tjocktarmen, särskilt de skadliga bakterierna som lever där, kunde bidra till trötthet, depression och neuros.
Forskare avvisade inledningsvis de första studierna och hypoteserna om att tarmbakterier påverkar hjärnan som pseudovetenskapliga. Men för omkring 15 år sedan började de återuppta idén om sambandet mellan tarmen och hjärnan. När forskare fortsatt att undersöka detta ämne, har de upptäckt att kommunikationen mellan hjärnan och tarmen faktiskt är en tvåvägskommunikation.
Hjärnan påverkar både immunfunktioner och gastrointestinala funktioner. Dessa funktioner kan faktiskt förändra sammansättningen av tarmens mikrobiom. Bakterier i tarmen producerar även neuroaktiva föreningar, signalsubstanser och andra metaboliter som verkar på hjärnan.
I studier på möss har forskare upptäckt att vissa av dessa föreningar kan påverka permeabiliteten hos blod-hjärnbarriären. Denna barriär är det som hindrar skadliga ämnen i blodet från att komma in i hjärnan.
Tarmbakterier och humör
För några år sedan började det vetenskapliga samfundet studera den konkreta effekten som tarmbakterier kunde ha på känslor. De upptäckte att mikroorganismerna i vår tarm utsöndrar ett stort antal kemiska ämnen.
Bland dessa är samma ämnen som våra neuroner använder för att kommunicera och reglera vårt humör. Dessa inkluderar dopamin, serotonin och gammaaminosmörsyra (GABA). Dessa ämnen förefaller spela en roll vid tarmsjukdomar som sammanfaller med höga nivåer av ångest och svår depression.
Dessutom har man känt till ett tag att en stor del av vår neurokemiska tillförsel härstammar från tarmen. Det är där dessa kemiska signaler reglerar aptit, mättnadskänslor och matsmältning. Det var emellertid inte förrän för några år sedan som forskningen började ta hänsyn till mikrobernas roll vid utsöndringen av dessa speciella kemiska ämnen.
Rollen som interaktion mellan hjärna, tarm och mikrobiota har
Nyligen identifierade forskare vid UCLA mikrobiotan i tarmen som interagerar med områden i hjärnan som rör humör och beteende. Detta kan vara första gången som forskare har identifierat beteendemässiga och neurobiologiska skillnader i samband med den mikrobiella sammansättningen hos friska människor. Tidigare utförde forskare all forskning inom detta område på djur.
Denna studie bekräftar att interaktioner mellan hjärna, tarm och mikrobiota kan spela en viktig roll i vår hälsa och vårt beteende. Tidigare studier tyder på att mikrobiotan (mikroorganismerna i tarmarna) kan påverka beteende och känslor.
Men har tarmen en inverkan på hjärnan eller hjärnan en inverkan på tarmen? Det är inte klart om tarmen har en inverkan på hjärnan och dess utveckling eller vice versa. Forskare menar att det är svårt att dra kausala slutsatser eftersom det här är ett relativt nytt område inom forskningen. De flesta av de stora studierna på detta område pågår fortfarande.
Betydelsen av tarmbakterier
Forskning om inverkan av tarmbakterier på hjärnan är ett pågående projekt. Vi har mycket att upptäcka och klargöra. Hittills förklarar de olika undersökningslinjerna följande:
- Tarmens mikrobiota är en stor koloni som är viktig för hälsosam metabolism och hjärnfunktion.
- Kommunikationen mellan tarm och hjärna innefattar nervkopplingar.
- Tarmbakterier är viktiga under barns utveckling och kan påverka hur stresskretsar i hjärnan kopplar samman.
- Probiotika, eller “goda bakterier”, kan ha en positiv inverkan på humörrelaterade symtom.
Det råder ingen tvekan om att mikrobiotan spelar en viktig roll i vår hälsa och för vårt humör. Vi bör tänka på det som en del av ett komplext och mångfacetterat kommunikationssystem. Det är nödvändigt att upprätthålla en sund balans i hjärnan. Medan vi väntar på att mer forskning ska publiceras, bör vi alltså ta hand om våra kroppar och lyssna på de meddelanden de skickar till oss.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Foster, J. A., & McVey Neufeld, K. A. (2013). Gut-brain axis: How the microbiome influences anxiety and depression. Trends in Neurosciences. https://doi.org/10.1016/j.tins.2013.01.005
- Cryan, J. F., & Dinan, T. G. (2012). Mind-altering microorganisms: The impact of the gut microbiota on brain and behaviour. Nature Reviews Neuroscience. https://doi.org/10.1038/nrn3346
- Sommer, F., & Bäckhed, F. (2013). The gut microbiota-masters of host development and physiology. Nature Reviews Microbiology. https://doi.org/10.1038/nrmicro2974