Lär dig förstå depressionens språk
Depressionens språk har en röst som får dig att förändras. Ångest, likgiltighet och förtvivlan sipprar in i orden du använder. Även ditt språkmönster ändras. Allt blir mer korthugget och dystert, och drivkraften är en djup bitterhet som förvrider verkligheten.
En depression yttrar sig på många olika vis i våra liv. Det värsta spratt den spelar oss är emellertid att den förvränger allt. Den förändrar vårt beteende, vår motivation, våra vanor, våra tankar och vårt språk. Ibland blir effekten att vi, istället för att bemöta depressionen, börjar assimilera den och dess mörka närvaro som en del av oss själva.
“Depression är ett fängelse där man på samma gång är den plågade fången och den skoningslöse fångvaktaren.”
-Dorothy Rowe-
Detta konstaterande gör vi av mycket påtagliga skäl. En del människor försöker normalisera dessa hjälplösa attityder. Deprimerade personer klarar nätt och jämt av att uppfylla sina förpliktelser och sitt ansvar, men ingen märker hur de följs av en skugga. I detta avseende har vi ny teknologi som använder sociala medier för att identifiera språkliga mönster som hänför sig till depression. Resultatet avspeglar de höga depressionstalen i vårt samhälle.
University of Texas genomförde en studie för att upptäcka signaler på depression i människors interaktioner via sociala nätverk och internetfora. Våra tonåringar tenderar t.ex. att använda dessa plattformar för att lufta och kommunicera sina tankar. Det är oroväckande att uppdaga dessa tydliga tecken på psykologiska störningar hos människor som ofta inte får någon hjälp. Hur är detta möjligt? För att ingen blivit medveten om deras störningar.
Kom ihåg att depression lämnar spår efter sig. Det finns nämligen ledtrådar som vittnar om depression i vårt sätt att kommunicera. Låt oss ta en djupare titt på depressionens språk.
Hur man känner igen depressionens språk
Depressionens språk är en del av vår kultur. Detta kanske förvånar dig, men så är det faktiskt. Det finns massor av sånger som avslöjar sinnesstämningen hos en musiker som befinner sig i en mörk och krånglig livsfas. Artister som Kurt Cobain och Amy Winehouse är utmärkta exempel på den typen. Vi älskar deras texter för att vi älskar sorgliga sånger och berättelser.
Vi finner fler exempel på detta inom teatern, litteraturen, filmkonsten och poesin. Sylvia Plath, en välkänd poet, sade: “Att dö är en konst som allt annat. Jag gör det ovanligt bra.” Virginia Woolf lämnade en mängd uppenbara och ibland brutala ledtrådar i många av sina böcker, exempelvis i Vågorna och Mrs. Dalloway.
Ibland kan dessa störningar leda till kreativa genier (som i ovannämnda fall). Det är nästan som att ingå en pakt med djävulen, för framgång, erkänsla och kreativ färdighet kommer ofta till priset av att artisterna dör.
Man brukar ana vad som ska hända. Deras verk är fyllda med antydningar om deras nära förestående, desperata och dystra slut. För depressionens språk är bittert och har mönster som är lätta att känna igen. Det är en spegel som reflekterar språkanvändarens stormande inre liv.
Låt oss försöka lära oss att identifiera depressionens språk.
Innehåll och språkstil
I början av detta året berättade man i tidskriften Clinical Psychological Science om ett sätt att upptäcka depression via språket. Och här avser vi inte bara muntlig kommunikation. Som vi nämnde i början så har vi numera teknologi som gör att vi kan skönja vissa störningar via sociala medier.
- Den första aspekten av depressionens språk som utmärker sig är innehållet. Negativa känslor dominerar naturligtvis. Förtvivlan, fatalistiska tankar samt ord som “ensamhet”, “nedstämdhet” och “rädsla” är vanliga.
- Det finns också ett överflöd av absolutistiska uttryck i depressionens språk. Folk skriver saker som “Det finns ingen lösning”, “Jag har inget hopp”, “Morgondagen existerar inte”, “Jag är alltid ensam” eller “Ingen förstår mig”.
Det är viktigt att nämna att experter förknippar den här sortens uttryck med människor som har självmordstankar.
Användningen av pronomen
Ett annat kännetecken för den här sortens språk att det nästan uteslutande använder pronomenet “jag”. För en deprimerad själ blir världen mycket liten, inskränkt och betryckande. Detta lidande rymmer bara en person. Detta “jag” kan inte längre anknyta till andra människor och kan inte se situationer ur andra synvinklar. Personen har således förlorat sin förmåga att hysa medkänsla, att sätta perspektiv på tillvaron eller att vara öppen för mer optimistiska tankar.
Detta sätt att hela tiden tala i första person är ett annat tecken på att de negativa känslorna är överväldigande.
Depressionens språk och cykeln av ältande
Språket avspeglar dina tankar och ditt humör. Så när en depression har herraväldet över dig leder detta till att du ältar dina tvångstankar. Denna återkommande vana är som stillastående vatten. Inget nytt tillkommer, bara samma gamla information som går i cirklar och gnager tills du mår illa.
Därför hör du ofta att en deprimerad person tar upp samma ämne om och om igen. De kör fast i vissa konversationer, negativa idéer, tvivel och tvångstankar. Att be dem att sluta eller att byta ämne är meningslöst. Det är helt enkelt omöjligt för dem att göra det.
Det som är bra med att förstå depressionens språk är att du kan snappa upp de första signalerna från dina nära och försöka ingripa. Detta är angeläget för så många av oss, särskilt för dem som har barn och tonåringar.
En del människor menar att vissa beteenden och kommunikationsstilar kan förklaras av en normal rebellisk tonårsfas. Men denna dynamik och dessa uttryck motsvarar inte en viss personlighetstyp. De tyder istället ofta på en psykologisk störning. Depressioner blir allt vanligare och för att försöka förebygga dem är det viktigt att veta hur man ska reagera.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rude, S. S., Gortner, E. M., & Pennebaker, J. W. (2004). Language use of depressed and depression-vulnerable college students. Cognition and Emotion. https://doi.org/10.1080/02699930441000030
- De Choudhury, M., Gamon, M., Counts, S., & Horvitz, E. (2013). Predicting Depression via Social Media. ICWSM. https://doi.org/10.1109/IRI.2012.6302998
- Eichstaedt, J. C., Smith, R. J., Merchant, R. M., Ungar, L. H., Crutchley, P., Preoţiuc-Pietro, D., … Schwartz, H. A. (2018). Facebook language predicts depression in medical records. Proceedings of the National Academy of Sciences. https://doi.org/10.1073/pnas.1802331115