Effekterna av trakasserier på arbetsplatsen kan sitta i länge
Effekterna av trakasserier på arbetsplatsen är något man betalar ett högt psykologiskt pris för. Därför är det inte förvånande att WHO och arbetshälsoorganisationer betraktar det som vi idag kallar mobbning som ett av de största problemen i arbetslivet.
Dessutom är det ett fenomen som blir allt vanligare. Antalet klagomål ökar hela tiden, men ändå är de förfaranden som syftar till att åtgärda och förebygga problemet otillräckliga.
Och trots att fler och fler människor rapporterar trakasserierna, så menar fackföreningarna att många arbetstagare upplever det som alltför riskabelt att göra anmälningar. Utöver detta medför svårigheterna med att bevisa trakasserierna, byråkratin och de utdragna rättsprocesserna att många väljer att inte föra saken vidare. Därigenom tvingas de att utstå de påföljande konsekvenserna.
Och som man poängterar i Stop Bullying Coalition, vilket är en paraplygrupp för mobbningsbekämpning, så är situationen mycket mer komplicerad för yrkesgrupper som tjänstemän och offentligt anställda, läkare, sjuksköterskor, lärare och poliser. Många män och kvinnor tiger av rädsla att förlora sina jobb. Detta skapar en situation där trakasserierna blir kontinuerliga och djupgående. Det kan även leda till att utsatta begår självmord.
Psykologen Heinz Leymann var den som var först med att år 1980 upprätta en nomenklatur med avseende på trakasserier. Han och andra experter pekar på samma nedslående fakta. Tragiskt nog är många av de självmord som inträffar varje dag runt om i världen ett direkt resultat av trakasserier på arbetsplatsen.
Ihållande mobbning i arbetslivet handlar om mycket mer än stressiga situationer. Det rör sig om en form av våld och aggression som vi måste inringa och bemöta.
Effekterna av trakasserier på arbetsplatsen: de långvariga sviterna av posttraumatiskt stressyndrom
Man har studerat effekterna av mobbning inom fält som psykologi, medicin och ekonomi. Emellertid är det intressant att notera att någon som ägnat mycket arbete åt detta fenomen är Konrad Lorenz, den kände etologen. Han definierade mobbning som ett våldsamt beteende som används av olika arter i naturen.
Vad han syftade på var djur som samlar sig för att omringa andra. Djur som tillhör samma art angriper den svagaste medlemmen i gruppen eller den starkaste (för att frånta denne dess dominanta ställning). Heinz Leymann karakteriserade detta beteende som en typ av psykisk terror. Det är något som inträffar när en medlem eller en grupp av medlemmar använder sig av aggressivt och ibland våldsamt beteende gentemot ett offer.
De berörda personerna blir utsatta för systematisk stigmatisering och olika sorts kränkningar. Dessutom blir de utsatta för upprepade attacker av sina rättigheter som mänskliga varelser. Och som Leymann framhåller förekommer det också ofta fysiskt våld. Detta kan ta sig uttryck i knuffar, slag, skenbara “olyckor” och, vad kvinnor beträffar, olika typer av sexuella övergrepp.
Med andra ord leder dessa fenomen till enorma konsekvenser, vilket man väl kan förstå. Effekterna av trakasserier på arbetsplatsen kan sitta i under många år.
Hjärt- och kärlsjukdomar
Enligt en studie som genomförts vid Köpenhamns universitet leder ihållande mobbning till att risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar med upp till 60 procent. Faktum är att hjärtattacker tyvärr är vanliga bland människor som tiger om sitt lidande. Sorgligt nog är de ofta för rädda för att rapportera det.
Sömnstörningar
En av trakasseriernas många effekter är utan tvekan sömnstörningar. Det att inte kunna sova, att ideligen vakna eller att ha återkommande mardrömmar gör att man blir utmattad.
Och det är inte bara något som inverkar på arbetstagarnas produktivitet. Det påverkar också deras humör till stor grad och det kan även öka risken för trafikolyckor på grund av att de som drabbas är dåsiga när de kör.
Posttraumatiskt stressyndrom
Vid universitetet i Florens gjorde man år 2016 en intressant undersökning, som publicerades i facktidskriften Frontiers in Psychology. I denna undersökning analyserade experterna vilken verkan mobbning på arbetsplatsen hade på psykisk nivå. De gjorde mycket talande upptäckter som vi alla bör beakta. Konstanta trakasserier under en lång tidsperiod ger upphov till samma symtom som vid posttraumatisk stress.
- Ibland kan mobbningsoffren lida av ångest, rädsla, ilska och sorg även utanför arbetsplatsen. Detta kan det göra bara vid tanken på eller på grund av att de observerar saker som påminner dem om det de upplevt på arbetet.
- Undvikandebeteende uppstår. De undviker alla platser, personer, grupper av personer och allt annat som påminner dem om de trakasserier de genomlevt på arbetsplatsen.
- Flashbacks. Mentala bilder och “flashbacks” som påminner dem om deras upplevelser är vanligt återkommande hos människor som utsatts för mobbning.
- Minnesförlust och koncentrationssvårigheter. Personer som är föremål för trakasserier har ofta problem med att komma ihåg enkla saker. De har svårt att koncentrera sig och uppvisar sämre kognitiva prestationer.
- Dessutom upplever de alla dessa symtom på ett sätt som står i direkt och klart samband med posttraumatiskt stressyndrom. Dessa yttringar inkluderar sömnlöshet, ångest, låg självkänsla, minskad upplevelse av kontroll, förvrängda tankar mm.
Trakasserier på arbetsplatsen kan skapa långvariga symtom
Dessa symtom kan ofta pågå under månader, eller till och med under år. Det är mycket viktigt att personer som genomlider dessa situationer anmäler dem till någon. Stödmekanismer och rättslig och psykologisk hjälp måste fungera snabbare och effektivare i dessa fall och med nära kontakt med offren.
Sist men inte minst bör vi ta upp ytterligare en aspekt. Kanske har du lämnat det där jobbet eller kanhända har du fått bättre arbetsvillkor så att du inte längre är utsatt för trakasserier. Även om så är fallet innebär inte det att du ska försumma din psykiska hälsa.
Trakasserier lämnar sina spår. De förändrar människor och minskar deras förmåga att förverkliga sin mänskliga potential. Om detta är något du känner dig berörd av kanske du bör uppsöka professionell hjälp för att läka dina sår och återfå din självkänsla och din vilja att utvecklas, såväl personligt som yrkesmässigt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Adams, G. A., and Webster, J. R. (2013). Emotional regulation as a mediator between interpersonal mistreatment and distress. Eur. J. Work Organ. Psychol. 22, 697–710. doi: 10.1080/1359432X.2012.698057
- Arnsten, A. F., Raskind, M. A., Taylor, F. B., and Connor, D. F. (2015). The effects of stress exposure on prefrontal cortex: translating basic research into successful treatments for post-traumatic stress disorder. Neurobiol. Stress. 1, 89–99. doi: 10.1016/j.ynstr.2014.10.002