KOL-symtom: vilka är de och hur är de relaterade?

Patienter med kroniska sjukdomar har ofta dålig psykisk hälsa. Ångest och depression är två av de kliniska tillstånden som är vanligast förekommande hos patienter med KOL. Läs mer om deras effekter här.

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 08 augusti, 2024

Kroppen och sinnet starkt sammankopplade. Som ett resultat sammanfaller individens hälsa och välbefinnande, liksom alla sjukdomar och obehagskänslor. När en person lider av en kronisk sjukdom, såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), spelar den psykologiska sfären en nyckelroll.

Även om detta är en kontroversiell fråga, har ångestsymtom, såväl som tecken på depression, potential att påverka KOL. Dessutom tycks de påverka livskvaliteten som upplevs av drabbade. Faktum är att dessa kliniska tillstånd potentiellt kan försämra en patients funktionella prestationsförmåga markant.

Svårigheterna med att lida av kronisk obstruktiv lungsjukdom

KOL är en patologi som kroniskt påverkar lungorna. Ångest och depression är de tillstånd som oftast förekommer vid sidan av denna sjukdom (komorbiditet) (Kunik et al., 2005).

När denna lungsjukdom fortskrider blir den allvarligare. De som lider upplever faktiskt stora svårigheter i sina dagliga aktiviteter.

De som lider av KOL tenderar att uppvisa ett underskott i fysisk prestationsförmåga jämfört med andra patienter (Anegan et al., 2012, Troosters et al., 2010). Till exempel går de långsammare eftersom deras andningsförmåga begränsar dem.

Kopplingen mellan ångest och KOL

Enligt en forskningsstudie publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health, ledd av Dr Monira I. Aldhahi, uppvisar majoriteten av patienter med lungsjukdom också kliniskt signifikanta ångestsymtom. Dessutom resulterar effekten av ångest vid denna sjukdom i mindre fysisk träning.

Som du kommer att se senare kan detta vara ett inslag som leder tillbaka till depressiva symtom. Faktum är att en av slutsatserna av ovanstående studie var att ökad ångest och depression, i kombination med dålig fysisk kondition, verkar synergistiskt. Detta ger låg funktionsförmåga hos personer som lider av KOL.

Dessutom har ångest potential att framkalla vissa symtom som förvärrar KOL. Till exempel hyperpné. Detta symtom gör att patienterna upplever ett luftbrist. I sin tur minskar det deras förmåga att prestera fysiskt. Följaktligen utför de inte fysisk träning och deras livskvalitet minskar.

Sambandet mellan depression och KOL

Depression har också potential att förvärra svårighetsgraden av lungsjukdomssymtom. Samtidigt, som ett resultat av underskottet i fysisk träning, sker en minskning av aktivitetsnivån. Det gör att drabbade blir mer isolerade från sina närstående. Detta är också kopplat till depression (Bourbeau et al., 2009).

Forskarna vet ännu inte orsakerna bakom förändringen i dessa patienters mentala hälsa. Men en studie publicerad i BMJ Journals visar att försämringen av livskvaliteten, såväl som social isolering och minskad ekonomisk inkomst, är inflytelserika faktorer för uppkomsten av ångest och depression i samband med KOL (van Manen et al. 2002).

Det är av största vikt att identifiera de faktorer som intensifierar symtomen på lungsjukdom. Dessutom är det absolut nödvändigt att undersökningar fortsätter om hur depressiva symtom, såväl som ångest, påverkar tillståndet.

Målet är tydligt. Det består i att skapa specifika interventioner som å ena sidan förebygger uppkomsten av symtom och å andra sidan effektivt behandlar dem när de väl har uppkommit. Som ett resultat skulle de drabbade uppleva en förbättring av sin funktionella prestationsnivå.