Lön och psykisk hälsa: Den psykologiska kostnaden för osäkerhet

Att inte få ihop sin privatekonomi har inte bara en ekonomisk kostnad, det har en förödande mental påverkan. Faktum är att jobbosäkerhet lämnar tusentals offer i sina spår.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2024

Det finns många anledningar till att en person blir deprimerad och i värsta fall väljer att begå självmord. En av dem är dock välkänd, uppenbar och kryper tyst genom grunden i vårt samhälle. Vi pratar om osäkerhet. Denna term avser en existens som saknar förutsägbarhet och anställningstrygghet liksom materiell och psykologisk välfärd. I själva verket är det välkänt att lön och psykisk hälsa är direkt relaterade. Det är också förödande att så många av dagens psykiska problem härrör från dessa två faktorer.

Ofta när vi pratar om psykisk hälsa är fokus uteslutande på individen. Faktum är att vi tenderar att lägga det enda ansvaret för att ta hand om vårt psykologiska välbefinnande på våra egna axlar. Av denna anledning är vi ofta snabba med att säga saker som “häng inte läpp, saker kommer snart att bli bättre” eller “sluta ta saker så allvarligt” till andra. I själva verket glömmer vi att vi människor är en del av ett sammanhang från vilket vi inte kan separeras.

Vi blir alla påverkade av våra relationer, erfarenheter som inte är under vår kontroll och sociala situationer som vi har svårt att anpassa oss till. Därför kan otryggt arbete ibland vara farligare för vår psykiska hälsa än arbetslöshet. Vetskapen att oavsett hur många timmar vi spenderar en dag på att arbeta så kommer vi inte få ihop hushållsbudgeten i slutet av månaden, höjer vår ångest till orimliga nivåer.

Osäkerheten blir naturligtvis än mer påtaglig om du inte vet om du kommer att ha ett jobb imorgon eller inte. Faktum är att den nuvarande globala situationen – tillagd till många andra faktorer – inte tenderar att förutsäga den blomstrande framtid som du blev lovad som barn.

Lön och psykisk hälsa: hur hänger de ihop?

Mellan år 1990 och 2015 genomförde Emory University i USA en avslöjande studie av sambandet mellan lön och psykisk hälsa. I detta arbete upptäckte de att självmordsfrekvensen sjönk mellan 3,4 procent och 5,9 procent under de 25 åren, varje gång en ny höjning av minimilönen fastställdes.

Dessa uppgifter var särskilt betydelsefulla hos den yngre sektorn av befolkningen. Detta är verkligen ett annat enastående bevis. Det faktum att det är de yngsta som drabbas av arbetslöshet och i synnerhet osäkra anställningar. Faktum är att bristen på perspektiv, liksom insikten att varje ansträngning de gör inte ger någon belöning, betyder att de tappar hoppet långt innan deras situation någonsin förändras. Följaktligen hamnar de i en återvändsgränd.

Hamsterhjulet: utmattning utan mening eller slut

Det är många som ser sig själva som en liten hamster som springer i ett hjul utan chans till förändring. Låga löner tillåter dem inte ens att kunna tillgodose sina mest grundläggande behov. Men den här typen av jobb kräver maximal ansträngning, vilket i stort sett inte erkänns. Följaktligen leder den här typen av livsstil i många fall till hälsoproblem, både fysiska och psykiska. Till exempel:

• Kronisk stress
• Sömnlöshet
  
• Muskuloskeletala problem
• Förändringar i ätmönster
• Huvudvärk
• Ökad irritabilitet
• Stillasittande livsstil
• Brist på tid för fritid och vila.
• Brist på njutning av aktiviteter som tidigare var meningsfulla.
• Minskad socialisering
• Stora problem och diskussioner hos par och inom familjer.
• Negativitet och brist på hopp.
• Större risk för beteendemissbruk (t.ex. överdrivet spelande), missbruk av alkohol eller användning av droger.
• Humörstörningar som depression och ångest.

En nyligen genomförd undersökning gjord i Spanien om anställda angående deras hälsa, säkerhet och arbetsförhållanden avslöjade några intressanta data. Den fann att 74 procent av personer vars lön inte täcker deras grundläggande behov har en mycket hög risk att drabbas av psykiska problem.

Lön och psykisk hälsa, ett problem med social rättvisa

Vi pratar inte tillräckligt om förhållandet mellan lön och psykisk hälsa. Faktum är att detta problem berövar tusentals människor på deras hälsa – och även liv – varje år. Effekten av att ha en låg lön hindrar dem från att tillgodose sina mest grundläggande behov. Den typ av behov som Abraham Maslow talade om och inkluderade i sin berömda pyramid.

De känner sig inte trygga, de saknar resurser, och i många fall har de inte ens ett eget hem. Dessutom kommer och går deras fysiska och psykologiska välbefinnande med årstiderna. Så småningom blir deras instabilitet kronisk; de kan inte betala skulder eller göra några medellångsiktiga planer.

Dessa personer är begränsade till att “leva från dag till dag”, ofta besatta av känslor av skam och hopplöshet som driver deras hjälplöshet och negativitet.

Bristen på arbete och än mer osäkerheten föder förr eller senare idén om värdelöshet. Dessutom uppstår en bristande känsla av vitalitet. Vid denna tidpunkt når de kanten av en avgrund som är lika farlig som oroväckande.

Vad är lösningen?

Det kan inte finnas någon hälsa (varken fysisk eller psykisk) utan anständiga löner. Lönerna spelar roll. Dessutom erbjuder pengar välbefinnande och garanterar en bättre livskvalitet för befolkningen. Det är dock inte bara fler jobbmöjligheter som behövs, utan också tillräcklig ersättning. Den typen som är tillräcklig för att täcka sådana grundläggande behov som att ha ett hem.

Om denna konjunkturella situation får fortgå kommer det utan tvekan att öka de psykiska problemen bland de yngsta. Dessutom kommer de att sakna perspektiv för framtiden och deras självförverkligande. Det här är människor som någon gång helt enkelt kommer att anta att samhället helt har glömt bort dem. De kan ha rätt.