Kognitiv psykologi: vad är det och vem grundade den?

I början av 1960-talet ifrågasattes starkt beteendepsykologins relevans för att förstå mentala processer. Det var i detta ögonblick som kognitiv psykologi myntades.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Alicia Escaño Hidalgo

Senaste uppdateringen: 10 april, 2024

Kognitiv psykologi är för närvarande den mest inflytelserika och effektiva terapin som används för att återhämta sig från mentala problem. Även om “kognitiv” inte är en vanlig term, är den väldigt vanlig inom beteendevetenskapen.

För någon som inte är bekant med psykologi kan man säga att “kognitiv” är en synonym för kunskap eller tanke.

Kognitiv psykologi fokuserar på det icke observerbara

Kognitiv psykologi är därför en studie av mänskligt beteende som fokuserar på det icke observerbara, alltså mentala aspekter. Det finns aspekter någonstans mellan stimuleringen och det observerbara svaret.

I mer förståeliga termer söker den kognitiva psykologin att få reda på vilka idéer som florerar i sinnet hos patienten och hur dessa influerar dennes emotionella och beteendemässiga svar. Hur påverkar dessa idéer hur personen känner och vad han gör (åt det)

Nuförtiden används ofta kognitiv terapi för att lösa alla typer av psykologiska problem. Detta eftersom det handlar om att observera hur tankar eller tankemönster påverkar beteendet hos patienten ifråga. I många fall styr dessa tankemönster även deras beteende.

Därför fokuserar behandlingar ur det här perspektivet på att identifiera dessa tankar, tro och mentala system. Ibland motsvarar dessa inte verkligheten. Alternativt är de överdrivna. Behandlingen fungerar likt en debatt. Den består av att ställa frågor som inför tvivel i dessa tankemönster.

Den kognitiva revolutionen

På 50-talet var det ihållande paradigmet beteendepsykologi eller inlärningspsykologi. De lyckades förklara en hel rad psykologiska fenomen.

Trots det var de fortfarande begränsade eftersom de bara kunde förklara det observerbara. Allting mellan stimulans och svar ansågs vara ett epifenomen. Det var beteendets så kallade svarta låda och stämplades som irrelevant för observerbart beteende.

När beteendeinställningen kom till en återvändsgränd började vikt läggas vid andra fenomen. Till exempel fenomenet som uppstår i våra sinnen i ögonblicket vi tar emot en stimulans och ögonblicket vi ger ett svar. Det är då som forskare började studera processerna av resonerande, språk, minne och föreställning.

Samma sak inträffade med Sigmund Freuds psykoanalys – en trend som också höll i sig på den tiden. Den var inte heller förmögen att ge ett svar på många mentala störningar, oavsett hur revolutionär den var.

Generellt sett finns det vissa linjer av forskning som gav upphov till kognitiv psykologi, såsom:

• Utvecklingen av datorvetenskapen och beräkning (Turing, Von Neumann…) som tillät skapandet av maskiner som är programmerbara och kapabla att ta beslut. De gjorde så genom att skapa något som är jämförbart med det mänskliga sinnet och hur det kan bearbeta information.
• Framsteg inom cybernetiken, genomförda av Wiener.
• Teorin om information av Shannon, som uppfattade information som ett val och reducering av alternativ.

Vilka författare formulerade kognitiv psykologi?

Som vi förklarat tidigare uppstod den kognitiva psykologin ur beteendepsykologins begränsningar. Den är till exempel oförmögen att förklara varför två personer med samma förutsättningar svarar annorlunda. De mest välkända representanterna som satte den kognitiva psykologin på den beteendevetenskapliga kartan var:

F.C. Bartlett

Han var den första professorn i experimentell psykologi på Cambridge University. Hans främsta postulat var teorin om sinnets system, där han hävdade att tankar, liksom minnen, är processer som kan rekonstrueras.

Genom att läsa fabler för deltagarna i hans studier fann han att de inte kom ihåg dem ordagrant, även om de lästes upprepade gånger. Vad han fann var att de här människorna mer troligt kom ihåg saker som passade in i tidigare mentala strukturer.

Jerome Bruner

Enligt den här författaren finns det tre former av inlärning: den aktiva (genom handlingar), ikoniska (sammanfattning av visuella intryck) och symboliska (som använder ord eller andra symboler för att beskriva upplevelser). Han etablerade tanken på att instruktionsteorin måste fokusera på våra största aspekter.

• Anlag för inlärning
• Sätten på vilken kunskapskroppen kan struktureras
• Sekvenserna för hur materialet presenteras
• Sättet och rytmen för belöning och bestraffning

Den viktigaste delen av hans teori var denna: en elev lär sig mer och fortare om han är involverad i kunskapen han försöker skaffa och dessutom använder den.

Gardner

Han formulerade den kända teorin om multipla intelligenser, enligt vilken intelligens är förmågan att organisera tankar och koordinera dem med handlingar. Varje person har åtminstone åtta typer av intelligens eller kognitiva förmågor.

Dessa intelligenser är halvt oberoende, men arbetar som ett lag (integrerat) inom individens sinne. Varje person kommer även att utveckla en typ av intelligens mer än de andra på grund av kulturell betoning.

Jeffrey Sternberg

Sternberg är mest känd för sin teori om kärleken – “kärlekens triangel” – enligt vilken fullbordad kärlek består av tre element: intimitet, passion och engagemang.

Därefter postulerade han den triarkiska intelligensteorin, vilken säger att intelligens är en mental aktivitet ämnad till att anpassa sig, välja ut och forma relevanta miljöer av subjektet ifråga. Intelligens uppvisas enligt den här forskaren genom hur vi alla konfronterar eller gynnar förändringar.

David Rumelhart

Han är en väldigt inflytelserik författare om teorin om mentala system. Enligt den här forskaren är mentala system representationer för generella koncept som lagras i minnet och hjälper oss att organisera världen. Hans teori förklarar ur världen är representerad i vårt sinne och hur vi använder den informationen för att interagera med världen.

Jean Piaget

Han är en av de viktigaste författarna inom kognitiv psykologi. Han formulerade teorin om kognitiv utveckling i olika faser. Dessa faser karaktäriseras av innehavet av kvalitativt olika logiska strukturer. Strukturer som svarar för särskilda kapaciteter och inför vissa restriktioner för barn.

Andra stora namn inom kognitiv psykologi

Det finns många andra representanter för kognitiv psykologi, såsom Vygotskij, Erikson och Ausubel, som alla förtjänar att ett omnämnande här. Deras bidrag orsakade en revolution inom psykologin.

Tack vare dessa mäns arbete har psykologin tagit flera jättekliv framåt. Beteendevetenskapen är fortfarande relevant och kan även kombineras med den kognitiva psykologin. Samtidigt har den senare medfört en stor utveckling mot vad vi visste jämfört med bara ett par årtionden sedan. Den har förbättrat behandlingen av många mentala störningar. Depression till exempel kan man behandla mycket effektivare nu.

Kognitiv psykologi är dock inte befriad från begränsningar. Viss kritik behandlar antagandet att mentala processer och beteende är separata företeelser. Eller att det förra leder till det senare.