Självbedrägeriets konst – att föra sig själv bakom ljuset

4 december, 2017 i Psykologi 0 Delat
Självbedrägeriets konst

Självbedrägeriets konst refererar till situationer där vi ljuger för oss själva. Det är faktiskt vårt sinne som spelar oss spratt. Självbedrägeri sker när vi övertygar oss själva om att något är sant trots att det inte är det, men gör det undermedvetet.

Skillnaden mellan lögner och självbedrägeri är att man med lögner är medveten om att man inte säger sanningen. Självbedrägeriets konst grundas istället i att man undermedvetet övertygar sig själv om att lögnen faktiskt är sanning.

Med andra ord inser inte den självbedragande personen vad han gör, eller är åtminstone inte alltid medveten om det, och det är däri dess makt ligger. Så länge vi inte inser det kommer självbedrägeriet visa upp sin makt på sitt tysta, förklädda sätt.

Självbedrägeriets konst kommer i olika skepnader, vissa mer frekventa än andra. Vidare har de alla olika psykologiska effekter. Vi ska förklara de fyra vanligaste typerna av självbedrägeri och deras huvudsakliga psykologiska effekter.

1. Självbedrägeriets konst: funktionellt självbedrägeri

Vi observerar funktionellt självbedrägeri i situationer där personen ljuger och försöker övertyga sig själv om att beslutet är korrekt. Det mest välkända exemplet på detta hittas i fabeln Räven och vindruvorna.

I denna fabel försöker räven, som kännetecknas av sin list, nå den lockande klasen med vindruvor genom att hoppa upprepade gånger. Efter några misslyckade försök slutar hon, och hanterar sin frustration genom att lura sig själv. Hon övertygar sig själv om att hon inte vill ha druvorna eftersom de inte var tillräckligt mogna.

Självbedrägeriet i denna fabel om räven och druvorna (som i Sverige i vissa fall gestaltas av rönnbär) kallas för funktionellt självbedrägeri. Det har en väldigt tydlig funktion (därav namnet): att ljuga för sig själv för att undvika irritationen som kommer med misslyckande.

Att lura sig själv

Problemen med funktionellt självbedrägeri

Kortsiktigt, funktionell självbedrägeri kan tjäna ett syfte, med i det långa loppet är det varken positivt eller fördelaktigt. Den psykologiska effekten uppnås eftersom personen beslutade sig för att omvandla sanningen (att inte kunna nå målet) till en lögn (målet är inte värt det) för att minska förlusten.

Enligt psykologen Giorgio Nardone kan alla goda avsikter bli negativa och kontraproduktiva om de upprepas för mycket. Med andra ord kan allt som är funktionellt producera motsatt effekt än den önskade om det dras ut för mycket eller tas i för stora doser.

På så sätt blir personen som använder funktionellt självbedrägeri aldrig utmanad och stannar konstant i sin komfortzon. För istället för att träna sig själv att försöka och få de nödvändiga färdigheterna för att nå målet, fortsätter han att ljuga för sig själv.

Han övertygar sig själv om att det han ville ha inte var särskilt viktigt eller att det inte är värt ansträngningen som krävs för att nå det.

2. Värdera och tro

Självbedrägeriet som kallas för ”värdera och tro” uppstår ur behovet att avsluta en konflikt mellan olika begär. Denna typ av självbedrägeri karaktäriseras av övertygelsen att om något kostar mycket pengar, tid eller ansträngning, är det värt mycket mer än något vi inte betalat så mycket för.

Vi värderar till exempel att vara medlemmar i en grupp som det krävdes stor ansträngning för att komma med i högre än en grupp som det inte var svårt att komma med i.

I situationer där en person måste jobba hårt för att uppnå ett mål, oavsett om målet är attraktivt eller inte, omdirigerar deras uppmärksamhet dem till slut mot allt som bekräftar att målet är värdefullt.

Det slutar med att de tror att målet är värdefullt för att rättfärdiga investeringen de gjort. Annars kommer den konflikt mellan olika begär vi nämnde ovan dyka upp.

Varifrån kommer detta självbedrägeri?

Eftersom vi som människor inte psykologiskt kan bibehålla inkonsekvensen mellan våra kognitiva system (övertygelser, tankar och idéer) och våra beteendemässiga system (handlingar, beteenden) under särskilt lång tid, uppstår självbedrägeriet ”värdera och tro” som ett sätt att lösa paradoxen.

Den huvudsakliga psykologiska effekten från detta självbedrägeri är att personen kämpar för att nå ett mål som ofta inte passar in i dennes system av principer och värderingar.

Det är ett självbedrägeri med utgångsdatum eftersom effekten inte varar för alltid. I det långa loppet blir personen faktiskt medveten om detta bedrägeri, vilket hör honom besviken.

3. Tröstande självbedrägeri

Tröstande självbedrägeri är den smartaste varianten och observeras väldigt ofta hos svartsjuka personer. Tröstande lögner observeras i situationer där personen beskyller någon eller något för sin situation för att kunna tycka synd om sig själv.

Några exempel på tröstande självbedrägeri kan vara att tänka att du lider av en fobi eftersom din mamma ”gjorde dig rädd för hundar” eller att tro att ”jag är en väldigt svartsjuk person eftersom min partner ger mig anledning att vara det.” Dessa är tankar som en person ofta har för att finna tröst.

Rannsaka dig själv

På så sätt är detta en variant av självbedrägeriets konst som låter dig skydda din självkänsla och ditt ego. Den får oss att tro att inget är vårt fel och att vi alltid är offret. Ur en synvinkel är detta positivt, eftersom vi i många omständigheter inte är 100% ansvariga för omständigheterna vi befinner oss i.

Å andra sidan kan vi motsätta oss förändringar som vi måste göra i livet genom att vända oss till förflutna orsaker och externa faktorer.

Fallgroparna med tröstande självbedrägeri

Tröstande lögner skyddar oss. Problemet med alla typer av utdraget skydd är att det hindrar oss från att utvecklas psykologiskt. Den psykologiska effekten hos detta självbedrägeri är att det hindrar oss från att konfrontera problem som får oss att må dåligt, och försäkrar oss om att det är omöjligt att övervinna dem.

4. Att ljuga för andra för att övertyga dig själv

Ett av de mest subtila sätten att lura sig själv är att ljuga för andra, och därmed dig själv. Dessa är situationer där personen förmedlar berättelser, situationer och uppfattningar som är förvrängda.

Först är du medveten om denna smärre vridning av sanningen, men sakta men säkert blir man absorberad av historien och de involverade karaktärerna.

Om denna mekanism för att ljuga för andra upprepas flera gånger kommer lögnen bli till sanning – även för den som skapade den. En möjlig förklaring för detta fenomen är att hjärnan anpassar sig till oärlighet, och lögnen levs som verklighet. Det är som om personen glömt bort att han hittat på allt.

Även inför tydliga bevis på att det är en lögn kommer dessa individer lyckas fortsätta förneka verkligheten. Inte på grund av brist på ärlighet, utan på grund av självbedrägeri.

Ingen är immun mot denna typ av bedrägeri. Det är ett vanligt psykologiskt fenomen som i viss utsträckning är relativt normalt. Att frigöra dig själv från dina egna lögner kräver mycket personlig reflektion.

Att titta inom dig och förstå ditt egna värde, dina ideal och dina önskningar är det första steget mot att skydda dig själv från självbedrägeriets konst och rikta dig mot mål som du verkligen vill nå.

MER FÖR DIG