Kognitiv dissonans i emotionellt beroende relationer

Vad är kognitiv dissonans och vad gör det i emotionellt beroende relationer? Läs vidare för att lära dig.
Kognitiv dissonans i emotionellt beroende relationer
Alicia Escaño Hidalgo

Skriven och verifierad av psykologen Alicia Escaño Hidalgo.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Vi har beslutat att skriva dagens artikel på grund av all skada vi kan drabbas av om vi inte hanterar kognitiv dissonans i relationer korrekt.

Vi ska alltså tala om Leon Festingers berömda teori om kognitiv dissonans. Detta är ett klassiskt koncept inom psykologin som myntades av psykologen Leon Festinger 1957.

Det refererar till det faktum att människor vanligtvis strävar efter att bibehålla en intern koherens mellan sina övertygelser, värderingar och beteenden. När denna balans hotas så känner sig personen obekväm och vill återställa den.

Kognitiv dissonans är en väldigt vanlig psykologisk effekt, speciellt i relationer. Sanningen är att vi alla upplever den i någon utsträckning. Idag ska vi dock fokusera på kognitiv dissonans och dess effekt på emotionellt beroende.

Strategier för att lura oss själva

Vi är ofta inte medvetna om denna dissonans. När vi väl upptäcker den så har vi dock vanligtvis olika strategier för att försöka konfrontera den, ibland undermedvetet.

Antingen bagatelliserar vi vårt beteende (“det spelar ingen roll” eller “vi måste dö av något”) eller så använder vi självbedrägeri (“saker och ting kommer säkert ändras”).

Vid andra tillfällen kan vi ändra vår egen åsikt och försöka influera andra att ändra sina. Vi kan till och med skapa strategier så att vi inte måste jämföra oss med andra.

Till exempel: “Ja, det stämmer att han dog av cancer eftersom han rökte, men han hade familjeanlag och det har inte jag.”

Kognitiv dissonans i relationer med emotionellt beroende är ett ganska vanligt ämne. När någon lever i en giftig relation så vet personen innerst inne att denne borde försöka ta sig ur den.

På samma gång finns det dock alltid något som tycks hindra personen. Rädslan för ensamhet och att uppleva förlust går hand i hand med obehaget du känner på daglig basis i en destruktiv relation.

Rädslan för ensamhet

När “jag måste” möter “jag behöver”

Kognitiv dissonans i emotionellt beroende relationer dyker upp när personen börjar känna att varje dag med partnern är som en fängelsedom.

Detta kan vara för att partnern förödmjukar eller fryser ut offret. Det uppstår även när någon är aggressiv, argumenterande eller till och med otrogen.

Resultatet är att den beroende personens självkänsla blir alltmer påverkad.

När en emotionellt beroende person upplever en gnista av medvetenhet så öppnas personens ögon, varpå hon ser sig som hon verkligen är. Hon blir medveten om smärtan hon känner.

Allt blir som en virvelvind och hon inser att hon måste avsluta den relation som sårar henne så mycket.

Dessvärre kommer emotionellt beroende med något ännu mäktigare: rädslan för bortstötning och ensamhet. Rädslan för att vara ensam håller personen i sitt isande grepp.

På grund av det försvinner denna medvetenhet ofta som en strimma av rök.

Att lita på falsk trygghet

Istället för att göra det logiska och medvetna valet att avsluta relationen söker personen skydd i en falsk trygghet av att “behöva” den andra personen för att inte vara ensam.

På grund av det kan saker och ting bara fortsätta att utspela sig som det alltid gjort, utan förändringar.

Den beroende personen stannar i den giftiga relationen, och det leder till en väldigt obehaglig kognitiv dissonans. Även om du vet att du måste fly så gör tanken på ensamhet dig livrädd.

Kognitiv dissonans i relationer med emotionellt beroende blir ännu mer obehagligt när personer i omgivningen tydligt ser att du borde avsluta relationen. Deras avsikter är goda och de vill hjälpa dig.

De säger saker som “Ser du inte att hon är otrogen?”, “Du ska inte finna dig i att han skriker på dig” eller “Avsluta det innan det är för sent”.

Detta skapar givetvis en ännu större intern konflikt, och den beroende personen kan börja argumentera med dessa personer eller helt sluta prata med dem för att undvika mer dissonans.

Detta förvärras när personer motsätter sig vårt agerande, speciellt om de är viktiga för oss.

Par kramar varandra

Kognitiv dissonans och emotionellt beroende relationer: ursäkter och självbedrägeri

Inom de giftiga relationers ramverk är ursäkter och självbedrägeri vanligt förekommande. De kommer till ytan i ett försök att minska obehaget som produceras av kognitiv dissonans.

På så sätt börjar personer tro att sakerna de skapat i sina huvuden är sanna, för att på så sätt skapa en falsk förståelse för situationen.

Kognitiv dissonans i emotionellt beroende relationer ger oss nyckeln till att upptäcka självbedrägeri.

De bästa ledtrådarna är våra känslor. När du är i ett skadligt förhållande och ditt beteende går stick i stäv med dem, känner du obehag.

Ibland kan det till och med leda till depression och allt det innefattar: sömnlöshet, aptitbrist, apati…

Att omforma vår inre dialog

Om vi känner oss väldigt obekväma eller oroliga borde vi kanske omforma vår inre dialog. Om vi gör det kommer vi inse vad vi försöker intala oss själva för att fortsätta som vi alltid gjort.

Att överväga ett uppbrott

Ett annat sätt vi lurar oss själva på är när vi tänker på ett möjligt uppbrott och upplever det som om det vore en djup avgrund. Vi fylls av intensiv rädsla för det okända som en framtid med dessa förändringar kan leda till.

Detta kan ofta göra oss ännu mer säkra på att vi måste förbli vid vår partners sida. Inte på grund av kärlek, utan av rädsla för att vara ensamma. Vi litar helt enkelt inte på vår förmåga, våra resurser och vår potential.

Att gå i terapi är viktigt om vi vill avtäcka alla dessa trick som vårt sinne spelar oss; det gör det för att ge oss en osäker men oönskad framtid.

Psykologisk terapi kan verkligen hjälpa oss att minska denna dissonans med hjälp av strategier som inte sårar oss på något sätt.

Vad vi verkligen behöver är att börja ta stegen som kommer leda oss till att till slut konfrontera verkligheten och ta bestämda beslut.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Morales, F.(1994). Psicología Social. Madrid: McGraw-Hill.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.