Konkurrenskultur och hur det skadar arbetsplatsen

I en alltmer komplex och föränderlig värld verkar konkurrenskultur vara motorn som driver varje organisation och arbetsmiljö. Men till vilket pris? Vilken effekt har det på de anställda? Ta reda på det i den här artikeln.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 05 augusti, 2024

Konkurrenskultur är ryggraden i nästan alla stadier av våra liv. Det har internaliserats från barndomen, i skolan och senare intensifieras det när vi går in i arbetslivet. Den engelske psykologen och filosofen Herbert Spencer myntade den klassiska termen “survival of the fittest” för att definiera detta anmärkningsvärda behov av att tävla sinsemellan.

Nuförtiden möter varje organisation ständig konkurrens där målet är att tillföra värde till sig själv och stanna kvar på marknaden. Men till vilket pris? Är det också nödvändigt att utveckla en intern rivalitet bland medarbetarna själva? Och vilken effekt har detta på arbetsplatsen? Vi ska utforska detta.

Konkurrenskultur på arbetsplatsen

Aristoteles Onassis hävdade att “Jag har inga vänner eller fiender, bara konkurrenter”. Denna föreställning exemplifierar tydligt visionen hos många stora affärsmän, de som helt dominerar sina företag och anställda. Det är faktiskt ingen slump att konkurrenskulturen har varit på uppgång under de senaste decennierna.

Som professor Michael E. Porter vid Harvard Business School framhåller i sin bok Competitive Strategy (2009), är det absolut nödvändigt att tävla för alla organisationer. Denna strategi gör skillnaden i de ekonomiska termerna och tillväxten för alla företag, med tanke på den stora rivalitet och förändringar som sker inom affärsområdet och samhället i stort.

Konkurrenskultur är ett utbrett fenomen. Dessutom har det ökat som ett resultat av globaliseringen och kommer att fortsätta att öka med den pågående utvecklingen av ny teknik. Detta förklarar varför det är vanligt att se samma dynamik i många företags interna funktion. Samtidigt är det en mekanism som i vissa fall inte ger de förväntade fördelarna.

Hur konkurrenskultur påverkar arbetsplatsen

Vi måste alla arbeta i konkurrensutsatta miljöer emellanåt. Men vi måste vara medvetna om att intern konkurrens mellan anställda motiverar vissa och avskräcker andra. Alla upplever faktiskt inte den här typen av situationer på samma sätt. Pekings universitet i Kina genomförde en studie som visar att det är den anställdes personlighet som lägger grunden för den typ av konkurrensbeteende som leder till goda prestationer.

Problemet ligger dock hos organisationer som etablerar en förtryckande konkurrenskultur för att nå sina mål. De tenderar också att skapa arbetsmiljöer som saknar samarbete och sammanhållning. Det här är scenarier som, långt ifrån att uppmuntra kreativitet och produktivitet, inte ger några fördelar. Nedan ska vi utforska denna dynamik.

1. Konflikter på arbetsplatsen

Statens arbeidsmiljøinstitutt (STAMI) i Oslo i Norge publicerade en intressant analys 2022 om detta ämne. De menar att konflikter på arbetsplatsen ofta leder till sjukskrivning. Faktum är att effekten av denna interna dynamik på organisationer kan vara enorm.

I många fall leder konkurrenskultur i ett företag till meningsskiljaktigheter, kritik och till och med trakasserier bland anställda. Behovet av att medarbetaren sticker ut och uppnår meriter genom att överträffa sina kollegor skapar situationer som är både obekväma och hotfulla.

2. Kronisk dysfunktionell stress

Konkurrens på arbetsplatsen är produktivt under vissa omständigheter. Faktum är att om mekanismerna är välstrukturerade och en tydlig plan med specifika mål skapas, kan upplevelsen vara givande och framgångsrik. Men organisationer dominerade av en arbetsmiljö där konkurrensen är konstant, medför stort psykiskt obehag för sina anställda.

Även om stress vid vissa tillfällen kan vara positivt kommer de anställdas mentala hälsa att påverkas när press och rivalitet är ett regelbundet inslag på arbetsplatsen.

3. Oetiskt beteende

En ostrukturerad och rivalitetsbaserad konkurrenskultur genererar oetiska beteenden. Faktum är att oetiska reaktioner och handlingar förekommer som kan vara närmast brottsliga. Det verkar som att om medarbetarens enda mål är att uppnå mer än de andra och vara bäst i laget, försvinner sammanhållningen, empatin och den ömsesidiga respekten. Det är då som rivalitet resulterar i hotfulla och dysfunktionella realiteter.

4. Minskad produktivitet

En forskningsstudie utförd av Renmin University of China visar att de mest konkurrensinriktade medarbetarna är de som tillför innovation till företaget och som uppvisar högst upplevd självförmåga. Den visar också att det är nödvändigt att veta under vilka omständigheter och sammanhang dessa beteenden uppstår.

Om arbetsplatsen är välstrukturerad och det inte råder hänsynslös konkurrens kommer det att bli positiva resultat. I sammanhang dominerade av hård konkurrens känner de anställda sig istället avskräckta, vilket leder till att produktiviteten blir lidande.

Ett exempel kan ses i företag som publicerar statistik eller tabeller över anställdas goda och mindre goda prestationer. Att peka ut och lyfta fram vissa personer skapar ett underlag för konstant press och missmod.

5. Utmaningar som blir till hot

Konkurrens drivs av motivation och viljan att uppnå saker. Anställda måste ha gott självförtroende för att kunna utmana andra personer på arbetsplatsen. Det finns onekligen något berikande i dessa processer. Detta eftersom konkurrens är en form av utmaning, och när det finns syften och entusiasm kan man uppnå stora mål.

Problemet med en konkurrensutsatt arbetsplats är att den är förtryckande. Medarbetarna känner sig inte utmanade, utan snarare hotade. Plötsligt är deras kollegor inte lagmedlemmar, utan rivaler. De blir figurer som hittar på knep och mekanismer för att avslöja andra och undergräva deras produktivitet. Detta är inte en etisk eller framgångsrik mekanism för någon organisation.

6. Konkurrenskultur leder till konformism

Att vara på en negativ, mycket konkurrensutsatt och ansträngande arbetsplats kan resultera i konformism. Detta innebär att medarbetaren kan komma att välja att göra så lite som möjligt för att inte bli stressad eller hamna i skadliga situationer istället för att förbättra sin prestation och sin egen effektivitet.

Istället för att sträva efter att vara bäst, föredrar medarbetaren därmed att vara som alla andra och inte anstränga sig mer än nödvändigt. Denna mekanism är helt enkelt ett självskydd och en överlevnadsrespons.

7. Den psykiska hälsan påverkas

Vissa personligheter anpassar sig och ser fördelar i mycket konkurrensutsatta miljöer. Men andra är mer sårbara för stress och ångest. Även om det är sant att effekterna av en konkurrensinriktad arbetsplatskultur varierar mellan anställda, finns det vissa konsekvenser i miljöer där rivaliteten är giftig och ointelligent. Detta resulterar i följande effekter:

• Den anställdes värde erkänns inte.
• Stress är konstant.
• Alla på arbetsplatsen verkar vara ett hot.
• De anställda börjar ta med sig sina problem och sin oro hem.
• De tror att de till slut kommer att bli av med sina jobb för att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga.

Dessa variabler är allvarliga faktorer för medarbetarnas psykiska välbefinnande. Den mentala hälsan påverkas faktiskt av en ihållande konkurrens på jobbet.

Behovet av en samarbetsinriktad arbetskultur

Organisatorisk effektivitet ligger inte alltid i att skapa konkurrensinriktade arbetsmiljöer för de anställda. Samhället och näringslivet är redan fientliga och komplexa platser. Det är att föredra att skapa mekanismer som modellerar samarbetsmiljöer.

Idag bygger vissa välkända teknikföretag sin interna kultur på att utbilda sina anställda i en samarbetsmentalitet. Detta är faktiskt det enda sättet att möta pågående utmaningar och ständiga förändringar. Att se kollegorna som stöd och personer som kan uppmuntra kreativitet är oerhört värdefullt. Detsamma gäller inte om de uppfattas som motståndare eller hot.

Nuförtiden konkurrerar varje företag med dussintals organisationer inom samma sektor. Alla skapar dock inte samma dynamik. Men för att kunna arbeta tillsammans med synergi och innovation måste de alla se tillsammans mot samma horisont. Först då kommer de att nå framgång.